Rådande föreställningar, förväntningar och normer bland högskolestudenter menas vara präglade av samhälleliga förändringar, varav det akademiska förhållningssättet till högre studier manifesteras annorlunda mot vad det tidigare har gjort (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Detta hänvisas bland annat till de senaste decenniernas kraftigt ökade studentvolym och breddade rekrytering från tidigare underrepresenterade grupper (Universitetskanslersämbetet, 2018). Detta har i sin tur har följts av friktion i att mötet mellan studenter, lärare och utbildning som konsekvens av att tidigare etablerade förväntansstrukturer successivt omförhandlas (Olofsson, 2013), vilket menas vara präglat av negativa tendenser i förhållande till utbildningens kvalitet (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). Föreliggande studie syftade därmed till att studera hur problematiken kan förklaras i termer av akademiskt berättigande hos svenska högskolestudenter. Med en svensk översättning av Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014) kartläggs potentiella förklaringsfaktorer genom åskådliggörande av dagens högskolestudenters attityd till högre utbildning. Resultatet erhöll underlag för preliminär validering av den svenska översättningen av Academic Entitlement Scale, vars reliabilitet uppmätte Cronbach’s α =.78 (n = 274) hos en svensk studentpopulation. Vidare indikerades ett signifikant negativt samband mellan akademiskt berättigande och studiemotiv, baserat på intresse inför ämnet studenten läser. Sammanfattningsvis framhåller studien att förklaringsfaktorer som bakomligger svenska studenters förhållningssätt till högre studier kan erhållas med hjälp av akademiskt berättigande, varav studiens diskussion förs kring resultatets möjliga implikationer samt hur framtida forskning förslagsvis kan bedrivas för att fortsatt undersöka området. / Current beliefs, expectations and norms among today's Swedish university students are meant to be characterized by the social changes, of which the academic approach to higher studies manifests differently to what it was done in the past (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). This is referred to the recent decades of increasing student volume and broadened recruitment from previously under-represented groups (Universitetskanslersämbetet, 2018). This has in turn been followed by friction in that the meeting between the pupil, teachers and education as a consequence of the earlier established expectation structure is gradually renegotiated (Olofsson, 2013), which is meant to be characterised by negative tendencies in relation to the education’s quality (Arensmeier & Lennqvist Lindén, 2014). The present study aimed to investigate how the problems can be explained in terms of Academic Entitlement among Swedish university students. With a Swedish translation of the Academic Entitlement Scale (Wasieleski et al., 2014), potential explanatory factors are pointed out by illustrating the current attitudes toward higher education among students. The result supported a preliminary validation of the Swedish translation of Academic Entitlement Scale, which reliability measured Cronbach’s α =.78 (n = 274) within a Swedish student population. Further on was an indication of a significant negative correlation between academic entitlement and study motives, based on interest regarding the subject which the student is involved in. In conclusion, the study gives prominence to that explaining factors underlaying Swedish students approach to higher studies can be obtained by using academic entitlement, of which the study’s discussion is conducted around the result’s possible implications as well as which course of action future research suggestively might apprehend in their further research of the field.

This study examines present beliefs and expectations amongst university students which define the higher educational setting in Sweden. These beliefs and expectations can be understood as a Teaching Contract, which refers to a Social Contract between students, instructors, and higher education in general. The Teaching Contract is a part of a larger Educational Contract, that occurs between higher education and society. Furthermore, the study examines how beliefs and expectations concerning special treatment amongst Swedish students can be understood as a manifestation of Academic Entitlement. The current study indicates that Swedish university students give expression to an individualistic paradox. The individualistic paradox consists of an intrinsic conflict, due to a wish that higher education should be available for a large and diverse student population while at the same time, a broadened student population limits the possibility for individual preferences to be met. The intrinsic conflict is assumed to exist within a given group of students, while consequently affecting the Teaching Contract in general. Accordingly, the current study suggests a development of the existing definition of the Teaching Contract by including a Student Contract. Additionally, Academic Entitlement is suggested to be understood as an interpersonal phenomenon that is situationally bound withing a given interaction at a given moment. / Föreliggande studie behandlar hur den svenska högskolans konkreta undervisningsverksamhet villkoras av högskolestudenters föreställningar och förväntningar. Föreställningarna och förväntningarna antas lägga grund för ett undervisningskontrakt; ett socialt kontrakt mellan studenter, lärare och utbildning som utgör en del av ett större utbildningskontrakt, vilket omfattar förhållandet mellan samhället och den högre utbildningen. Vidare behandlas hur samtida studenters föreställningar och förväntningar om individanpassning kan förstås som ett generellt problematiskt beteende i termer av akademiskt berättigande. Studiens huvudsakliga fynd tolkas vara att studenter ger uttryck för en individualistisk paradox, där studenter vill att högskolan ska vara tillgänglig för en heterogen sammansättning samtidigt som ökad tillgänglighet står i konflikt med möjligheter för tillgodoseende av individuella behov. Konflikten antas utspela sig inom studentgruppen, samtidigt som den får konsekvenser för det sammantagna undervisningskontraktet. Därmed föreslås en begreppsutveckling genom att inkludera ett studentkontrakt som en självständig komponent inom undervisningskontraktet. Vidare föreslås akademiskt berättigande vara en relationell företeelse, vars definition är bunden till en given interaktion vid en given tidpunkt mellan student och lärare.