Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

Den här uppsatsen har undersökt hur offentliggörandet av en inkludering eller exkludering ur Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) har påverkat bolagets aktiekurs. Detta för att studera relationen mellan hur bolag presterar ur hållbarhetssynpunkt mot hur de presterar finansiellt. DJSI NA har använts som riktmärke för hur bolag presterar ur ett samhällsperspektiv. En eventstudie har använts som metod, för att undersöka förekomsten av abnormal avkastning till följd av den årliga annonseringen av indexets komponentlista under åren 2017–2019. Studien finner flera signifikanta resultat där nollhypotesen angående att inkludering eller exkludering från DJSI NA inte påverkar en akties avkastning kan förkastas. Resultatet ger dessutom en konkret insikt i hur avkastning för inkluderade bolag utvecklats från 2017 till 2019. Ett starkt positivt signifikant resultat för 2019 kan möjligen visa på att DJSI NA stärker bolagens hållbara identitet och därmed blir av intresse för kapitalförvaltare. / This thesis has explored how the announcement of an inclusion or exclusion from the Dow Jones Sustainability Index North America (DJSI NA) affect stock price. This was done to further investigate the relation between sustainability performance and corporate financial performance. DJSI NA has been used as a benchmark on companies’ sustainability performance. An event study methodology has been conducted to examine the occurrence of abnormal returns due to the annual announcement of DJSI members, during the years 2017- 2019. The findings reveal several significant results where it is possible to reject the null hypothesis that inclusion or exclusion from DJSI NA does not affect stock price. The results also give a substantial insight on the development of abnormal returns from 2017-2019. A strong significant result for 2019, could possibly show that DJSI NA enhances companies’ sustainable identity and is therefore of interest to asset managers.

To combat climate change multiple initiatives have been launched to steer the financial market towards a more sustainable and resilient path. For example the Montreal Pledge that have committed over 120 investors to measure and disclose their carbon footprints of their portfolios. ISS-Ethix Climate Solution provides climate change related services to investors. In order to evaluate companies’ sustainability ISS-Ethix Climate Solution estimates companies’ direct and indirect greenhouse gas emissions. To simplify these estimations, the emissions from corporations are divided into three scopes, where scope 1 and 2 cover the emissions from the combustion of fuels used in the company and electricity generation. Scope 3 corresponds to all other emissions generated upstream and downstream the companies’ supply chain. The aim of this study was to help ISS-Ethix Climate Solution to develop a model that estimates the indirect scope-3-emission intensity for companies in the automobile sector, fossil fuel sector and utility sector. The first objective was to examine if the variations within the sectors could be explained and categorized. To carry this out each sector was defined and their emission sources identified. The emissions could be explained and categorized for the automobile sector and fossil fuel sector. However, the emissions for the utility sector could only partly be explained and categorized. The second objective was to examine which parameters and subcategories were relevant for estimating the emissions. Two methods were investigated to carry out the second objective; correlation analysis and the average-data method. No correlations could be found between any of the sectors and the selected parameters. The estimated emissions using the average-data method were verified to the companies reported emissions. For the automobile and the fossil fuel companies the estimated emissions followed the same trend as the reported data. However, no trend could be found for the utility companies. Estimating emissions using the average-data method requires a certain corporation structure. The method can be used for corporations with a specific output, but does not suit corporations with a more complex structure. The largest limitation with the models was the information shortages from the corporations. Therefore increased transparency from the companies is a necessity in order to develop the models. / För att minska klimatförändringen har ett flertal initiativ lanserats för att göra finanssektorn mer hållbar. Tillexempel Montreal förbindelsen som har fått över 120 investerare att mäta och publicera klimatutsläppen i sina aktieportföljer. Företaget ISS- Ethix Climate Solution erbjuder klimatrelaterade tjänster för investerare. För att värdera hur hållbart ett företag är estimerar ISS-Ethix deras direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser. För att förenkla dessa estimeringar är utsläppen indelade i tre så kallade scopes (områden), där scope 1 och 2 motsvarar emissionerna som genereras av att företaget förbränner fossila bränslen och deras elanvändning. Scope 3 motsvarar alla utsläpp som sker uppströms och nedströms företagens leverantörskedja. Syftet med denna studie var att hjälpa ISS-Ethix Climate Solution att utveckla en modell som estimerade scope 3 utsläppen från företag inom fordonssektorn, fossila- bränslen-sektorn och energisektorn. Det första målet var att undersöka om variationerna inom sektorerna kunde förklaras och kategoriseras. Detta utfördes genom att varje sektor först definierades och utsläppskällorna identifierades. Emissionerna kunde förklaras och kategoriseras för fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn. Däremot kunde utsläppen från energisektorn bara delvis förklaras och kategoriseras. Det andra målet var att undersöka vilka parametrar och sub-kategorier som var viktiga för att estimera sektorernas emissioner. För att göra detta undersöktes två olika metoder; korrelationsanalys och medelvärdesmetoden. Inga korrelationer kunde hittas mellan någon av sektorerna och de undersökta parametrarna. De estimerade emissionerna när medelvärdesmetoden användes, verifierades mot företagens självrapporterade utsläpp. För fordonssektorn och fossila-bränslen-sektorn följde de estimerade och rapporterade utsläppen samma trend. Däremot påträffades ingen trend för energibolagen. Att estimera växthusgasutsläpp med hjälp av en medelvärdesmetod kräver en viss typ av företagsstruktur. Metoden kan användas för företag med en specifik produkt, men är inte lämplig för företag med en mer komplex struktur. Modellernas största begränsning var informationsbristen från företagen. Därför behövs mer transparens från företagen för att kunna utveckla modellerna.

To limit the effects of climate change and keep the global mean temperature increase of below 1.5 °C in the year 2100, the financial markets need to shift investments into low-carbon business and technologies. By integrating sustainability assessments into traditional investment analysis, sustainable investing is in this case a concept that can be used to enable this transition. The EU Taxonomy on sustainable finance is a tool and future mandatory regulation that aims to highlight sustainable investing and to help different companies, investors and project promoters make investment decisions that align with the transition to a low-carbon society. This study aims to describe how the EU taxonomy can be related to sustainable investments, and to examine how companies in different sectors are evaluated using the EU Taxonomy by using companies included in a sustainability fund as a case study. Furthermore, the study aims to examine whether the EU Taxonomy is in line with the Industrial Ecology concepts of Life cycle thinking and weak/strong sustainability. The results of the literature study of the EU Taxonomy together with the case study suggests that the implementation of the EU Taxonomy into EU regulation will lead to a greater integration of sustainable investing within the EU. Furthermore, the EU Taxonomy does in theory integrate Life cycle thinking as well as possess a strong view on sustainability. However, this does not translate into practice as the practical implementation of the EU Taxonomy as it stands right now does not implement these concepts. The results of the case study showed that there are issues associated with accessing company specific information, as the analyzed companies did not disclose how their operations relate to the EU Taxonomy. Moreover, the case study indicated that some sectors have an easier time being considered environmentally sustainable by the EU Taxonomy. The EU Taxonomy is a step in the right direction towards increased integration of environmental sustainability into investments, however, the tool and regulation as it stands right now leaves much to be desired. / För att hålla den globala medeltemperaturen under en ökning på 1.5 °C till år 2100, måste den finansiella marknaden investera i företag och teknologier som bidrar till en minskning av växthusgasutsläpp globalt. Hållbara investeringar är ett koncept som tar hänsyn till b.la utsläpp av växthusgaser i investeringsbeslut, vilket kan möjliggöra denna övergång till hållbarare samhälle. EU:s Taxonomi om hållbara investeringar är ett ramverk och framtida reglemente som ämnar att möjliggöra och hjälpa företag, investerare och projektansvariga att investera mer miljömässig hållbart. Denna studie syftar till att förklara hur EU Taxonomin kan relateras till hållbara investeringar, samt att examinera hur företag i olika sektorer kan utvärderas med hjälp av EU Taxonomin genom att genomföra en casestudie på företag inkludera i en hållbarhetsfond. Vidare ämnar denna studie examinera om EU Taxonomin är i linje med industriell ekologi med koncepten livscykeltänkande (en: Life Cycle Thinking) samt stark och svag hållbarhet. Resultatet indikerar att implementeringen av EU Taxonomin kommer att leda till en ökad integrering av hållbara investering inom EU. Vidare indikerar resultatet att EU Taxonomin har som mål att ta hänsyn till livscykeltänkande och vara i linje med stark hållbarhet, men att denna målsättning inte är inkluderat i det praktiska verktyget som EU Taxonomin använder. Resultatet av casestudien visar att det finns problem kopplade till att bedöma hur väl företag tar hänsyn till kriterierna inkluderade i EU Taxonomin, då företag inte delger den information som behövs för att göra denna bedömning. Vidare så indikerade casestudien att vissa sektorer kommer ha det lättare när det kommer till att vara i linje med EU Taxonomins kriterier. Avslutningsvis så är EU Taxonomin ett steg i rätt riktning när det kommer till att integrera miljöaspekter i investeringar, men det praktiska verktyget och ramverk som det ser ut just nu skulle kunna vara mer utvecklat och mer strikt i praktiken.