Green bonds have been an essential financial instrument to fund sustainable projects. While green bonds fulfil a market need, they have also received critiques such as greenwashing and weak requirements. The implementation of the new classification system, the EU Taxonomy, conducted by the European Commission, is believed to be necessary to tackle the received critiques of green bonds. As investors are starting to take interest in the EU Taxonomy, increased demand is shown within the real estate sector to align their green bonds with the EU Taxonomy.  This thesis aims to understand the benefits and challenges for the real estate sector to work with green bonds, the EU Taxonomy, and their alignment. This study was conducted by interviewing 17 participants from four different actor groups active within the real estate sector in Sweden.  The results illustrate challenges, such as the EU Taxonomy being too extensive to work with, reporting challenges and the lack of knowledge in the market. The benefits were that working with a green bond framework aligned with the Taxonomy was more attractive for investors and helped secure funding. Further, the authors discuss two overarching areas of improvement with the current state of the green bond market and the EU Taxonomy: Interpretating the EU Taxonomy and Incentives Within the Market. These two areas further highlight four recommendations to mitigate the challenges identified. The thesis proposes the following recommendations:  Platform to share knowledge and increase transparency  Sector-based classification guide  Adapting to the threshold levels  Stricter (self-regulated) requirements  While it is believed that the market for green bonds and the EU Taxonomy will continue to increase drastically, this thesis argues that the challenges identified above will need to be tackled to allow the green bond market to grow sustainably. / Gröna obligationer har varit ett viktigt finansiellt instrument för att finansiera hållbara projekt. Medan gröna obligationer fyller ett behov på marknaden, har de också fått kritik som greenwashing och svaga krav. Med implementeringen av det nya klassificeringssystemet, EU- taxonomin som införts av EU-kommissionen, anses detta vara det nödvändiga instrumentet för att ta itu med bland annat kritiken av gröna obligationer. Investerare har börjat visa ett ökat intresse för EU-taxonomin, en ökad efterfrågan finns inom fastighetssektorn för att linjera sina gröna obligationer med EU-taxonomin.  Denna avhandling syftar till att förstå fördelarna och utmaningarna för fastighetssektorn att arbeta med gröna obligationer, EU-taxonomin och linjeringen mellan dem. Denna studie genomfördes genom att intervjua 17 deltagare från fyra olika aktörsgrupper som är aktiva inom fastighetssektorn i Sverige.  Resultaten illustrerade utmaningar, som att EU-taxonomin är för omfattande att arbeta med, utmaning med rapportering och bristande kunskap i marknaden. De fördelar som nämndes var att det kan bli mer attraktivt för investerare att arbeta med EU-taxonomin och linjering med gröna obligationer för att säkerställa tillgången till en finansieringskälla i framtiden. Vidare diskuterar författarna två övergripande förbättringsområden med det nuvarande tillståndet på marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin: Tolkningen av EU-taxonomin och Incitament inom marknaden. Dessa två områden lyfter fram fyra rekommendationer för att hantera de identifierade utmaningarna. Avhandlingen föreslår dem följande rekommendationer:  Plattform för att dela kunskap och öka transparens  Sektors-baserad klassificeringsguide  Anpassade tröskelnivåer Skärpta (självreglerande) krav  Eftersom många intressenter tror att marknaden för gröna obligationer och EU-taxonomin kommer att fortsätta att öka drastiskt, hävdar denna avhandling att de utmaningar som identifierats ovan kommer att behöva hanteras för att tillåta gröna obligationsmarknaden att fortsätta växa hållbart.

Sammandrag Denna studie behandlar Corporate Social Responsibility (CSR) inom den svenska banksektorn, en sektor där ansvarsfrågor traditionellt inte uppmärksammats då banker inte ansetts ha stor inverkan på samhälls- och miljöproblem. Företag generellt förväntas idag aktivt arbeta med CSR-frågor, dock förekommer en strategi att kommunicera CSR istället för att agera, i syfte att stärka legitimiteten i varumärket. Studien belyser frågor kring CSR inom banksektorn, då det idag finns indikationer på att även banker måste arbeta med frågorna. Studien undersöker varför SEB, en av Sveriges storbanker, arbetar med CSR, hur de anpassar CSR till sin unika verksamhet och hur de väljer att kommunicera arbetet i syfte att skapa sig förtroende och legitimitet gentemot omvärlden. För att undersöka detta har en kvalitativ fallstudie genomförts, med intervjuer på SEB och Svenska Bankföreningen. De slutsatser som dras av studien är att det idag finns tendenser som visar att CSR blivit en institutionaliserad norm inom bankväsendet. SEB strävar efter att integrera hållbarhetsarbetet i sin kärnverksamhet för att uppnå långsiktighet. Resultaten visar även att SEB kommunicerar sitt hållbarhetsarbete med försiktighet. Samtidigt rapporterar hållbarhetsteamet till kommunikationschefen, något som tyder på att frågan är viktig ur ett kommunikations- och imageperspektiv. / Abstract Purpose: This study aims at analyzing Corporate Social Responsibility (CSR) in the financial sector. CSR has been under debate and companies are expected to manage their businesses responsibly. Companies’ tendency to communicate about, but not act in these questions have been discussed and criticized. Companies often see CSR as a communicational issue and as a strategy to build a legitimate brand. The financial sector has not been subject for these kinds of discussions since they are not considered to have a great impact on societal issues, especially not environmental issues. Therefore, this study aims at shedding new light on CSR-issues in the financial sector, since today there are indications that also banks should pay attention to these questions. By studying one of Sweden’s four major banks, SEB, the authors examine why SEB works with CSR, how they translate CSR to fit their unique business, and how they communicate their CSR-commitments to gain trust and legitimacy. Method: To examine this, a qualitative case study has been made, and a semi-structured interview method has been used to collect material. This method has been supplemented with secondary material like annual reports and other. Results: In conclusion, the authors see proof that CSR has been institutionalized within the banking sector. SEB has put much emphasis on integrating their sustainability commitments into their core business, both by integrating responsibility aspects into the daily activities, and by developing concrete projects with responsibility profiles. This is done to create a long-term sustainable platform on which SEB:s business can grow. The results also show that SEB communicate their sustainability commitments with caution. However, the sustainability team reports to the chief of communications, which suggests that this question is of importance from a communications- and brand image perspective. Their strategy to “act first, talk after”, is a strategy that can be successful from a legitimacy point of view.