Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter?   Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera. Det visade sig att miljön och materialet har stor betydelse för barns möjlighet till meningsskapande, är miljön tillåtande och rikt på varierat material är möjlighet till meningsskapande större än om miljön har ett litet utbud av signalstarkt material. Regleringen av rummen har även betydelse, om rummen svagt reglerade är möjligheten för meningsskapande större än om rummen är starkt reglerade. Meningsskapande skedde oftast i samspel med andra och visade sig oftast när barnen lekte.