I mitt examensarbete hade jag i uppdrag att utforma och illustrera en broschyr om vattenrenaren Ingeson Water. Ingeson Water är en vattenrenare som har förmågan att avsalta och destillera saltvatten. Maskinen har intressenter från flera olika nationaliteter och ses som en lösning till det världsomfattande vattenbristproblemet. En utmaning med projektet var att illustrera på ett sådant sätt, att informationen når ut till den globalt utspridda målgruppen. Frågeställningen för detta projekt var därför hur man kan illustrera ett visuellt informationsmaterial, som effektivt kan förmedla en produkts funktion och unika tekniska egenskaper, till en globalt utspridd målgrupp? Då mottagaren av materialet oavsett kulturell tillhörighet, ska kunna förstå och engagera sig i det visuella informationsmaterialet. I detta arbete har jag därför undersökt huruvida det är möjligt att utforma ett mer globalt anpassat informativt medium, med förmågan att ta sig igenom kulturella barriärer. En eventuell lösning för utformningen är att använda sig av sekvenskonst, det vill säga serier. Då serier är en allmänt accepterad internationell medieform. Den seriella strukturen ger även en tydlig läsriktning och underlättar för mottagaren i läsandet av materialet. I utformningen av illustrationerna, erbjuder realistiska bilder en fördel, genom att de kan tolkas intuitivt och man behöver inte som mottagare känna till några specifika regler för att kunna tolka materialet. Genom att även applicera någon form av abstraktion i de realistiska bilderna och att inte ha för mycket detaljer, höjs bildens fokuseringspotential. I det här projektet har jag även gjort undersökningar på hur en abstrakt berättare kan skapa ett mer intresseväckande informationsmaterial, som kan hjälpa mottagaren att engagera sig i materialet.

<p>När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ</p><p>undersökning gällande tankar om TV-serier.</p><p>Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Ingegerd Rydin</p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle</p><p>Högskolan i Halmstad</p><p>Datum: 070521</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett</p><p>avtryck.</p><p>Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier.</p><p>Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer.</p><p>Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades</p><p>också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har</p><p>sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke.</p><p>Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.</p>

Abstract Titel: ”Saknar man själv intriger så kan man få ta del av dem i TV-serierna” En kvalitativ undersökning gällande tankar om TV-serier. Författare: Sandra Dickerius & Louise Larsson Handledare: Malin Nilsson Examinator: Ingegerd Rydin Dokument: C-uppsats Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap 40-60 p Sektionen för Hälsa och Samhälle Högskolan i Halmstad Datum: 070521 Syfte: Syftet med uppsatsen är att se om våra respondenter upplever förhållandet mellan föräldrar och deras barn som trovärdig i ett antal TV-serier. Dessutom vill vi undersöka om man känner igen sig själv i karaktärerna och om man märker om och i så fall hur TV-serien lämnar ett avtryck. Teori: För att närma oss vårt ämne valde vi ut relevant teoretisk litteratur inom två olika områden. Dessa är Culture Studies och den existentiella hermeneutiken. Då vi ville studera individens samspel med medievärlden valde vi sedan att använda oss av receptionsstudier. Metod och material: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med individuella djupintervjuer. Resultat: Vi har förstått att beroende på om man har en fördjupad eller distanserad inlevelse förTV-serien identifierar man sig olika mycket. Våra respondenter ansåg att hemlighetsmakeriet mellan familjemedlemmarna i TV-serierna var mindre trovärdigt, men att föräldrarna oftast ville barnens bästa, vilket överrensstämmer med deras egen bild av verkligheten. Det uppdagades också att det är lättare att känna igen karaktärsdrag än hela personligheter. Vi kunde genom intervjuerna förstå att samtliga av våra respondenter, åtminstone till viss del, diskuterar det de har sett. Det talas om varför karaktärerna gjorde på ett visst sätt eller vad man själv skulle ha gjort i samma situation. När man diskuterar, i efterhand med sina vänner är det också ganska uppenbart att TV-serien lett till eftertanke. Nyckelord: ungdomar, identifiering, TV-serier.

När den andre representeras i Metro sker det på ett negativt laddat sätt. Han klär och smyckar sig underligt, och är del av en underutvecklad bondekultur. Denna primitivitet yttrar sig i klumpiga försök att skapa sporter som kan liknas vid irrationella upptåg. Den andres primitivitet visar sig även i okunskap om sin omvärlds kulturer, men även i oberäkneligt våld mot sig själv eller andra till synes helt utan förklaring. Han beskrivs även som någon som saknar egen identitet och därmed helt saknar spår av personliga drag och egenskaper.

Utvecklingen av seriekulturen har genomgått en drastisk förändring i och med streamingtjänsternas intåg på marknaden. Konsumtionen av serier har skjutit i höjden och produktionsbolag sänder ut nya serier på löpande band. Människor har även funnit nya sätt att konsumera sina serier på. Men är denna utveckling positiv för människors vanor och levnadsmönster i vardagen?  Denna uppsats behandlar ett ännu relativt outforskat område inom mediekulturen och syftar till att skapa en språngbräda för framtida studier inom ämnet. Uppsatsen innehåller en hypotes om att människor idag har påverkats av den nya utvecklingen av streamingtjänster och att deras vanor och mönster har förändrats. Studien av denna hypotes grundar sig i en kvalitativ metodform och innefattar intervjuer med sju informanter som fått svara på frågor ur ett framtaget frågeformulär. Svarsresultaten har sedan analyserats och jämförts med varandra för att få fram skillnader och likheter mellan informanternas svar, och utifrån det har slutsatser och tankar för hypotesen dragits. Resultaten visar på att informanterna i någon form har påverkats av den nya förändringen och att de på ett visst plan styrs av behov när de väljer vilka serier de vill se på.

Boken ”Tre Fantasier” innehåller tre delar: en tecknad serie, en illustrerad text som dokumenterar en konsthändelse samt ett textverk. Häftet ”Bilaga till Tre fantasier” ska ses som ett fysiskt objekt. Den är gjord i ett examplar specifikt för Konstakademiens bibliotek. Texten är skriven för hand med blyertspenna på Kungl. Konsthögskolans brevpapper. De 20 papperna är ihophäftade med Konstakademiens biblioteks häftapparat. Texten beskriver mitt verk Tre fantasier i förhållande till 19 verk av andra konstnärer. / [I examensarbetet ingår utställningen "Två fantasier":] Utställningen finns i två rum, ett på bottenvåningen och ett en trappa upp. I det undre rummet – det första rummet som besökaren kommer in i – finns en grön och röd soffa och ett brunt och gult bord. Rummet är mörklagt bortsett från en spotlight som lyser mitt på bordsskivan. Det kommer även ljus från dörren till trappan som leder till det övre rummet. På bordet ligger två pappershögar, en direkt på bordet och en inlåst i en vit kattbur med ett svart hänglås. Besökarna tillåts ta med sig exemplar av papperna. De som inte kan ta del av hela utställningen, till exempel på grund av funktionshinder eller för att de inte förstår svenska, får pappret som ligger i kattburen. Det är alltså ett substitut för dem som inte har möjlighet att uppleva alla övriga delar av utställningen. Kattburen är låst för övriga besökare, jag låser bara upp den för dem som är berättigade. På det pappret finns en teckning med titeln Vo, Po &amp; Pustrup. Den föreställer tre varelser: en humanoid på marken och en som flyger i luften, samt ett större djur som svävar i luften. På det andra pappret finns en text med titeln ”Att arrangera ett möte med ett okänt djur”. Texten ger absurda men sakliga instruktioner för hur ett rum ska utrustas för att locka till sig ett okänt djur. I det övre rummet har jag följt instruktionerna i den ovan nämnda texten. Fönstret är öppet och en vit regnjacka är uppspikad utanför. Rummets golv är täckt med sågspån. På sågspånet ligger ett föremål: ett vitkålshuvud under utställningens första fem dagar, och en vindruvsklase under de resterande sex dagarna. Material: trä, papper, metall, plast, textil, vitkål, vindruvor Teknik: teckning, text, installation Mått: Papper: 20x28 cm / <p>Mitt examensarbete består av en konstnärlig bok (”Tre Fantasier”) och en bilaga med reflekterande text (”Bilaga till Tre fantasier”).</p><p>DVD med "Min rymddräkt / Spacesuit finns tillgänglig på Kungl Konsthögskolans bibliotek.</p>

Jag vill som blivande lärare i huvudämnet Kultur, Medier och Estetiska uttrycksformer introducera och presentera ett alternativt läromedel och medium i syfte att berika undervisningen samt ge förslag på ytterligare vägar till identifikation och kommunikation i klassrummet. Jag har gjort detta i form av ett projekt vilket har resulterat i en handbok. Denna handbok har som syfte att dels fungera som en introduktion för pedagogen i att lära sig läsa och förstå mediet, samtidigt som jag vill att den ska verka som en inspirationskälla med tips och idéer för fortsatt undervisning i klassrummet. Arbetsprocessen och mina tankar kring handboken finns presenterade i projektredogörelsen. I förarbetet till handboken gjorde jag även en analys av ett läromedel och en serie vilken finns presenterad i en bilaga till projektredogörelsen.

Problemformulering och syfte: Allmänheten har varken en positiv eller korrekt bild utav PR-branschen, branschens image är alltså inte den bästa. Studier på hur gestaltningen utav PR-yrkesrollen ser ut i film, visar en tvetydighet. Några resultat visar att de gestaltas negativt medan en annan påvisar en positiv gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka hur PR-yrkesrollen gestaltas i amerikanska TV-serier. Metod och material: En kvalitativ innehållsanalys av fyra stycken amerikanska TV-seriers gestaltning av PR-yrkesrollen. Serierna var; Mad Men, The Crazy Ones, Scandal och House of Cards. Huvudresultat: PR-yrkesrollen gestaltas som en med hög professionaliseringsgrad men vi möttes av karaktärer med varierande typer av problematik.

Detta examensarbete utgår ifrån psykologiska och medievetenskapliga teorier för att underbygga en studie bestående av ett praktiskt projektarbete och en vetenskaplig undersökning. Arbetet inspireras av berättarmöjligheterna och -begränsningarna i seriemediets kombination av text och stillbild. Verktyget i fokus är betoning i samtal, och frågeställningen gäller huruvida samma effekt som typografiskt betonad text kan förmedlas med ”stillbilds-läppsynkning” i lågupplösta bilder. Mediet som avses är inte seriemediet, utan en gren av tv-spelsmediet som bär på liknande begränsningar, nämligen ekonomiskt och tekniskt utmanade portabla spel. I utvärderingen av frågeställningen skapades en lågupplöst text- och bildsekvens avsedd att framhäva betoningar medelst karaktärers munformer, varpå en enkätundersökning användes för att avgöra hur väl betoningarna framgick. Resultatet av undersökningen tydde på att betoningsmetoden inte kan ersätta typografisk betoning, men att den till viss del kan förstärka uttrycksfullhet. Framtida utforskningar av principen uppmuntras, samt ytterligare kartläggningar och spridningar av kunskapen om bakomliggande principer för kroppsspråk överlag.