<p>Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället.</p> / <p>Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.</p>

Thanka är en tibetansk konsttradition som består av religiösa bilder föreställande en rad gudar och heliga personer ur den buddhistiska tron. Motiven är starkt symbolistiska och strängt traditionsbetingade. Detta arbete beskriver denna företeelse i tre delar där den första är hämtad ur litteratur, jag redogör här för uppkomsten, motiven, tekniken, de religiösa aspekterna och dagens plats. Den andra parten består av intervjuer och den tredje delen sammanfattar processen i den tavlan jag själv målat. Slutsatsen blir att denna konst är mycket komplex och tidskrävande, samt att den i sin lugna precision kontrasterar till den västerländska stressen. Kunskapen om thanka går att applicera i flera av skolans ämnen, så som Historia, Religion och Bild, på grund av sin av tradition befästa plats i det tibetanska samhället. / Thanka is a Tibetan art tradition which consists of religious pictures that portrays several gods, goddesses and holy individuals from the Buddhist faith. The motives are strongly symbolist and strictly traditional. This work describes this occurrence in three parts were the first is taken from literature; I give here an account of the origin, the motives, the technique, the religious aspects and its place today. The second part includes interviews and the third part summarizes the working process in my self-made painting. The conclusion is that this art is very complex and time-demanding, and that its calm precision is contrasting to the Western stress. The knowledge about Thanka is possible to apply in several school subjects such as History, Religion and Art, because of its traditional emplacement in the Tibetan society.

Trots att Jesus är en av världens mest kända personer finns det ingen som vet hur han egentligen såg ut. Det finns inga bevarade bilder eller ögonvittnesbeskrivningar av hans yttre som kan dateras till den tid då personer som hade sett Jesus med egna ögon kan ha levt. Avsaknaden av samtida beskrivningar har möjligen bidragit till en större frihet för alla de konstnärer som avbildat honom. Många gånger verkar det som att konstnärer genom konsten framställer Jesus i sin egen avbild, eller i sin egen kulturs avbild. Förvånansvärt sällan avbildas han med tydliga judiska förtecken såsom kippa eller bönesjal. Själv har jag under lång tid undrat över detta, då vi alla vet att den historiske personen Jesus var judisk. Det var bland annat ur denna undran som idén till denna uppsats utvecklades. Jag ville veta mer om hur Jesus har avbildats i västerländsk tradition, varför han avbildades så och vilken funktion det kan ha fyllt. Därför valde jag att undersöka två av de mest spridda och inflytelserika framställningarna av Jesus från modern tid och västerländsk kultur - Light of the World av William Holman Hunt och Head of Christ av Warner Sallman.       Uppsatsens frågeställningar är: Vilka likheter och skillnader kan man se i Jesu fysiska skepnad i de båda konstnärernas avbildningar? Vad kan detta bero på eller vilka formativa faktorer påverkade deras Jesusbilder? Vad förmedlar deras konst socialt, kulturellt och religiöst?       Exempel på likheter är att båda tavlorna fick motta mycket kritik från sin tids kulturelit men blev mycket omtyckta av allmänheten. Båda tavlorna kritiserades för att visa en Jesus med “bristande maskulinitet”. Båda bilderna visar Jesus påklädd, vitklädd, vuxen, stark och frisk. Han avbildas oskadd, utan kors eller skador orsakade av korsfästelsen. Båda tavlorna visar Jesus med skägg och långt hår, Hunts Jesus har rödbrunt hår och Sallmans Jesus har mörkblont hår. Uppsatsen diskuterar de faktorer som likheterna och skillnaderna kan bero på och hur man kan tolka dessa.      En tydlig skillnad mellan de båda tavlorna är att Hunts framställning innehåller betydligt mer symbolik än Sallmans framställning. Eventuella orsaker till detta, exempelvis skillnader i de kristna traditioner konstnärerna kom ifrån samt vad konstnärerna vill säga om Jesu identitet,  diskuteras i uppsatsen. Somliga tolkar  bilderna som exempel på hur Jesus europeiserats i västerländsk konst. Hunts Jesus kan, exempelvis på grund av symboler som Aarons bröstplåt, ses som en framställning där konstnären velat inkorporera Jesu judiskhet i bilden och samtidigt visa honom som profet och präst.