Syftet med vår undersökning var att fördjupa oss i hur pedagoger arbetar och tänker kring musik, utifrån aktuell forskning och läroplan, för att främja yngre barns språkutveckling. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer av fem kvinnliga förskollärare på olika orter i södra Sverige. Förskollärarna som intervjuats arbetar med barn i åldrarna 1-5. Resultatet i undersökningen visade på att musiken används på varierande sätt på förskolorna, enligt pedagogerna. Det framkom att musik förekom i bland annat planerade sångsamlingar, men även spontant i vardagen av både barn och vuxna. Utifrån resultatet går det att utläsa att förskollärarna anser att musiken är viktig för språkutvecklingen, gemenskapen i gruppen samt att de använder musiken för att förtydliga innebörden i bland annat ord och begrepp. Pedagogerna använder förskolans läroplan aktivt och på ett varierande sett, dock syns en brist när det gäller att använda forskning kring musik och språk i verksamheten. I resultatet kan dock en potential till att forskningen skulle kunna användas mer skymtas då de flesta pedagogerna uttryckte att de har viljan, men inte tiden, att sätta sig in i forskning.

Detta utvecklingsarbete undersöker huruvida högpresterande elever gynnas av ett kollaborativt arbetssätt i jämförelse med ett traditionellt arbetssätt i inlärningen av glosor eller begrepp. De deltagare som ingår i undersökningen är elever i högstadiet, som antingen har undervisats i tyska eller i kemi. Totalt omfattas studien av 98 elever fördelat på 51 elever inom kemiundervisning och 47 elever inom tyskundervisning. Syftet har undersökts genom att låta eleverna använda traditionellt respektive kollaborativt arbetssätt för inlärning av glosor eller begrepp. Elevernas förståelse för glosor och begrepp har prövats med kunskapstester. Eleverna har även svarat på en enkät om hur de upplever sin egen inlärning vid de två arbetssätten. Analys av enkätens resultat visar att högpresterande elever upplever att de lär sig bättre genom ett traditionellt arbetssätt än kollaborativt arbetssätt. Detta stärks av analysen av kunskapstestens resultat, som visar att de högpresterande eleverna i jämförelse med icke-högpresterande elever inte gynnas i samma stora utsträckning. För de högpresterande elevernas inlärning via traditionellt arbetssätt respektive kollaborativt arbetssätt är skillnaden marginell även om traditionellt arbetssätt är att föredra.

Trots tidigare forskning som visar att läsförmågan har stor betydelse även inom matematikämnet, så har den fortfarande inte särskilt stor plats i läroplanen för matematik. Syftet med detta examensarbete är att undersöka mellanstadielärares inställning och arbete med läsförståelse i matematik. Den teori som använts i arbetet är den sociokulturella lärandeteorin, denna har använts för att analysera resultatet. För att få fram ett resultat har kvalitativa intervjuer använts som metod och dessa har varit semistrukturerade. Totalt är det fyra olika lärare som intervjuats och gemensamt för dessa är att de är behöriga lärare i matematik samt att de är verksamma på mellanstadiet. Resultatet och analysen av vår studie visar att de fyra lärarna är överens om att läsförståelsen har stor betydelse inom matematiken. Idag ställer styrdokumenten i matematik högre krav på elevernas läsförmåga jämfört med vad det gjorde förr. Alla fyra lärarna menar att de arbetar med läsförmågan på ett eller annat sätt inom matematiken. I resultatet framkommer även att detta är något som inte diskuteras särskilt mycket på lärarnas arbetsplatser. Slutsatsen blir att trots att forskning visar hur viktigt det är med läsningen inom matematiken, så arbetar inte alla skolor aktivt med denna fråga. Dock finns det många lärare som har detta som en naturlig del av sin undervisning. I avsnittet om framtida forskning reflekterar vi över möjliga projekt att genomföra i framtiden.

Sammandrag Studien undersöker hur yrkesverksamma lärare i årskurs 1–3 arbetar med det tidiga läs- och skrivlärandet och skrivutvecklingen i undervisningen utifrån tre olika pedagogiska synsätt, samt sex olika skrivdiskurser. Studien avser även att undersöka om de lärare som deltagit utgår från någon specifik beprövad metod och om detta blir ett medvetet didaktisk val i planeringen. För att besvara dessa frågor utgår studien från empiri bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med elva yrkesverksamma lärare i årskurserna 1–3 utförts. Studien utgår även från två analysmodeller, en del kommer att analyseras utifrån Ludvigsen (1999), som synliggör tre olika lärandeteorier. Den andra delen kommer att analyseras utifrån Ivaničs (2004) analysmodell som utgår från sex olika skrivdiskurser. Vidare används det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk. Den information som framkommit från studiens informanter har sedan kopplats ihop med tidigare teorier och forskning kring ämnet och som berör frågeställningen. Detta har givit ett resultat som visar på att de flesta lärarna gör medvetna didaktiska val men som de själva inte kan koppla till någon specifik pedagogisk grundsyn. Genom att lärarna beskriver sina didaktiska val har det dock tydligt gått att urskilja vilket lärandeperspektiv de didaktiska valen grundar sig i. Vidare påvisar även resultatet att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Analysen visar att de lärare som har en mer specifik pedagogisk syn på lärande använder sig av medvetna didaktiska val i sin undervisning som gynnar elevernas skrivutveckling.

Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär. I examensarbetet framhålls flera exempel på olika arbetsmetoder, förhållningssätt och organisatoriska förändringar som har elevansvar och elevinflytande i fokus och som gör en tydligare bedömning möjlig. Även forskning som visar hur elevers delaktighet i bedömningsprocess främjar lärandet, framkommer. En kvalitativ och en kvantitativ metod har kombinerats i min undersökning, där tre lärare har intervjuats om bedömning och i deras respektive tre klasser har eleverna fått besvara en enkät med frågor om bedömning. Resultatet av undersökningen visar att ålder och kön inverkar på hur medvetna eleverna är om det egna lärandet. Ju äldre eleven är desto mer medveten blir de och flickorna tenderar, jämfört med pojkarna, att uppvisa större medvetenhet om sitt lärande. Resultatet visar också att lärarna förklarar och tydliggör målen och att eleverna i viss utsträckning har inflytande över arbetsmetoder. Däremot övas eleverna sällan i självbedömmning och de har heller inte har inflytande över formulering av bedömningskriterier.

Denna kvalitativa studie har som syfte att utveckla kunskap om hur undervisning i naturorienterande ämnen kan bidra till att utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor. Frågeställningarna som studien har för syfte att besvara är följande: vilka sorters argument förekommer i elevers ställningstagande i klimatfrågor? Och hur kan samtal i undervisningen utveckla elevers förmåga till ställningstagande i klimatfrågor? En undervisningssekvens på tre lektioner har genomförts i två olika klasser. Deltagarna i studien gick i årskurs fem och var 11 till 13 år gamla. Till största del bestod lektionerna av deliberativa samtal i fokusgrupper som observerades och dokumenterades med hjälp av video- och ljudinspelning. Dessutom fördes loggboksanteckningar kopplade till observationerna. Deltagarna fick även genomföra ett förtest och ett eftertest, i syfte att samla in datamaterial för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att eleverna använde sig av fyra olika sorters argument i sitt ställningstagande i klimatfrågor, nämligen: estetiska argument, nyttoargument, miljöetiska argument samt klimatargument. Vidare visade resultatet att samtal kan användas för att utveckla elevers förmåga till ställningstagande genom att det möjliggör: lärarens stöd, stöd från andra elever och ifrågasättande av andras argument. Sammanfattningsvis visar denna studie att undervisning i form av samtal kan gynna elevers ställningstaganden i klimatfrågor.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares uppfattningar av hur skärmanvändning påverkar skriftspråksundervisningen i svenskämnet. Från och med höstterminen 2018 gäller Skolverkets reviderade läro- och kursplaner med ökat fokus på digitalisering och användande av digitala verktyg. I uppsatsen undersöks digitaliseringens inverkan vad gäller det centrala innehållet med utgångpunkt i skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Frågeställningen syftar till att besvara frågorna om vilka anpassningar lärare i årskurs 7-9 har fått genomföra på grund av de nya Läroplanen samt hur de anser att digitaliseringen påverkat skriftspråksutbildningen. För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där muntliga intervjuer med lärare genomfördes. Resultatet visar att lärarna har fått genomföra förändringar i sin skriftspråksundervisning till följd av revideringarna av Läroplanen i svenska. Områden som källkritik och källhänvisning har fått större utrymme och trots att det inte finns några tydliga krav inom datorkunskap i den nya Läroplanen har det ämnet fått större utrymme, bland annat för att öka elevernas kunskaper om arbete i ordbehandlingsprogram. Under intervjuerna framgår också att lärarnas kunskapsnivå varierar vilket påverkar elevernas möjlighet att få lära sig att skapa multimodala texter. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Vygotskijs sociokulturella lärandeteori och inkluderar begrepp som till appropriering, mediering, den närmaste proximala utvecklingszonen och scaffolding. / <p>Svenska</p>

Vi lever i en visuell värld, även kallat bildsamhälle, och trots det visar tidigare forskning att bilder har fortsatt låg prioritet i skolans värld. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur och varför bilder används i samband med elevers språkutveckling i svenska i grundskolans tidigare år. De teorier som är relevanta för vårt arbete grundar sig i sociokulturell lärandeteori och teori om multimodalitet. Metoderna vi använt oss av för att få svar på våra frågor är intervjuer och observationer. Vårt resultat och våra slutsatser visar att bilder sällan används i skolans olika läsningar av texter trots att eleverna visar intresse för detta. De yngre eleverna i vår studie använder bilder mer frekvent än de äldre eleverna. Bilder fungerar ofta som en startpunkt för de yngre elevernas språkutveckling i svenska jämfört med de äldre eleverna där bilder fungerar som ett komplement till texten. Lärarnas syfte med att använda bilder i sin undervisning kan vara att förenkla och förtydliga innehållet samt att förstärka texten och förstå innehållet med hjälp av de bilder som texten erhåller. Bilder blir därför främst ett stöd och får en sekundär ställning i förhållande till den skrivna texten. Studien visar även att fokus skiftar från fysiska bilder till inre bilder allt eftersom eleverna blir äldre i grundskolans tidigare år.