Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i årskurserna F–3 beskriver att de arbetar med läsförståelse för att eleverna ska nå målen i svenska och för att förbereda eleverna för nationella proven i årskurs 3. För att studera detta användes semistrukturerade intervjuer som metod. Analysmetoden som användes var innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna använder olika metoder för att utveckla elevers läsförståelse. Undervisningen varierar från användning av färdigt material till egenanpassad undervisning. Ingen lärare nämner vetenskaplig forskning kopplat till sin undervisning och det finns en viss omedvetenhet i förhållandet vad de arbetar med, hur de arbetar och varför de arbetar som de gör. Gemensamt är att alla lärare modellerar, arbetar med läsförståelse i flera ämnen, förbereder inför nationella proven och betonar vikten av samarbete.

Idag är bedömning någonting som sker överallt, det har inte minst blivit en stor del av lärarnas vardag i skolan. Vår uppsats handlar om bedömning och hur verksamma lärare på lågstadiet arbetar med detta. Syftet med studien var att ta reda på hur lärare i skolan ser på bedömningsarbetet och vilka metoder de använder sig av för att bedöma elevers prestationer. Genom sex kvalitativa intervjuer med verksamma lärare har vi fått svar på frågorna: Vilken syn har lärare på bedömningsarbetet i skolan idag? och Vilka metoder använder lärare sig av i bedömningen?Resultatet i studien visar att lärarna upplever bedömningsarbetet som väldigt tidskrävande men att bedömningarna samtidigt synliggör elevernas utveckling för både dem, eleverna och föräldrarna. De menar att de behöver enkla metoder och arbetssätt som underlättar då bedömningen ska göras. Fortbildning har visat sig vara betydelsefullt för hur lärarna uppfattar bedömning, vilka metoder de använder samt hur de involverar eleverna i detta.

Examensarbetet tar utgångspunkt i färska rapporter från skolverket vilka bland annat riktar kritik mot läroplanerna från 1994 som gjort att den svenska skolan gått mot att bli alltmer individualiserad. Som en följd av den ökade individualiseringen har segregeringen mellan elever ökat och social bakgrund har fått allt större betydelse för hur väl eleverna klarar av skolan. Syftet med examensarbetet har dels varit att förklara hur en förändrad syn på bedömning som tar utgångspunkt i en förändrad kunskapssyn, ger eleverna rätt till inflytande över bedömningsprocess. I examensarbetet lyfts den forskning fram som lett fram till en förändrad kunskapssyn och som givit ett förändrat sätt att se på bedömning där vikten av att eleverna görs delaktiga kommer i fokus. Ett annat syfte med examensarbetet var att förklara vad en tydligare bedömningsprocess innebär. I examensarbetet framhålls flera exempel på olika arbetsmetoder, förhållningssätt och organisatoriska förändringar som har elevansvar och elevinflytande i fokus och som gör en tydligare bedömning möjlig. Även forskning som visar hur elevers delaktighet i bedömningsprocess främjar lärandet, framkommer. En kvalitativ och en kvantitativ metod har kombinerats i min undersökning, där tre lärare har intervjuats om bedömning och i deras respektive tre klasser har eleverna fått besvara en enkät med frågor om bedömning. Resultatet av undersökningen visar att ålder och kön inverkar på hur medvetna eleverna är om det egna lärandet. Ju äldre eleven är desto mer medveten blir de och flickorna tenderar, jämfört med pojkarna, att uppvisa större medvetenhet om sitt lärande. Resultatet visar också att lärarna förklarar och tydliggör målen och att eleverna i viss utsträckning har inflytande över arbetsmetoder. Däremot övas eleverna sällan i självbedömmning och de har heller inte har inflytande över formulering av bedömningskriterier.