Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant. Slutsatsen drogs att personer med god visuell föreställningsförmåga är kreativare än personer med lägre grad av visuell föreställningsförmåga. Även förmågan att kontrollera, vända och vrida spatialt på sina mentala bilder avslöjade en tendens att predicera kreativa aktiviteter. Kreativitet mätt med förkortade CBI verkar vara specifikt beroende av visuell föreställningsförmåga oavsett det är handarbete, målning, eller skrivande.

Inom marknadskommunikation har förpackningen blivit ett allt mer etablerat och viktigt verktyg för att marknadsföra en produkt. Genom olika visuella attribut berättar en förpackning vad den innehåller och ska locka konsumenten till köp. Eftersom konkurrensen ökar mellan varumärken i dagligvaruhandeln belyses den visuella kommunikationen allt mer.   Den visuella kommunikationen av en lågengagemangsprodukt uppmärksammas inte lika mycket av konsumenten som hos en högengagemangsprodukt. Ett dilemma uppstår för en lågengagemangsprodukt relaterat till dess förpackningsdesign då ett varumärke oavsett typ av produkt bör använda förpackningsdesign för att särskilja sig och sticka ut på dess marknad. På samma gång bör en förpackning alltid passa in i produktkategorin bland dess konkurrenter. Denna visuellt kommunikativa balansgång har vi valt att undersöka inom produktkategorin mjölk.

Det råder idag ytterst hög konkurrens bland klädföretag då man inte bara konkurrerar lokalt utan även globalt. För att urskilja sig från andra företag med liknande utbud används visuell butikskommunikation och butikskampanjer för att försöka fånga konsumenters uppmärksamhet. Målet är att det ska resultera i köp. Denna uppsats handlar om ett företags arbete med visuell butikskommunikation och vilka visuella element de använder sig av. I samband med detta utreder vi vilka av dessa element företaget använder sig av i marknadsföringen av företagets butikskampanjer. Utifrån detta undersöker vi slutligen om marknadsföringen av butikskampanjer, genom det visuella, uppfattas av kund. I utförandet av vår studie har vi använt oss av ett flertal olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa. De metoder vi har använt oss av är två enkätundersökningar som utförts på företagets besökare, en observation innan företagets omhäng i butik, en semistrukturerad intervju med en exponeringsansvarig i butik och även en strukturerad intervju med Country Visual Merchandiser från företagets huvudkontor. Vår undersökning visar att företaget lägger stor vikt vid att använda sig av ett flertal visuella element när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Dessa element används för att framföra företagets produkter på bästa sätt, i syfte att stimulera butiksmiljön för besökarna. Detta gör man genom att ständigt presentera varor på nya sätt där tydliga köpförslag visas upp för att inspirera kund. Det huvudsakliga syftet med företagets visuella butikskommunikation är att maximera försäljning. När det kommer till våra enkätundersökningar skiljer sig resultaten åt i de båda kampanjerna. Det som tydligt går att urskilja är att den ena kampanjen gav godare resultat än den andra. Med godare resultat menas att fler respondenter hade lagt märke till kampanjen, vilket var det huvudsakliga syftet med enkätundersökningarna. Utifrån vår studie kan vi konstatera att företaget aktivt arbetar med butiksdesign och layout, skyltfönster, skyltdockor, skyltning, ljussättning samt produktpresentation när det kommer till deras visuella butikskommunikation. Det framgår också att det mest framgångsrika sättet att framföra kampanjer inne i butik är med hjälp av skyltar vid kampanjprodukterna. Vi kan även dra slutsatsen att huruvida marknadsföringen av en kampanj nått fram till respondent beror på om de innan besöket blivit uppmärksammade om kampanjen. Denna uppsats kan bidra till att fylla den lucka som finns i den akademiska litteraturen när det kommer till sambandet mellan visuell butikskommunikation och butikskampanjer. Vi menar även på att den kan bidra till den befintliga forskningen kring dessa. Resultaten kan vara till betydelse både för vårt fallföretag och för andra liknande företag som behöver underlag till utvecklingen av deras arbete med visuell butikskommunikation och butikskampanjer.

<p>Tiden vi lever i är fylld av teknik och snabb utveckling. Vi kommer dagligen i kontakt med teknik utan att lägga vidare fundering kring att den faktiskt ens finns där. Vi tar den för given, troligen eftersom det blivit en så naturlig del för oss att interagera med den. Hur kommer då tekniken och människan samverka i framtiden, och hur gestaltas detta i en populärkulturell text så som TV-serien Futurama? Vi är intresserade av hur människan kan tänkas använda sig av teknik i framtiden och hur synen på tekniken ser ut. Det är för oss även intressant att diskutera föreställningen om det mänskliga och hur denna uppfattning gestaltas i Science Fiction. Inom Sci-Fi interagerar människor ofta med karaktärer som är från andra planeter och galaxer eller med intelligenta maskiner. Dessa ”andra” möts ibland med föreställningen om att de saknar ”det mänskliga” som t.ex. empatisk förmåga. Kan det vara så att dessa karaktärer snarare accentuerar människans egna tillkortakommanden på det området? I framtidsgestaltningen förekommer en problematisering kring vår samtid, som för oss är intressant då Futurama varken målar upp någon utopisk eller dystopisk framtid. Vi hamnar snarare i en kanske, för åskådaren, troligare hybrid av de båda.</p>

<p>Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.</p><p> </p><p>Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.</p><p> </p><p>Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.</p><p> </p><p>Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.</p><p> </p><p>Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige.</p> / <p>The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.</p><p> </p><p>The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.</p><p> </p><p>The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.</p>

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.   Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.   Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.   Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.   Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.   Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige. / The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.   The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.   The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.   The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades. Sedan tolkade jagbildmaterialet tillsammans med samtalen med hjälp av visuell kultur och semiotiken.Dessa har sammanställts och diskuterats i en diskussionsdel där jag besvarar varje frågafrån frågeställningen. Studien har visat att ungdomarna har berättat om deraslevnadsvillkor, sociala och kulturella förutsättningar. De har använt sig av bilder, ikoneroch andra symboler hämtat från ungdomars visuella värld som är starkt påverkad avmånga olika typer av bilder, medier och populärkultur.

Unicef är en hjälporganisation som arbetar för alla behövande barn på hela jorden. Deras mål är att alla barn ska få en värdig uppväxt och för att Unicef ska nå det målet är de beroende av allmänhetens ekonomiska stöd. I Sverige finns det Unicefgrupper i över 30 städer. De består av en sammansättning av ideellt arbetande människor som brinner för jordens barn. Unicefgrupperna bedriver opinionsbildning och undervisning för att allmänheten ska bli engagerade i barnrättsfrågor och stödja Unicef. Under vinterhalvåret brukar Unicefgrupperna göra ljusmanifestationer för att fånga allmänhetens uppmärksamhet. Ett antal värmeljus eller gravljus placeras ut på manifestaionsplatsen som ofta är ett torg där det rör sig mycket människor. Problemet som Unicef har stött på vid sina manifestationer är att ljusen blåser ut och att själva manifestationen inte särskiljer Unicef . Det här projektet har gått ut på att skapa en ljuslykta som representerar Unicefs värdegrund i en stämmning där både färg form och ljus samspelar. Lyktorna ska särskilja organisationen i kvällsmörkret och skapa igenkänning hos de förbipasserande. Lyktan ska dessutom skydda lågan mot vind och regn så att ljuset får brinna under hela manifestationen. Pengarna till ljuslyktorna kommer ifrån Unicefs egna kassa så lyktorna behöver kosta så lite som möjligt att producera eftersom pengarna egentligen skulle gå till jodens barn. Genom att arbeta med enkla men miljövänliga material, en så liten materialmängd som möjligt, enkla produktionsmetoder och effektivisering av transport har jag lyckats att dra ner materialkostnaderna för Unicefs manifestationer till 1.50kr/lykta. I jämförelse med ett gravljus som kostar ungefär 20kr så är skillnaden stor. I förlängningen ska lyktan bidra till att mer pengar samlas in, den ska betala sin egen produktion och mer därtill. I det här projektet kan jag utan att få dåligt samvete säga att största möjliga vinst för minsta möjliga utgift är att sträva efter.

No description available.

Diss. Stockholm : KTH, 2004.