<p>Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.</p><p> </p><p>Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.</p><p> </p><p>Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.</p><p> </p><p>Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.</p><p> </p><p>Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.</p><p> </p><p>Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige.</p> / <p>The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.</p><p> </p><p>The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.</p><p> </p><p>The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.</p><p> </p><p>The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.</p>

Statistik visar att risken att dödas i en trafikolycka är som störst på natten och under dåliga siktförhållanden. Idag används ett flertal hjälpmedel för att vägleda föraren under dessa svåra förhållanden, bland annat längsgående vägmarkeringar. Även om de flesta vägmarkeringar ger bra vägledning nattetid vid torrt väglag, så innebär nederbörd att synbarheten drastiskt minskar. En typ av markering som dock visat sig effektiv under dessa svåra förhållanden är vägbanereflektorer. De består av en prismatisk reflektor som sticker upp ovanför vägbanan och som därmed hindrar att vatten ansamlas på reflektorn.   Användningen av vägbanereflektorer är väl utbredd internationellt, men de används idag inte i Sverige. Anledningen till detta är bland annat uppfattningen att de inte klarar de påfrestningar som snöplogning innebär. Syftet med denna studie är att utvärdera och jämföra internationell användning av plogtåliga vägbanereflektorer och de standarder som de omfattas av. Vidare är syftet att utifrån de nationella vägförhållandena diskutera tillämpbarheten i Sverige.   Inledningsvis studerades de krav på retroreflektion och hållbarhet som finns specificerade i de olika standarderna och de metoder som används för att testa huruvida vägbanereflektorerna uppfyller kraven. Dels studerades de europeiska standarderna EN 1463-1 och -2 och dels den amerikanska motsvarigheten ASTM D4383. Därefter undersöktes hur användningen av vägbanereflektorer såg ut internationellt, vilka eventuella problem som uppstått under användningen, samt möjliga förklaringar till detta. Vidare granskades ett antal studier som genomförts för att verifiera produkter mot de olika standarderna samt hur andra länder valt att implementera standarder i sina regelverk. Avslutningsvis analyserades de påfrestningar som vägbanereflektorerna kan komma att utsättas för i Sverige, samtidigt som ett förslag på ett fältförsök utformades.   Studien visade på en betydande skillnad i hur de olika standarderna är utformade och att det finns vissa brister i den europeiska standarden. Bland annat är denna för bred för att användas till att identifiera plogtåliga modeller och den testmetod som beskrivs är för ospecifik. Produkter testade mot standarden innebär ingen garanti att de är lämpliga för användning i Sverige, då de tester som utförs mot standarden sker i länder med andra vägförhållanden än här.   Den internationella användningen av plogtåliga vägbanereflektorer visade sig vara koncentrerad till Nordamerika. I Norden har användningen främst varit begränsad till ett fåtal försökssträckor. De problem som uppstått vid användningen har varit att vägbanereflektorns metallhållare lossnar, reflektorlinsen skadas eller försvinner samt att synbarheten kraftigt minskar.   Undersökningen visade att de faktorer som väntas påverka tillämpbarheten i Sverige är snöplogning och halkbekämpning, dubbdäcksanvändning samt förekomsten av tung trafik och vägföroreningar. Placeringen har en avgörande roll i hur stort slitaget kommer att bli, bland annat var enheterna installeras geografiskt, vilken hastighet och trafikbelastning som råder på vägsträckan, var på vägen de placeras, samt skicket på vägbeläggningen. För att avgöra tillämpbarheten bör ett fältförsök genomföras. Denna studie har kommit med förslag på modeller, placering och provtagningsparametrar för att utvärdera olika vägbanereflektorer. På sikt kommer det dock krävas ett svenskt testorgan för att testa produkter efter de förhållanden som finns i Sverige. / The risk of being killed in a road accident is greatest at night and during poor visibility conditions. Today, different road markings are used to guide drivers during these difficult circumstances. The problem with many of the markings used in Sweden is that they lose much of their function during wet conditions. A type of road marking that has proved to be successful even under these conditions is raised pavement markers.   The purpose of this study was to evaluate and compare global use of snowplowable raised pavement markers and associated standards. Furthermore, the purpose was to discuss applicability in Sweden based on national road conditions.   The study showed significant differences in how the standards are designed and that there are some shortcomings in the European standards. For example, they are too nonspecific to be used to identify snowplowable models. The international use of these markers appeared to be concentrated to North America where they have been in use with varied success for a long time.   The survey showed that the factors expected to affect the applicability in Sweden are snowplowing/anti-skid activity, studded tires and presence of heavy vehicles and road pollution. The location seemed to have a crucial role in the amount of wear and tear. For example, where the devices are installed geographically, the speed and traffic conditions on the road and the condition of the pavement. To determine the applicability there should be a field trial conducted in accordance with the recommendations set out in the study.

<p>This report is written in cooperation with the Swedish National Road Administration South-Eastern Region in Jönköping. The report is a result of the evaluation to give an answer to the question about how well the function contract has been carried out on the E4 in Östergötlands and Jönköpings län. The evaluation is divided in two hard parameters and one soft.</p><p>The Swedish National Road Administration is interested in knowing how the standard on the road have been changed during the functions period, which is the reason why the first hard parameter is considering road standard. To evaluate the standard there have been a comparison of values from measures taken every year on the current road stretch. The second hard parameter considers economy. The Swedish National Road Administration wants to know if there are any economic reasons to continue this sort of purchasing, which only contains requirements of functions. The third and last parameter contains experiences from each part of the function contract and what each part thinks about this kind of contract.</p><p>The result of the research dealing road standard indicates a clear increase of standard ensuring roughness and road markings. In an economic point of view the function contract shows many benefits, one of them is that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region has paid a smaller amount of money compared to the calculated cost of purchase the same measures in a traditional contract. Based on the answers from the interviews the overall opinion of the function contract is very good, from each part of the function contract.</p><p>The final conclusion is that this kind of contract suits very well for this sort of project and that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region should use this kind of contract for the E4 also in the future.</p> / <p>Denna rapport är skriven i samarbete med Vägverket Region Sydöst som ett resultat av den utvärdering som gjorts för att ge ett svar på hur bra den funktionsupphandling som är gjord på E4:an i Östergötlands och Jönköpings län fungerar. Den studie som ligger till grund för rapporten är uppdelad i tre olika parametrar, två hårda och en mjuk.</p><p>Den första hårda parametern handlar om vägstandard då Vägverket är intresserade av att veta hur den förändrats under funktionsperioden. För att få fram en mätbar siffra på detta har en jämförelse av värden från de årliga vägytemätningarna på den aktuella vägsträckan gjorts. Man vill även få reda på om det är ekonomiskt hållbart att upphandla standard endast med hjälp av funktionskrav, därför handlar den andra hårda parametern om ekonomi. I den mjuka parametern vill man få reda på vad berörda aktörer tycker om funktionsentreprenaden. Genom intervjuer och samtal med personer som berörs av entreprenaden vill man få reda på vilka erfarenheter man har fått av den tid som hittills förflutit.</p><p>Resultatet av undersökningen av vägstandarden visar indikationer på en tydlig standardhöjning sett till ojämnheter och vägmarkeringar. Ekonomiskt sett finns det också fördelar med funktionsentreprenaden, då Vägverket Region Sydöst fått lägga ut en lägre summa pengar under funktionsentreprenaden än vad det skulle kostat att upphandla samma åtgärder med utförandeentreprenad. Baserat på de intervjuer som genomförts har man kommit fram till att entreprenaden ses med positiva ögon från såväl beställarhåll som entreprenörhåll.</p><p>Slutsatsen med rapporten är därmed att denna upphandlingsform lämpar sig mycket väl för denna typ av projekt och att Vägverket Region Sydöst bör använda sig av denna upphandlingsform för den valda vägsträckan även i framtiden.</p>

This report is written in cooperation with the Swedish National Road Administration South-Eastern Region in Jönköping. The report is a result of the evaluation to give an answer to the question about how well the function contract has been carried out on the E4 in Östergötlands and Jönköpings län. The evaluation is divided in two hard parameters and one soft. The Swedish National Road Administration is interested in knowing how the standard on the road have been changed during the functions period, which is the reason why the first hard parameter is considering road standard. To evaluate the standard there have been a comparison of values from measures taken every year on the current road stretch. The second hard parameter considers economy. The Swedish National Road Administration wants to know if there are any economic reasons to continue this sort of purchasing, which only contains requirements of functions. The third and last parameter contains experiences from each part of the function contract and what each part thinks about this kind of contract. The result of the research dealing road standard indicates a clear increase of standard ensuring roughness and road markings. In an economic point of view the function contract shows many benefits, one of them is that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region has paid a smaller amount of money compared to the calculated cost of purchase the same measures in a traditional contract. Based on the answers from the interviews the overall opinion of the function contract is very good, from each part of the function contract. The final conclusion is that this kind of contract suits very well for this sort of project and that the Swedish National Road Administration South-Eastern Region should use this kind of contract for the E4 also in the future. / Denna rapport är skriven i samarbete med Vägverket Region Sydöst som ett resultat av den utvärdering som gjorts för att ge ett svar på hur bra den funktionsupphandling som är gjord på E4:an i Östergötlands och Jönköpings län fungerar. Den studie som ligger till grund för rapporten är uppdelad i tre olika parametrar, två hårda och en mjuk. Den första hårda parametern handlar om vägstandard då Vägverket är intresserade av att veta hur den förändrats under funktionsperioden. För att få fram en mätbar siffra på detta har en jämförelse av värden från de årliga vägytemätningarna på den aktuella vägsträckan gjorts. Man vill även få reda på om det är ekonomiskt hållbart att upphandla standard endast med hjälp av funktionskrav, därför handlar den andra hårda parametern om ekonomi. I den mjuka parametern vill man få reda på vad berörda aktörer tycker om funktionsentreprenaden. Genom intervjuer och samtal med personer som berörs av entreprenaden vill man få reda på vilka erfarenheter man har fått av den tid som hittills förflutit. Resultatet av undersökningen av vägstandarden visar indikationer på en tydlig standardhöjning sett till ojämnheter och vägmarkeringar. Ekonomiskt sett finns det också fördelar med funktionsentreprenaden, då Vägverket Region Sydöst fått lägga ut en lägre summa pengar under funktionsentreprenaden än vad det skulle kostat att upphandla samma åtgärder med utförandeentreprenad. Baserat på de intervjuer som genomförts har man kommit fram till att entreprenaden ses med positiva ögon från såväl beställarhåll som entreprenörhåll. Slutsatsen med rapporten är därmed att denna upphandlingsform lämpar sig mycket väl för denna typ av projekt och att Vägverket Region Sydöst bör använda sig av denna upphandlingsform för den valda vägsträckan även i framtiden.