The essay investigates the visual element as seen by the audience and artist to be of greatest importance to a musicalperformance. The study was conducted in the form of a field work which included doing interviews with artists, surveys of the audience and interpretive observations of live performance. The fieldwork was conducted in three different environments in which I found myself on the spot and performed the various stages included in the field work. It was done to create a surface that could be used in an essay, and through that use this material to compare and analyze my results and in the end be able to answer my questions. I started from eight different factors which all could beexperienced visually on stage. The factors were light / colors, costumes, props, effects, stage presence, attitude / image, nervousness and dance / body language. Those factors would then be examined in the various musical performances and to be answered by the audience and performers which of those factors they considered to be of great importance or small importance when it comes to visual perception in a musical context. The result was a clear statement where two factors were considered to be most crucial for a musical performance, and a clear statement in which two factors were considered by the majority to be less important. The results demonstrate a common understanding what the artist and the audience thinks is important. A result that can act as a template for what an artist should think about regarding the visual elements before an performance. My theory is my assumption that the visual elements of musical performances can play an important or decisive role, an assumption that was strengthened by my empirical experiences at a concert visit. I wanted in this essay explore and give a clear picture of what it is that artists and audiences consider to be visually crucial for a musical context

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

The purpose of this thesis is to evaluate the possibilities of using 3D perspective displays in different military settings, and to illustrate the limitations of 3D displays, that is, when 2D displays are to be preferred. More specifically, this thesis explores (a) readability during vibrations, (b) perception aspects on perspective aircraft displays, and (c) the value of spatial cues in 3D air traffic displays in military settings. The results show, for example, that vertical vibrations influence recognition performance negatively. The recognition of 2D and 3D symbols, as well as judgment of relations between symbols on a 3D display, may indeed be an arduous task. Results, further, indicate improved performance for relation judgments between objects in 3D space in dynamic rather than static scenarios in tactical indicators. In situations where perception of a direction nevertheless is problematic, enhancements like, for example, drop-lines may improve performance. From a practical point of view the goal has been to investigate the possibility to develop and use a 3D perspective display in an airplane like JAS 39 Gripen. A general conclusion is that 3D displays indeed can be used in many situations but it is important to seriously consider any possible limitations of 3D displays. The future work should be focused on implementing and testing the tactical display in a real setting with real military pilots.

Syftet med denna studie är att belysa hur några ungdomar med cerebral synnedsättning upplever sin grundskoletid. Frågeställningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berättar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta område, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier där elever med funktionsnedsättning i allmänhet intervjuats om sin syn på skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ämnesområdet består bakgrunden även av forskning om cerebral synnedsättning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frågeställningarna. Den fenomenologiska livsvärldsberättelsen utgjorde inspirationskälla vid intervjuerna medan den efterföljande tolkningen och analysen har genomförts utifrån en hermeneutisk ansats. Av etiska skäl presenteras resultatet som en sammantagen berättelse utifrån de sex skol-livsvärdsberättelserna. I resultatet lyfter ungdomarna fram den betydelse tiden har för skolarbetet, tid för att göra uppgifter och för att förstå innehållet. Andra resultat visar på utmaningar i sociala situationer samt hur viktigt det personliga stödet i form av uppmuntran och positivt bemötande är. Sammanfattningsvis kan konstateras att studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning. När det gäller metoden diskuteras trovärdighetsaspekten i en studie där empirin tolkas hermeneutiskt samt förförståelsens styrkor och svagheter i detta tolkningsarbete. En slutsats av resultatet som därefter diskuteras är det behov av personellt stöd i skolarbetet som elever med cerebral synnedsättning utifrån denna studie tycks ha. Förslagsvis sker detta stöd genom införande av tvålärarsystem som löper över hela grundskoletiden. Vidare diskuteras värdet av att anpassa lärmiljön och utforma pedagogik med utgångspunkt i förutsättningar som framkommer i medicinska och psykologiska bedömningar.

No description available.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med min undersökning var att ta reda på hur ett kvarter i Eskilstuna kan formges till virtual reality (VR)-mediet, så att det går att få en upplevelse av hur en stadsplanering skulle kunna se ut om den genomfördes i verkligheten.     Resultatet från min studie är grundat på, prototyping, intervjuer, och en enkät.   Min undersökning visade att för att det ska gå att få en upplevelse av ett stadsrums utseende efter en nybyggnation, bör representationen formges efter tänkt målgrupp och budskap. Felaktiga eller för många informationsgivande detaljer kan leda till att fokus hamnar på information som inte är nödvändig, eller till och med felaktig, för att förstå hur kvarteret kan komma att se ut efter en nybyggnation.  För lite information om olika detaljer eller för låg detaljrikedom kan leda till att representationen blir svårtolkad. Min undersökning visade också att visuella detaljer som är svåra att formge, bör kompletteras med t.ex. texter, symboler, röster och illustrationer.

Denna explorativa studie ämnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. Frågor som ställs i studien är hur ett sådant samband ser ut och hur det skulle kunna mätas. Ett experiment designas där försöksdeltagarna får uppgiften att berätta en sammanhängande berättelse utifrån en serie bilder, såväl berättelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras på flera sätt; ögonrörelsemönstret jämförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en närmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren använder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien är att det finns ett flertal sätt att undersöka förhållandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. De analysmetoder som används i studien har inte visat på något samband mellan försöksdeltagarnas ögonrörelsemönster och deras mentaliseringsyttranden varför ingen hypotes har kunnat genereras. Studien visar däremot på att emotioner tycks vara den vanligaste typen av mentaliseringsyttrande vid berättande och bör beaktas enskilt istället för att klumpas ihop med övriga mentaliseringsyttranden. / Jag tänker därför pratar jag - visuell uppmärksamhet i socialt tänkande och i socialt samspel

<p>Svenska försvarsmakten utvecklar sedan en tid ett datoriserat ledningstödssystem (FUM SLB) som skall stödja ledning vid markstrid. Problem har uppstått med de i systemet ingående symbolerna vad gäller synlighet mot bakomvarande kartgränssnitt.</p><p>Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka om symboler med tilläggseffekter såsom skuggverkan och transparent ifyllnad ökar i synlighet jämfört med symboler utan tilläggseffekter. Synlighet definieras i rapporten som urskiljningsbarhet av symbolerna mot bakomvarande kartgränssnitt och urskiljningsbarhet av detaljer i symbolerna.</p><p>Såväl kvantitativa undersökningar som kvalitativa har genomförts. I de kvantitativa undersökningarna kan inte ökad synlighet fastställas på grund av varierande resultat. För de kvalitativa undersökningarna har symbolen med skuggverkan upplevts öka i synlighet jämfört med symbolen utan tilläggseffekter.</p>

<p>Denna rapport behandlar skillnader i bland annat visuell information (som olika djupledtrådar) vilka kan ha betydelse för den visuella upplevelsen och inverkan på till exempel precisionsbedömningar gällande avstånd i både virtuella och verkliga miljöer.</p><p>Rapporten lyfter fram tre olika presentationstekniker som presenterar visuell information i olika utsträckning. Två av presentationsteknikerna, Desktop och CUBE, presenterar två virtuella miljöer. Den tredje presentationstekniken, Verklig, presenterar en verklig miljö. De tre presentationsteknikerna ställs mot varandra i en undersökning gällande eventuella skillnader i precisionsbedömningar (avståndsbedömningar mellan och på olika objekt). Resultatet visar att det föreligger signifikanta skillnader vad gäller precisionsbedömningar mellan den virtuella presentationstekniken Desktop och Verklig samt mellan den virtuella presentationstekniken CUBE och Verklig. Däremot föreligger ingen signifikant skillnad vad gäller precisionsbedömningar mellan de båda virtuella presentationsteknikerna Desktop och CUBE.</p>

<p>Hur påverkas effektiviteten när olika typer av presentationssätt används för att presentera tredimensionell ursprungsdata i ett tvådimensionellt gränssnitt? För att undersöka detta har tre typer av presentationssätt använts i en kvantitativ undersökning. Presentationssättet skiljer sig på hur höjden beskrivs för ett objekt. Där den första presentationstypen som tas upp i rapporten använder sig av djupledtrådar. Den andra typen är abstrakta objekt, den tredje och sista använder sig av siffror för att beskriva höjden.</p><p>Resultaten som framkom i studien pekar på att det finns skillnader mellan de olika typerna av presentationssätt. Den effektivaste presentationstypen är den som använder djupledtrådar för att presentera höjden.</p>