Recent developments in biological research, has shown that the initial maximum permissible exposure (MPE) limits for protection of workers from risks associated with artificial optical radiations were more stringent than needed. Using the most recent MPE limits for artificial optical radiation this piece of work was focused on the investigation of the level of visible light attenuation needed by automatic welding filters in case of switching failure. Results from the comparison of different exposure standards were employed in investigating the need of Vis/IR and blue light transmittance requirement for automatic welding filters. Real and arbitrary spectra were taken into consideration for the worst and best case scenarios of artificial optical radiations. An excel worksheet developed during the execution of this project took into consideration the exposure from different light sources and the precision of the spectrometer used in measuring the transmittances of a welding filter. The worksheet was developed and tested with known product properties to investigate the validity of its formulation. The conclusion drawn from this project was that attenuation in the light state will be needed for products with the darkest state shade 11 or higher. Also shown is that current welding filter protects the eye well enough even in the case of switching failure. / Nya resultat inom den biologiska forskningen har visat att de tidigare gränserna för högsta tillåtna exponering (MPE) av artificiell optisk strålning för skydd av arbetare, var strängare än nödvändigt. Utgående från färska gränsvärden för artificiell optisk strålning har det här arbetet fokuserat på att undersöka vilken nivå av dämpning av det synliga ljuset som är nödvändig när ett automatiskt svetsglas fallerar att slå om vid svets. Resultat från jämförelse mellan olika standarder för maximal exponering användes som utgångspunkt för att undersöka behovet av krav på Vis/IR- och blåljustransmittans för automatiska svetsglas. Verkliga och antagna spektralfördelningar användes för att simulera olika fall av artificiell optisk strålning. Ett excel-diagram för att beräkna exponeringsvärden från olika ljuskällor samt att beräkna vikta detransmittanser utgående från spektrala transmittansmätningar på svetsfilter togs fram under projektets gång. Excel-diagrammet utvecklades och testades utgående från kända produktegenskaper för att verifiera tillförlitligheten. Slutsatsen från det här projektet är att det behövs dämpning av det synliga ljuset i ljusa läget om täthetsgraden i det mörkaste läget är 11 eller högre. Det visades också att ett befintligt automatiskt svetsglas med stor marginal ger tillräckligt skydd även om produkten fallerar att slå om vid svets.

ICA vill utveckla sitt miljöarbete i vattenfrågor. Denna rapport syftar till att öka medvetenheten hos ICA om verksamhetens miljöpåverkan genom att analysera vattenfotavtrycket – vanligen kallat Water Footprint – för ett livsmedel. Vattenfotavtryck är ett verktyg inom miljösystemanalys som används för att kartlägga sambandet mellan produktion och konsumtion av produkter och vattenanvändning. Studien visade att vattenfotavtrycken är ungefär 14 500 liter/kg och 16 500 liter/kg för svensk respektive irländsk nötfärs. Ursprunget till fodret samt vilka sorters vatten som används visade sig vara avgörande för vilka konsekvenser vattenfotavtryck ger upphov till. Utvärdering av de negativa konsekvenserna är en genomgående svårighet med vattenfotavtryck, en lösning kan vara att relatera vattenfotavtryck till den lokala vattenstressen samt hushållens vattenkonsumtion. / ICA is one of the leading companies in retail trade in northern Europe and is established in Sweden, Norway and the Baltic countries. ICA is interested in developing the business environmental management by taking into account water-related issues. The purpose of this study is to illuminate the link between company activities of ICA and water use, by applying the tool of water footprint. It is an environmental systems analysis tool that was developed by Professor Arjen Y. Hoekstra at University of Twente and the Water Footprint Network and it is mainly used to calculate the consumption of fresh water that is linked to the consumption of a product. The water footprint concept covers three different types of water; blue, green and grey water, where the green water is rain water, blue water is fresh water and groundwater, and grey water is a theoretical volume of water consumed as a consequence of emission of pollutants. In this study, the blue and green water footprint of Swedish and Irish minced beef has been analyzed. The results showed that the total water footprint of Swedish minced beef is about 14 500 liters per kg, of which about 14 200 liters is green water and 200 liters is blue water. About 98% of the water footprint is domestic since the majority of feed materials origins from Sweden. The total water footprint of Irish minced beef is about 16 500 liters per kg, of which about 15 000 liters is green water and 1 500 liters is blue water. Approximately 21 % of the total water footprint is external due to imports of water intense feed materials. Assessing the environmental and social impacts of the water footprint showed to be difficult because they are multidimensional. As an example, the consequences of a relatively small water footprint in countries with extremely scarce water may be severe, while a much larger water footprint in countries such as Sweden has a relatively small impact. In order to identify water footprints with the potential of causing major environmental and social impacts, data on regional water stress and water availability was used. For example, total household water consumption in water scarce Pakistan is about 58 liters per person and day, roughly 10 times lower compared to the U.S. This water is almost equivalent to the water footprint (52 liters per kg) in Pakistan caused by the production of Irish minced beef. The analysis section also showed that there are substantial difficulties in comparing water footprints of foods in order to identify products with minimum environmental impact. This has two main reasons: First, green water, i.e. evapotranspiration, is a part of the natural cycle of water which varies regionally. Secondly, foods are not always comparable, because different foods provide different nutrients. One solution would be to compare foods on the basis of a common denominator, e.g. animal based foods could be compared on the basis of protein content.

I denna studie undersöker vi de främsta anledningarna till att medieteknikstudenter på KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) använder blåljusfilter. Då man som medieteknikstudent använder elektroniska enheter under sina studier är det relevant att undersöka de vanor som studenterna har i deras användande och förstå anledningen bakom deras vanor. 17 studenter intervjuades med frågor kopplade till användningen av blåljusfilter där en del av intervjun fokuserade på den intervjuades vanor i användandet medan den andra delen fokuserade på upplevda effekter av användandet. Efter att ha sammanfattat intervjuerna kunde vi sammanställa de anledningar som framkom flest gånger under intervjuernas gång. Det framkom då att den främsta anledningen till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är att deras ögon blir mindre ansträngda, vilket de upplever ökar bekvämligheten framför skärmen. Den näst främsta anledningen var att studenterna ville få bättre sömnvanor. De främsta anledningarna till att medieteknikstudenter använder blåljusfilter är samma anledningar till att blåljusfilter rekommenderas och dessa anledningar stämmer överens med teorin. Anledningarna kan motivera personer som spenderar mycket tid framför skärmar att testa på denna vana om de upplever ett behov av mindre ansträngda ögon eller sömnvanor. / This study examines the main reasons behind why media technology students at KTH (Royal Institute of Technology) use blue light blocking filters on their technical devices. Since technical devices are frequently used during the studies of media technology it’s interesting to discover more about the habits in front of the screens and the reason behind those habits. 17 students were interviewed with questions related to their habits with the blue light blocking filter. One part of the interview focused more on their everyday usage while the other part where more focused on the experienced effects after using these filters. The interviews were then summarized and the reasons for the usage could be compiled in order to achieve a ranked list that would answer our question. The main reason why media technology students use blue light blocking filters is because it decreases the strain on the eyes, which increases their comfort in front of the screen. The reason that ended up in second place was in order for the students to develop more healthy sleeping habits. The main reasons why media technology students use blue light blocking filters are also the same reasons why these filters are recommended. The reasons also correspond to the previous research that has been done within this area. These reasons can motivate people that spend a lot of time in front of their screens to implement this habit of using a blue light blocking filter if they experience strained eyes or bad sleeping habits.

No description available.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ”miljö” sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ”miljövaror” har varit sättet som de marknadsförs. Begrepp som ”miljövänlig”, ”renare luft” och ”värnar om miljön” har länge ingått i en terminologi som används i sammanhang som varken var pålitliga eller sakliga. Ett efterföljande problem har varit att konsumenter, oftast reflexartat, har lurats till att uppfatta produkter som miljövänliga. Exempelvis används ofta symboler eller bilder av blommor, träd, vatten och övrig natur i samband med reklamer för produkter som inte har en dokumenterad miljöfrämjande effekt. Problemet påpekades många gånger under 2000-talet och föranledde den Internationella Handelskammaren, ICC, att anta regler för hur miljöreklam får se ut. I konsumentverkets riktlinje, "Miljöargument i livsmedelsreklam - vad är tillåtet att säga", exemplifierar de problematiken med äggkartonger som var märkta med en retursymbol. Konsumentverket menade att det var oklart om det var förpackningen eller äggen som var mål för återvinning. Även fast intentionen var sådan, framgick det inte att förpackningen var komposterbar. De lade också tyngd i hur olika uttryck kunde uppfattas. Eftersom tidens miljöargument, i stor grad, har haft en positiv inverkan på konsumenter, bestämde de att en vara som marknadsförs som miljövänlig enbart får användas om det ligger en övergripande utredning till grund. Analysen var i sin tur tvungen att visa att produkten, under hela sin livscykel, påverkade miljön mycket mindre än liknande produkter för att den skulle godkännas.1 Konsumentverkets direktiv skulle på detta sätt hindra reklam som inte var förtroendeingivande och pålitlig från att användas. I Den här uppsatsen analyseras ett antal disk- och tvättmaskinreklamer. Jag har under arbetets gång intresserat mig för hur miljöfrågan gestaltas bildmässigt och successivt tagit steget in i reklambilder. Genom att visa hur bildkomposition, estetik och innehåll förändras under en längre tidsperiod (från 1981 fram till 2009) vill jag belysa hur olika företag drog nytta av populära samhällsfrågor, normer och värdering i sin marknadsföring. Trots att bildernas utseende och utformning är centrala faktorer till att ”förstå” deras innebörd och mening, skapas denna mening inte förrän bilden konsumeras. Inom fältet ”visuell kultur” studeras hur människors sociala, kulturella, kollektiva och individuella egenskaper och erfarenheter hjälper till att skapa en bilds innebörd genom komplexa seendepraktiker. Hur dessa seendepraktiker ser ut, fungerar och används för att tolka och analysera bilder kan du läsa om i denna uppsats. En stor del av teorin och metodiken baseras på Roland Barthes och andras beskrivningar av begreppen semiologi, konnotation, denotation och myt. Dessa koncept förklarar bland annat hur bilder skapar mening och betydelse och hur de uppfattas inom givna kulturella och sociala kontexter. Materialet som analyseras består av disk- och tvättmaskinsreklamer tagna ur dagstidningarna: Elle Interiör, Hus & Hem, Allt i hemmet och Bo Bra.