Studien tog avstamp i revisionsreformen 2010, som har inneburit att företag under satta gränsvärden frivilligt kunde välja revision eller avstå revision. Syftet med studien var att undersöka efterfrågan på revision hos mikrobolag genom en kvantitativ undersökning av dess karaktärsdrag. Teoretiska referensramen består av agentteori, informationsassymetri och intressentteori kopplat till området frivillig revision. Vidare baserades studien på tidigare forskning som undersökt efterfrågan genom karaktärsdrag i andra länder. De karaktärsdrag denna studie fokuserade på är storlek och agentkostnad, företagsrisk, beroendeställning till leverantör och kreditvärdighet. Genom en kvantitativ dokumentär metod samlades data in i form av årsredovisningar genom databasen Retriever Business. Data analyserades därefter genom deskriptiv statistik, Pearssons korrelationsmatris samt binär logistisk regression. Studiens resultat visar att det enbart går att finna signifikanta resultat kopplat till agentkostnader. Det finns en korrelation mellan flertalet variabler dock i regressionen är det endast för agentkostnader som resultatet var signifikant. Utifrån resultatet kunde två hypoteser styrkas och det går att dra slutsatsen att företag som väljer revision har storlek och agentkostnad som gemensam faktor. Företagsrisk, beroendeställning till leverantörer och kreditvärdighet hade inga signifikanta samband påverkar troligtvis inte valet av frivillig regression.

Background Traditional banks monopolized financial services, but the 2008 crisis spurred Fintech's emergence as an alternative. Fintech challenges banks with innovative solutions, while Sweden thrives as a Fintech hub. Profitability is vital due to the recent shift in focus from growth. Modern Fintech research is lacking, thus creating gaps in both knowledge and studies among the Swedish Fintech-sphere.  Purpose  The study analyzes leverage, return on equity, and bank size ratios in Swedish Fintech companies. It examines their impact on profit margin and aims to identify correlations. The results aim to enhance understanding and provide guidance for optimizing key figures to increase profitability among Swedish Fintech-companies.  Methodology The study utilized a quantitative approach with a deductive method and cross-sectional design. Data consisted of secondary data and was collected through the database Retriever Business. A total of 1198 observations were analyzed using correlation matrix, bivariate, and multivariate regression analyses.  Results  The quantitative analysis revealed that both debt to equity ratio and return on equity has a significant relationship, while bank size has only a partially significant relationship with profit margin.  Conclusion  Swedish Fintech-companies reveals a positive relationship between return on equity (ROE) and profitability. Furthermore, the leverage ratio also positively affects profitability. Moreover, Bank size shows a slight negative impact.