Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen. Sveriges suveränitet och överstatligheten inom EU fick därmed olika innebörder i de båda diskurserna.

Det forskningsproblem som denna kandidatuppsats ska undersöka är vilka av de institutionella faktorerna: (a) valsystem, (b) statsskick, (c) skillnaden mellan enhetsstat och federation samt (d) pressfrihet som har störst effekt på ett lands korruptionsnivåer. Uppsatsens syfte är att bidra till den institutionella teorins utveckling genom att försöka avgöra vilka av de institutionella faktorerna som undersöks som har störst effekt på förekomsten av korruption. Uppsatsen kommer att använda Donatella della Porta and Alberto Vannuccis korruptionsteori, och Rothsteins institutionella teori. Dessa kommer jämföras med Leffs korruptionsteori och Norths institutionella teori. De metoder som uppsatsen kommer att använda för att besvara frågan är en compare means analys och en multivariat regressionsanalys som tillämpas på ett tvärsnittsmaterial för år 2013 från QoG. Studiens resultat visar att det i första hand är pressfrihet men även ett parlamentariskt statsskick som påverkar förekomsten av korruption, både pressfrihet och parlamentariskt statsskick leder till lägre korruptionsnivåer. / <p>Ingen direkt</p>

One of the big challenges for the European Union today lies in finding a common foreign policy for its 27 sovereign member states with their divided interests, experiences and traditions. New objectives set requirements on the Union to develop and intensify its military ability. The European Union´s view on when military force can be utilized sets concepts like sovereignty and intervention in focus. Can sovereignty be limited and if so can an intervention be justified? How did the Union argue regarding its participation in the intervention in Afghanistan, 2001? The Just War Theory gives the essay a normative framework against which to assess the Union´s view and guidelines for the use of military capabilities. An idea and ideology analysis examines the relevant documents and materials, and furthermore places them in their social context with the help of a critical discourse. The involvement in Afghanistan 2001 serves as a practical example of the Union´s foreign policy in matters of military force and its use. The European Union is shown to follow the Just War Theory and its criteria regarding sovereignty and just interventions. The practical definition adopted in Afghanistan also seems consistent with the theory´s framework.

Regeringen beslutade den 21 december 2015 att införa tillfälliga ID-kontroller vid landets gränser. Detta på grund av att den dåvarande flyktingkrisen enligt regeringen innebar en allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet. Denna uppsats analyserar den proposition, riksdagsdebatt samt följdmotioner som låg till grund för lagen genom en idealtypsanalys. En hel del kritik uppkom i samband med lagen, dels på grund av bristfällig beredning, dels på grund av dess påverkan på asylrätten. Studien undersöker hur riksdagspartierna förhåller sig till asylrätten i relation till den motsättning som kan urskiljas mellan nationell suveränitet och deklarationer om mänskliga rättigheter. Resultatet visar att de flesta riksdagspartier anser att asylrätten principiellt är viktig men att nationens intressen kommer i första hand. Centerpartiet och Vänsterpartiet värnar istället i första hand asylrätten, vilken de ser som en absolut rätt.

<p>ABSTRACT</p><p>University: Växjö University, school of social science, department of political science</p><p>Level: Bachelor’s thesis in political science</p><p>Title: SHIFTING BALANCE OF POWER? – an analyze of the new EU-treaty’s consequences for the EC-court.</p><p>Academic adviser: Associate professor Stefan Höjelid</p><p>Author: Magnus Nordahl</p><p>This study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical.</p><p>To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows:</p><p>Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power?</p><p>To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are:</p><p>• Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty?</p><p>• What impacts do those contributions have on the so called ‘European federalism’?</p><p>The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice. By doing this, analyses are made about the changing power of the ECJ and the new EU-treaty from a perspective of division of power, federalism and juridification. Through the establishment of the EU-treaty about the creation of a constitution the ECJ receive a clearer platform to act upon which contributes to a more legible division of power, both horizontal and vertical. This due to the fact that the new EU-treaty will take place as the highest law within the EU, something that the ECJ have the right to interpret. The whole process is also a broader recognition of the process of juridification where judicial power increases on the cost of politics.</p><p>Keywords: Constitution, Division of power, EU, ECJ, Federalism, Juridification, and Sovereignty.</p>

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskränkning av suveräniteten, dvs självbestämmanderätten, på flera områden. Syftet med denna uppsats är att studera hur detta medlemskap har påverkat medlemsstaternas suveränitet på direktbeskattningsområdet. I vår studie har vi utgått ifrån frågeställningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar på detta område, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrättsliga principerna har på suveräniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rättfärdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrätten. Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen är skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprättandet av den Europeiska Gemenskapen kräver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundläggande friheterna tas bort. För att detta mål ska uppnås krävs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utsträckning det är nödvändigt. Detta kan ske genom både positiv och negativ harmonisering. Positiv harmonisering sker genom utfärdandet av bindande direktiv, medan negativ harmonisering sker genom uppställandet av regler som inte får överträdas samt EGD:s upprätthållande av dessa. På grund av kravet att alla medlemsstater måste vara enhälliga för att positiv harmonisering på direktbeskattingsområdet ska ske, så har varje medlemsstat vetorätt i dessa frågor. Detta innebär att direktbeskattningsområdet faller inom medlemsstaternas exklusiva kompetens. Den exklusiva kompetensen måste dock utövas med respekt för gemenskapsrätten. I denna uppsats kommer vissa fundamentala delar av gemenskapsrättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet att behandlas. De rättsprinciper och regler vi har valt att behandla är loja-litetsprincipen och statens skadeståndsskyldighet som påtryckningsmedel, förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt förbudet mot nationell lagstiftning som har en restriktiv effekt på de grundläggande friheterna. På grund av att fördraget är fullt av luckor rörande direkta skatter så blir EGD, i sin roll som fördragstolkare, allt mer betydelsefull. EGD begränsar genom sin negativa harmonisering medlemsstaternas självbestämmanderätt på direktbeskattningsområdet. Möjligheten för en medlemsstat att rättfärdiga lagstiftning, som är diskriminerande eller som har en restriktiv effekt på nyttjandet av de grundläggande friheterna, ligger i de fördragsbaserade undantagen och i de rättfärdigandegrunder som utvecklats i rättspraxis i enlighet med rule of reason-doktrinen. Störst betydelse på direktbeskattningsområdet har rule of reason-doktrinen. I denna uppsats ligger fokus på de rättfärdigandegrunder som har accepterats av EGD. Dessa är skattesystemens inre sammanhang, territorialitetsprincipen, effektiv skattekontroll, hinder mot skatteflykt samt kombinationen av flera grunder. Vissa av dessa har lyckats rättfärdiga restriktiv lagstiftning, medan andra enbart har accepterats i princip. De resonemang som förs vid användandet av dessa grunder visar att det intresse, som medlemsstaterna har av att skydda sina skatteintäkter och sina nationella skattesystem, i EGD:s ögon inte väger lika tungt som en fungerande gemensam marknad. Att EGD relativt nyligen vid tillfällen har gått över från att göra en enskild bedömning av varje rättfärdigandegrund, till att istället göra en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder, kan eventuellt representera en utveckling mot att medlemsstaternas intressen till större grad beaktas. Medlemsstaternas suveränitet på det direkta beskattningsområdet är således opåverkad i det hänseendet att de fortfarande innehar den yttersta lagstiftningsmakten. Denna suveränitet är dock i praktiken begränsad av att medlemsstaterna vid utförandet av denna suveränitet måste beakta gemenskapsrätten. För närvarande har en fungerande marknad företräde framför medlemsstaternas intresse av att skydda sina skatteintäkter och sitt skattesystem. Hur suveräniteten kommer att yttra sig i framtiden är oklart, eftersom den Europeiska Unionen är under ständig utveckling.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of Dryzek´s (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998). The results show that the environmental discourses reveal how organizations relate to the environment. WWF and Naturskyddsföreningen are working to change people's attitudes towards nature. The most dominant view in society is, however, that technology will solve environmental problems. Environmental organizations want's a structural change in the society, in regards to exploitation of natural resources rather than technical solutions, as they believe the problem is caused by people in general believe that they are superiority to nature. Furthermore, the results show how the organizations reason about the loss of biodiversity and the human role in this. The organizations want to prevent man's superiority of and sovereignty over nature by showing nature's intrinsic value, but they also want to highlight nature's benefits for human's to get more people engaged in environmental issues.

<p>Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskränkning av suveräniteten, dvs självbestämmanderätten, på flera områden. Syftet med denna uppsats är att studera hur detta medlemskap har påverkat medlemsstaternas suveränitet på direktbeskattningsområdet. I vår studie har vi utgått ifrån frågeställningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar på detta område, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrättsliga principerna har på suveräniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rättfärdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrätten.</p><p>Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen är skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprättandet av den Europeiska Gemenskapen kräver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundläggande friheterna tas bort. För att detta mål ska uppnås krävs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utsträckning det är nödvändigt. Detta kan ske genom både positiv och negativ harmonisering. Positiv harmonisering sker genom utfärdandet av bindande direktiv, medan negativ harmonisering sker genom uppställandet av regler som inte får överträdas samt EGD:s upprätthållande av dessa. På grund av kravet att alla medlemsstater måste vara enhälliga för att positiv harmonisering på direktbeskattingsområdet ska ske, så har varje medlemsstat vetorätt i dessa frågor. Detta innebär att direktbeskattningsområdet faller inom medlemsstaternas exklusiva kompetens.</p><p>Den exklusiva kompetensen måste dock utövas med respekt för gemenskapsrätten. I denna uppsats kommer vissa fundamentala delar av gemenskapsrättens påverkan på medlemsstaternas suveränitet att behandlas. De rättsprinciper och regler vi har valt att behandla är loja-litetsprincipen och statens skadeståndsskyldighet som påtryckningsmedel, förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet samt förbudet mot nationell lagstiftning som har en restriktiv effekt på de grundläggande friheterna. På grund av att fördraget är fullt av luckor rörande direkta skatter så blir EGD, i sin roll som fördragstolkare, allt mer betydelsefull. EGD begränsar genom sin negativa harmonisering medlemsstaternas självbestämmanderätt på direktbeskattningsområdet.</p><p>Möjligheten för en medlemsstat att rättfärdiga lagstiftning, som är diskriminerande eller som har en restriktiv effekt på nyttjandet av de grundläggande friheterna, ligger i de fördragsbaserade undantagen och i de rättfärdigandegrunder som utvecklats i rättspraxis i enlighet med rule of reason-doktrinen. Störst betydelse på direktbeskattningsområdet har rule of reason-doktrinen. I denna uppsats ligger fokus på de rättfärdigandegrunder som har</p><p>accepterats av EGD. Dessa är skattesystemens inre sammanhang, territorialitetsprincipen, effektiv skattekontroll, hinder mot skatteflykt samt kombinationen av flera grunder. Vissa av dessa har lyckats rättfärdiga restriktiv lagstiftning, medan andra enbart har accepterats i princip. De resonemang som förs vid användandet av dessa grunder visar att det intresse, som medlemsstaterna har av att skydda sina skatteintäkter och sina nationella skattesystem, i EGD:s ögon inte väger lika tungt som en fungerande gemensam marknad. Att EGD relativt nyligen vid tillfällen har gått över från att göra en enskild bedömning av varje rättfärdigandegrund, till att istället göra en samlad bedömning av flera rättfärdigandegrunder, kan eventuellt representera en utveckling mot att medlemsstaternas intressen till större grad beaktas.</p><p>Medlemsstaternas suveränitet på det direkta beskattningsområdet är således opåverkad i det hänseendet att de fortfarande innehar den yttersta lagstiftningsmakten. Denna suveränitet är dock i praktiken begränsad av att medlemsstaterna vid utförandet av denna suveränitet måste beakta gemenskapsrätten. För närvarande har en fungerande marknad företräde framför medlemsstaternas intresse av att skydda sina skatteintäkter och sitt skattesystem. Hur suveräniteten kommer att yttra sig i framtiden är oklart, eftersom den Europeiska Unionen är under ständig utveckling.</p>

I den här statsvetenskapliga uppsatsen studeras Europeiska Unionens (EU), en organisation med både över- och mellanstatlighet, folkrättsliga hänsynstagande gällande erkännandefrågor om nybildade stater. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning EU:s utrikespolitiska beslutsfattare visar folkrättsliga hänsyn i officiella uttalanden genom två förklaringsmodeller, realismen respektive idealismen. Syftet är även att pröva Ann-Marie Ekengrens analysschema, som är konstruerad att förklara staters agerande, på en hybrid organisation som EU. Materialet i studien baseras på primära källor, såsom EU:s officiella hemsida och sekundära källor, såsom nyhetsartiklar som analyserar händelseförloppet och motiven bakom dem. Detta har genomförts med hjälp av en argumentationsanalys och Ekengrens analysschema för att kunna kategorisera argumenten i ett realistiskt eller idealistiskt förklaringssätt. Utredningen påvisar realistiska och idealistiska särdrag i EU:s offentliga argumentation gällande Krims folkrättsliga och statsrättsliga kriterier. Med detta sagt var det ingen av teorierna som lyste starkare än den andre, vilket är ett unikt resultat. Utredningen visar även att teorierna kan förklara EU:s argument i erkännandeprocessen. I dessa argumentationer fanns både maktpolitiska och folkrättsliga hänsynstaganden att hämta. Ett av syftena var även att pröva Ekengrens analysschema som är uppbyggt i fyra delar där samtliga delar tillämpades i denna undersökning. Trots att modellen inte var avsedd för organisationer så blev alla frågor i analysschemat besvarade.

Suveränitetsbegreppet förändras. I en tid då mänskliga rättigheter viktas upp i relation till staters rättigheter omdefinieras suveränitet till förmån för mänsklig säkerhet. Det globala åtagandet till Responsibility to Protect visar på en ny förståelse av suveränitet hos stater. Detta har potential att lösa interventionsdilemmat, det vill säga den oförenlighet som uppstår mellan begreppen statssuveränitet och humanitär intervention. Auktoriseringen av den humanitära interventionen i Libyen 2011 kan ses som ett indicium på att en sådan suveränitetssyn fått praktiska effekter, även i stater med en traditionellt statsmoraliserande hållning; Kina och Ryssland. Studien behandlar en jämförande fallstudie av den militära interventionen i Kosovo 1999 samt Libyen 2011 där Rysslands och Kinas syn på humanitär intervention studeras med hjälp av idealtyper i syfte att se huruvida en förändring kan skönjas över tid. Resultatet uppvisar en förändrad syn på när humanitär intervention är legitim och ett intag av mänsklig säkerhet i de statsmoraliserande staternas uttalanden.