No description available.

<p>ABSTRACT</p><p>University: Växjö University, school of social science, department of political science</p><p>Level: Bachelor’s thesis in political science</p><p>Title: SHIFTING BALANCE OF POWER? – an analyze of the new EU-treaty’s consequences for the EC-court.</p><p>Academic adviser: Associate professor Stefan Höjelid</p><p>Author: Magnus Nordahl</p><p>This study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical.</p><p>To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows:</p><p>Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power?</p><p>To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are:</p><p>• Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty?</p><p>• What impacts do those contributions have on the so called ‘European federalism’?</p><p>The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice. By doing this, analyses are made about the changing power of the ECJ and the new EU-treaty from a perspective of division of power, federalism and juridification. Through the establishment of the EU-treaty about the creation of a constitution the ECJ receive a clearer platform to act upon which contributes to a more legible division of power, both horizontal and vertical. This due to the fact that the new EU-treaty will take place as the highest law within the EU, something that the ECJ have the right to interpret. The whole process is also a broader recognition of the process of juridification where judicial power increases on the cost of politics.</p><p>Keywords: Constitution, Division of power, EU, ECJ, Federalism, Juridification, and Sovereignty.</p>

<p>Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.</p>

<p>Uppsatsen behandlar dels maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet.</p><p>Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet.</p><p>Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten.</p>

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.

Uppsatsen behandlar dels maktdelning och normkontroll, dels uppenbarhetskravets betydelse gentemot svensk rätt samt praxis i det för uppsatsen relevanta ämnet. Vi har även för avsikt att introducera läsaren i de regelverk som gäller i svensk- och EG-rätt, detta för att läsaren skall få en förförståelse i ämnet. Vi har även redovisat för vilken slags lagprövning som finns runtomkring oss i norden samt uppmärksammat de förslag som regeringens expertgrupp tagit fram gällande lagråd och förstärkt förhandskontroll mm. Vi har i detta arbete försökr analysera svensk lagprövningsrätt och gjort en bedömning om hur vi ser på framtida lagprövning i svens rätt. Vi har kommit fram till att uppenbarhetsrekvisitet kommer att ha en avgörande roll för hur maktdelningen i sverige kommer att se ut. Vi har funnit att uppenbarhetsrekvisitet bromsar rättssäkerheten för den enskilde och att en utökad lagprövning inte skulle innebära någon urholkning av folksuveräninteten. Vi anser att grundlagen är det yttersta uttrycket för folkviljan och då finns det inte något hinder mot att ändra i grundlagen gällande lagprövningsrätten.

No description available.

Both consensus democracy and proportional electoral systems have been deemed to favor political participation over political competition. The aim of this paper is to test whether these power-sharing institutional arrangements correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic and religious fragmentation is low. Data about people's attitudes towards democracy are collected from the World Value Survey and European Value Survey and cover up to 55 democratic societies. The hypotheses are tested by employing an ordinary least square multivariate regression model and use ethnic and religious fractionalization as interaction variables. By doing so it is possible to determine whether the correlation between the two power-sharing institutions and the share of non-democratic attitudes among a population might be moderated by a third variable (either ethnic or religious fractionalization). The main finding of the paper seems to suggest that no such interaction effect seems to be active. Neither consensus democracy nor proportional electoral systems were shown to correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic or religious fractionalization was low. However, there seem to be some indications that proportional electoral systems might correlate negatively with non-democratic attitudes when ethnic fractionalization is low.

<p>The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual’s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.</p><p>This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized. The purpose of this thesis is to exemplify a global trend; the judicalization and its following consequence and implication on the national legal system. The aim is also to evaluate the constitutional protection in Sweden after the propositioned changes of Regeringsformen in a de lege ferenda-perspective.</p><p>The conservative sovereignty of the Swedish people has been challenged by, from national standpoints, xenogeneic thoughts concerning division of power and increased power for the courts, which in turn puts the traditional democratic principles on their edge. An expert commission, Grundlagsutredningen, was put together to review the Swedish constitution, Regeringsformen. The review has resulted in a proposition which questions some important constitutional matters. The expert commission has propositioned a stronger judicial preview through the Swedish legal Counsel Lagrådet, and also suggested a stronger judicial review by changing the possibilities of the courts to try laws against the constitution. These changes, together with the fact that the autonomy and the increased power of the courts are stressed in a new chapter in Regeringsformen, imply that the political power has to take a step back. The development, the judicalization, clearly accentuates the judicial power on behalf of the courts. This in turn increases the protection for the individual’s fundamental human and legal rights. These incentives are of course hard to ignore as the Swedish constitution for once is competing on an international level. The new changes are positive as a corrective against for instance the abuse of power, and only case law can provide us with outcome in a prospective perspective.</p> / <p>Ämnet för denna magisteruppsats i rättsvetenskap är statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering, och därmed maktdelning och ökat rättighetsskydd i olika former. Sverige har traditionellt sett haft ett förhållandevis svagt skydd för individuella fri- och rättigheter. Den offentliga makten har varit koncentrerad till regering och riksdag och domstolarna har endast spelat en marginell roll. Inkorporerandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-rättens allt större inflytande i svensk rätt har medfört att det svenska rättsystemet genomgått förändringar av historiska dimensioner. Den hävdvunna folksuveräniteten har ställts mot artfrämmande tankar på maktdelning och ökad domstolsmakt, vilket i sin tur ställer demokratiprinciperna på sin spets.</p><p>Föreliggande arbete bygger på rättsdogmatisk metod där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som i första hand har använts är lagar, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin. Uppsatsen syfte är att beskriva en global trend; judikaliseringen, om dess implikationer på rättsutvecklingen och det politiska livet. Intentionen är vidare att de lege ferenda värdera det svenska grundlagsskyddet efter de föreslagna ändringarna av regeringsformen som nyligen lagts fram i propositionen, [En reformerad grundlag].</p><p>Häri innefattas i synnerhet Grundlagsutredningens arbete med att skapa en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningen har efter ett regeringsdirektiv från 2004 kommit med förslag till en reformerad grundlag. Förslagen tar bland annat sikte på laggranskningen och normprövningen som båda stärks väsentligt i förhållande till tidigare utgångspunkter. Lagrådets förhandsgranskning görs obligatorisk och det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för lag- och normprövning slopas. Dessa ändringar tillsammans med det faktum att domstolsmakten stärks, genom att frigöras från förvaltningen, medför att den politiska makten inskränks till förmån för den judiciella. Utvecklingen, judikaliseringen, som tydligt markerar ökad domstolsmakt och skyddet för den enskilde individens fri- och rättigheter medför således svårignorerade incitament i form av ett stärkt konstitutionellt rättighetsskydd. De nya bestämmelserna i regeringsformen är adekvata och endast praxis kan visa om dessa är tillräckliga i ett nationellt, internationellt och i ett prospektivt perspektivt.</p>

ABSTRACT University: Växjö University, school of social science, department of political science Level: Bachelor’s thesis in political science Title: SHIFTING BALANCE OF POWER? – an analyze of the new EU-treaty’s consequences for the EC-court. Academic adviser: Associate professor Stefan Höjelid Author: Magnus Nordahl This study focuses on the increased role of the European Court of Justice through the establishment of a Constitution for Europe and its impact on the balance of power, both horizontal and vertical. To do this, the study takes its aims from the research problem, formulated as follows: Does the establishment of a constitution for Europe contribute to an increased role for the European Court of Justice and does it create a more legible horizontal and vertical division of power? To reach the relevant analyses and conclusions two precise questions are presented as well as an analytical model. The precise questions are: • Which are the relevant contributions for the balance of power from a perspective of juridification in the new EU-treaty? • What impacts do those contributions have on the so called ‘European federalism’? The theoretical perspective of this study is rooted in the concept of federalism with special emphasizes on constitution and sovereignty as well as a part about the process of juridification. Along with the presented analytical model consisting of a horizontal and vertical division of power, the empirical material is presented with focus on the new EU-treaty about a constitution for Europe and the European Court of Justice. By doing this, analyses are made about the changing power of the ECJ and the new EU-treaty from a perspective of division of power, federalism and juridification. Through the establishment of the EU-treaty about the creation of a constitution the ECJ receive a clearer platform to act upon which contributes to a more legible division of power, both horizontal and vertical. This due to the fact that the new EU-treaty will take place as the highest law within the EU, something that the ECJ have the right to interpret. The whole process is also a broader recognition of the process of juridification where judicial power increases on the cost of politics. Keywords: Constitution, Division of power, EU, ECJ, Federalism, Juridification, and Sovereignty.