Abstract The purpose of the essay was to investigate how you can work with conflict management through drama, to promote the meeting with children from many different cultures. I also wanted to see how the work may be different in a heterogeneous or homogeneous group of children. In the background I lift up what a conflict can be, what kind of conflict management methods there are, how to work with drama education as well as what ethnic conflicts can be. The literature studies have shown that there are different types of conflicts and that the conflict management methods are many. In an attempt to get answers to my questions I’ve had drama lessons focusing on conflicts in a heterogeneous and homogeneous group of children in grades 3. My study has shown that conflict management through drama can increase the understanding of other cultures and promote the meeting between children. Just as the literature describes conflicts, they can be difficult to solve and it is important to find a method that suits the class you work with. Key- words: conflict, conflict management, drama, homogeneous, heterogeneous.

Syftet med vår uppsats är att jämföra lärares syn på auktoritet i förhållande till genus mellan en mångkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lärarna på förhållandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jämförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende på kultur och etnicitet i den mångkulturella skolan än den svenska homogena skolan, där kulturen främst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, därav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, där individer tillskrivs olika normer och sätts i olika fack beroende på sitt biologiska kön. Vår undersökning baseras på kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lärare från vardera skola. Resultatet analyseras med hjälp av intersektionalitetsperspektivet, där genus, auktoritet och etnicitet samt olika institutioner tillskrivs olika makt, vilket får konsekvenser för läraren som individ. Vår analys av empirin visar att ämneskunskap, social förmåga och respekt är viktiga egenskaper för lärares auktoritet i klassrummet. Den stora skillnaden mellan skolorna handlar om betydelsen av ordning och reda, fostringsuppdraget, skillnaden mellan genus samt synen på auktoritet. Dessa faktorer har större betydelse i den mångkulturella skolan än i den svenska homogena skolan. Ytterligare skillnader handlar om att lärare som arbetar i den mångkulturella skolan möts av fler utmaningar i sin lärarroll än lärarna i den svenska homogena skolan. Det kan exempelvis handla om variation i elevernas kunskapsnivå och användandet av olika pedagogiska metoder. Med vår uppsats önskar vi problematisera begreppet auktoritet och genus i förhållande till två olika socio-ekonomiska skolor med olika elevunderlag. Vi vill tillföra ett inlägg i diskussionsdebatten om den mångkulturella skolan där tidigare forskning inte ägnat något anmärkningsvärt intresse för auktoritet ur den synvinkel som vi problematiserar ämnet här. Det är vår förhoppning att denna uppsats väcker intresse för våra kategoriers betydelse och  skillnader som kan finnas mellan skolor i dagens samhälle som en grund för framtida forskning.

Bayreuth, Univ., Diss., 2005.

The purpose of this paper is to examine if there are any differences or similarities when it comes to teaching religion in a multicultural school versus teaching religion in a homogeneous school in Sweden. How do teachers describe religious education in schools and how do they justify their teaching strategies? What similarities or differences are there between teachers' approaches when teaching religion in homogeneous versus multicultural schools?The study is based on qualitative interviews which includes a total of four schools; two homogeneous and two multicultural. These schools have been selected with the help of the Migration Board's annual report from 2014 as well as from my own personal knowledge. One religious teacher from each of the schools was interviewed.The conclusion, among others, is that ethnic Swedish pupils do not have the same understanding of religion as students of different ethnicity. It also proved that by having students with a different culture to the Swedish talk about their traditions and religion developed a greater understanding among all students. / Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka huruvida det är några skillnader eller likheter med att undervisa om religioner på en mångkulturell respektive homogen skola i Sverige. Hur beskriver lärarna undervisningen om religioner i skolan och hur motiverar de sina undervisningsstrategier? Vilka likheter eller skillnader finns mellan lärarnas syn på undervisning om religioner i homogena respektive mångkulturella skolor?Undersökningen baseras på kvalitativa intervjuer där sammanlagt fyra skolor är med i studien, två homogena samt två mångkulturella. Dessa skolor har valts ut med hjälp av Migrationsverkets årsrapport från 2014 samt personlig kännedom. En religionslärare från vardera skola har intervjuats.Slutsatserna blev bland annat att de etniskt svenska eleverna inte hade en förståelse för religion på samma sätt som eleverna med annan etnicitet. Det visade sig också att en större förståelse utvecklades bland alla elever genom att låta elever med annan kultur än den svenska berätta om sina traditioner och religion.

<p>Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess & Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou & Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998].</p><p>De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on. Utifrån den empiriska undersökningen kan ett aktivt CSR-arbete inom samtliga valda företag konstateras, dock antar detta arbete olika former och för med sig varierande effekter. Detta medför även varierande resultat av CSR-arbetets differentieringsmöjlighet inom de valda företagen. Kriteriet rörande tillhandahållandet av trovärdig information kan anses vara otillräcklig, då ingen av de valda företagen angav att de aktivt förmedlade tilläggsattributen. Detta kan härledas till de varierande effekterna som differentiering genom CSR påvisar. Dagens debatt och CSR-arbetets spridning inom företag kan ge upphov till en minskad och försvårad differentieringseffekt i framtiden, kan arbetet komma att ses som etablerat och förväntad aktivitet.</p><p> </p>

Studien syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar gällande kultur – och traditionsskapande. Forskningsfrågor lyder: Hur tycker pedagogerna att de arbetar med traditioner på förskolan? Hur uppfattar pedagogerna att kultur- och traditionsarbetet på förskolan bidrar till barnen i deras barngrupp? I studien har en kvalitativ forskningsansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det har medverkat sex pedagoger på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv berör det som handlar om att den kultur barnen lever i påverkar sedan hur barnen leker och hur de lär. Analysen kommer att presenteras med hjälp av tre olika begrepp, nämligen: Bevara och överföra, skapa nytt och bidra. Resultatet visade på att kulturbundna traditionella firanden inte kan ses ur ett enhetligt synsätt. Slutsatsen som dras utifrån resultat och diskussion är att arbetet med traditioner på förskolan är komplext och kräver tid och kunskap för att kunna bidra till den komplexitet som den mångkulturella förskolan utgör.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

Denna uppsats behandlar problematiken kring differentiering genom CSR på den homogena elmarknaden. Elmarknaden har relativt nyligen avreglerats och präglas därför till viss del av en monopolistisk karaktär, vilket framkallar en utveckling av alternativa strategier. För företag på en homogen marknad krävs, enligt Porter, en mer sällsynt differentieringsstrategi [Dess &amp; Davis, 1984]. Därför kan ett företags CSR-arbete verka som differentieringsstrategi [Ou &amp; Chai, 2007]. För en framgångsrik implementering förespråkar Reinhart tre kriterier; tillhandla hålla trovärdig information, skapa hållbara innovationer och undersöka viljan hos konsumenterna [Reinhart, 1998]. De valda företagen för denna studie är; Fortum, GodEl och E.on. Utifrån den empiriska undersökningen kan ett aktivt CSR-arbete inom samtliga valda företag konstateras, dock antar detta arbete olika former och för med sig varierande effekter. Detta medför även varierande resultat av CSR-arbetets differentieringsmöjlighet inom de valda företagen. Kriteriet rörande tillhandahållandet av trovärdig information kan anses vara otillräcklig, då ingen av de valda företagen angav att de aktivt förmedlade tilläggsattributen. Detta kan härledas till de varierande effekterna som differentiering genom CSR påvisar. Dagens debatt och CSR-arbetets spridning inom företag kan ge upphov till en minskad och försvårad differentieringseffekt i framtiden, kan arbetet komma att ses som etablerat och förväntad aktivitet.

Något som inte studerats tidigare i större utsträckning är hur olika grundkonstruktioner i anslutning mellan bostäder klarar stå emot ljudspridning i form av flanktransmission. Det finns troligtvis ett mörkertal för bostäder på bottenvåning i anslutning till grunden som inte uppfyller ljudkraven. Den här studien fokuserar på att jämföra två typer av grundkonstruktioner i anslutning till lägenhetsskiljande vägg. Konstruktionerna som jämförts är homogen och slitsad grundplatta. Dessa jämfördes genom värden från beräkningar i Bastian och från fältmätningar. De olika typer av värden som jämförs är stegljudsnivå och luftljudsnivåskillnad. En slitsad platta visade sig vara den bästa konstruktionslösningen för att minska ljudspridningen.