Abstract The purpose of the essay was to investigate how you can work with conflict management through drama, to promote the meeting with children from many different cultures. I also wanted to see how the work may be different in a heterogeneous or homogeneous group of children. In the background I lift up what a conflict can be, what kind of conflict management methods there are, how to work with drama education as well as what ethnic conflicts can be. The literature studies have shown that there are different types of conflicts and that the conflict management methods are many. In an attempt to get answers to my questions I’ve had drama lessons focusing on conflicts in a heterogeneous and homogeneous group of children in grades 3. My study has shown that conflict management through drama can increase the understanding of other cultures and promote the meeting between children. Just as the literature describes conflicts, they can be difficult to solve and it is important to find a method that suits the class you work with. Key- words: conflict, conflict management, drama, homogeneous, heterogeneous.

Studien syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar gällande kultur – och traditionsskapande. Forskningsfrågor lyder: Hur tycker pedagogerna att de arbetar med traditioner på förskolan? Hur uppfattar pedagogerna att kultur- och traditionsarbetet på förskolan bidrar till barnen i deras barngrupp? I studien har en kvalitativ forskningsansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det har medverkat sex pedagoger på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv berör det som handlar om att den kultur barnen lever i påverkar sedan hur barnen leker och hur de lär. Analysen kommer att presenteras med hjälp av tre olika begrepp, nämligen: Bevara och överföra, skapa nytt och bidra. Resultatet visade på att kulturbundna traditionella firanden inte kan ses ur ett enhetligt synsätt. Slutsatsen som dras utifrån resultat och diskussion är att arbetet med traditioner på förskolan är komplext och kräver tid och kunskap för att kunna bidra till den komplexitet som den mångkulturella förskolan utgör.

<p>I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.</p>

I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.

Denna studie syftar till att undersöka och diskutera vilka aspekter av flickors och pojkars handlande och samspel i skolan som skulle kunna utgöra en förklaringsgrund för pojkars sjunkande resultat. Studien är utförd på en medelstor skola i en årskurs 4 i Halmstad kommun. Detta är en etnografisk studie med ett kombinerat genus- och sociokulturellt perspektiv, där vi har studerat hur pojkar respektive flickor handlar och samspelar i homo- och heterogena grupper. Studien visade att kampen om hierarkin i klassrummet hade en negativ inverkan på pojkars skolarbete. Vi kunde se tendenser som pekade på att pojkar hade lättare att fokusera på skolarbete i grupper där de var ensamma pojkar i heterogena grupper med en majoritet av flickor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lärare använder sig av ett interkulturellt förhållningssätt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har använts. 12 stycken lärare på två olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansättning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansättning av elever. Resultatet som uppkom visade att lärarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utsträckning använde sig av ett interkulturellt förhållningssätt. Den andra skolan som var etnisk homogen ansåg sig inte arbeta med ett interkulturellt förhållningssätt eftersom det inte fanns några elever med invandrarbakgrund. Det vi kunde se var att den etnisk heterogena skolan var bättre på att tillvarata elevernas erfarenheter och olikheter i undervisningen. En slutsats som har dragits av detta är att man måste utöka lärarstuderandes kunskap om interkulturellt förhållningssätt i undervisningen för att bli bättre på att tillvarata elevers erfarenheter och bakgrund. Att inta ett interkulturellt förhållningssätt betyder inte att man måste arbeta i en etnisk heterogen skola. Det är ett sätt, ett förhållningssätt, som ska genomsyra all undervisning och finnas hos alla lärare.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om det går att använda samma form av kontroll på heterogena grupper, yrkessoldater, som det gjorde förr med homogenagrupper, värnpliktiga. Problemet ligger i hur ledarskapet ska anpassas efter en grupp med heterogen mognad. Metoden jag har använt mig av för att ta reda på hur kontrollen upplevs är att studera en skarpskjutning med yrkessoldater och därefter genomföra en enkät undersökning med de deltagande. Litterturstudier har kombinerats med en enkätstudie.  Vald teori är situationsanpassat ledarskap. Det centrala i teorin är hur ledaren anpassar ledarskapet efter de personer som leds. Studien bedrivs på en ledningspluton på P7, Revingehed. Slutsatsen blir att det går att använda sig av samma form av kontroll på  heterogena  grupper som på  homogena grupper.

Lärare ansvarar för att möta alla elevers olika förutsättningar och behov i matematikundervisningen därför bör det finnas flera vägar att nå målen. Att differentiera undervisningen genom nivågruppering är en väg att gå för att möta alla elevers olikheter. Syftet med denna studie är att belysa hur begreppet nivågruppering berörs i matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie som baseras på elva forskningsstudier. Varav tio är internationella och en är nationell. Materialet som valts ut har granskats genom närläsning och en komparativ analys. I litteraturstudien har det framkommit att nivågruppering används för att skapa grupper med mindre elevvariation. Högpresterande elever är de som gynnas mest av nivågrupperingar i matematik och de presterar överlag bättre i en homogen grupp där alla elever har liknande kunskaper. Däremot missgynnas lågpresterande elever av nivågruppering och det medför att skillnaderna mellan elevers förmågor ökar. Att dela in elever i grupper kan påverka dem negativt om de kunskapsmässigt placeras i “fel” grupp och det kan leda till att de får en negativ inställning till matematik. Vår slutsats är att lärare bör utgå från flera olika aspekter vid arbete med nivågruppering och de bör grunda grupplacering på både provresultat och sina tidigare bedömningar för att skapa en god lärandemiljö för alla elever.

___________________________________________________________________________ Litteraturstudiens syfte är att undersöka vilka främjande arbetssätt som enligt forskning utvecklar elevers läsförståelse i ett heterogent klassrum. Denna litteraturstudie är uppbyggd på kvalitativa studier. Bakgrunden innehåller bland annat information om vad det står om läsförståelse i styrdokument och läroplanen för grundskolan. Fortsättningsvis finns det också en begreppsförklaring för relevanta begrepp som förekommer i litteraturstudien. Bakgrunden avslutas med en definition av Vygotskijs sociokulturella teori som kopplas till studien och diskuteras i diskussionen. I resultatet har det framkommit att det finns ett flertal främjande arbetssätt som utvecklar elevers läsförståelse. De mest förekommande arbetssätten för ett främjande arbetssätt inom läsförståelse har lyfts upp och diskuterats senare i diskussionen. Det är bland annat reciprocal reading, transactional strategy instructions, collaborative strategic reading, separat undervisning och undervisning inom klassens ram, att tänka högt och att göra referenser. Sammanfattningsvis är de olika arbetssätten viktiga för utveckling av läsförståelse i ett heterogent klassrum. Det är inte en självklarhet att alla arbetssätten fungerar för alla elever utan måste individanpassas för att gynna elever.   ___________________________________________________________________________ Nyckelord: Heterogen, undervisning, läsförståelse, läsförståelsestrategier

From a user-centred perspective, this study focuses on how to increase usability through design principles and usability aspects and how to achieve it on a website with a heterogeneous target group. This is a case study since a specific website has been chosen. We are focusing on usability regarding age and therefore we have chosen a website that holds a wide range of different users. The method for our qualitative research was made by interviews, and the results were analysed through a thematic analysis. We noticed that the main part of the respondents pointed out that the website lacks many different design principles and usability aspects in order to be considered useful. The result of the thematic analysis concludes the fact that Visibility, Constraints and Consistency are the most important design principles when developing websites for a heterogeneous target group. According to the thematic analysis, our respondents seem to think that the most important usability aspects are Satisfaction and Efficiency to accomplish good usability. Based on the analysis, we interpret those aspects and principles both are required to prior knowledge.