<p>I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.</p>

I den här uppsatsen undersöks om nätbolagen vinstmaximerar genom att simulera hur tarifferna skulle se ut givet att nätbolagen agerade som vinstmaximerande monopolister och sedan jämföra resultaten med befintliga tariffer. De tariffer som kommer att undersökas bygger på principen om s.k. icke-linjär prissättning, och vi studerar en tvådelad tariff. Vi studerar i den här uppsatsen marknaden för småhus med 16A mätarsäkring, där efterfrågan på el varierar betydligt, eftersom det ingår hushåll både med och utan elvärme i denna kategori, samtidigt som mätarsäkringen inte kan användas som instrument för att prisdiskriminera. Tre tariffalternativ granskas: enhetlig tariff (alla hushåll debiteras samma rörliga och fasta pris), differentierad tariff (hushållen kan välja mellan lågt fast/högt rörligt pris eller det omvända) och slutligen tariff med kvantitetsbegränsning (den fasta avgiften ökar då hushållen överstiger en viss kvantitet). Tarifferna optimeras i en enkel modell som får representera marknaden, som består av en låg- och en högförbrukare. Utfallen av de olika tarifferna jämförs sedan med avseende på bl.a. prisnivåer och välfärdseffekter De simulerade tarifferna jämförs slutligen i sin tur med de befintliga som tillämpas av de största nätbolagen i Sverige idag. Givet våra marknadsmodeller finner vi inget stöd för att de granskade nätbolagen vinstmaximerar.