Studien syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar gällande kultur – och traditionsskapande. Forskningsfrågor lyder: Hur tycker pedagogerna att de arbetar med traditioner på förskolan? Hur uppfattar pedagogerna att kultur- och traditionsarbetet på förskolan bidrar till barnen i deras barngrupp? I studien har en kvalitativ forskningsansats använts med semistrukturerade intervjuer som metod. Det har medverkat sex pedagoger på tre olika förskolor. Bearbetning av det insamlade materialet analyserades med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Detta perspektiv berör det som handlar om att den kultur barnen lever i påverkar sedan hur barnen leker och hur de lär. Analysen kommer att presenteras med hjälp av tre olika begrepp, nämligen: Bevara och överföra, skapa nytt och bidra. Resultatet visade på att kulturbundna traditionella firanden inte kan ses ur ett enhetligt synsätt. Slutsatsen som dras utifrån resultat och diskussion är att arbetet med traditioner på förskolan är komplext och kräver tid och kunskap för att kunna bidra till den komplexitet som den mångkulturella förskolan utgör.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gällande matematik i andraskolämnen. Frågor vi ställt är om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolämnen förbåde sig själva och eleverna och om de matematikansvariga lärarna är mer drivande i att hamatematik i andra skolämnen. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De åtta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med årskurserna 1-6 och arbetar på treolika skolor.Resultaten i vår undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolämnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal är det allrabäst och enklast att integrera säger de vidare. Det viktigaste är att matematiken integreras påett naturligt sätt så att det inte blir krystat. Pedagogerna synliggör även matematiken föreleverna, men inte så ofta som de skulle vilja. Däremot är nästan alla pedagoger överens då detror och hoppas att de matematikansvariga är bättre på att medvetandegöra sig själva då detgäller matematik i andra skolämnen och även på att synliggöra den för eleverna. Eleverna ärtroligen inte medvetna om att matematik finns i det mesta vi gör enligt pedagogerna.Det som pedagogerna anser är negativt med att integrera matematik med andra skolämnen äratt tiden inte räcker till då det tar mer tid att planera ett ämnesövergripande arbete än vanligundervisning. De menar att allt handlar om prioriteringar. Vidare är de rädda för att det kanbli ”tjatigt” om man uppmärksammar matematiken för ofta samt att om eleven har en negativinställning till matematik så kan det smitta av sig på det andra ämnet.Pedagogerna tycker det är allra svårast att integrera matematik med svenska och engelska,men hade många förslag då det gällde att integrera matematiken med de andra skolämnena. Påfrågan om framtiden vill de flesta pedagoger bli bättre på att synliggöra matematiken i andraskolämnen och på att arbeta mer integrerat. Andra anser att de redan nu är duktiga på attintegrera och synliggöra matematiken i andra skolämnen. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

Sammanfattning Syftet med vår undersökning var att ta reda på vad några pedagoger har för kompetenser och kunskaper om genus samt om dessa pedagoger anser att de arbetar aktivt med genus i sin verksamhet. Utifrån syftet har följande frågeställning formats: 1) Vad har de deltagande pedagogerna för utbildning om genus? 2) Hur relaterar de deltagande pedagogerna tillbegreppet genus? 3) Hur uttrycker sig de deltagande pedagogerna om sitt aktiva genusarbete? I studien deltog fyra verksamma pedagoger, tre förskollärare och en barnskötare från två olika förskolor i två olika kommuner i Sverige. Metoden som användes var intervju, där frågor om pedagogernas utbildning och egna erfarenheter kring aktivt genusarbete i förskolan togs upp. Resultatet av studien visar att pedagogernas utbildning om genus endast är den som de har med sig från sina grundutbildningar. Eftersom de har olika utbildning och arbetat olika länge efter utbildningen ser det också olika ut från pedagog till pedagog. Ingen har fått någon kompetensutveckling med specifikt fokus på genus från arbetsplatsen. Pedagogernas aktiva genusarbete beskrivs vara något som de har med sig i bakhuvudet i sina vardagliga verksamheter och är inte något som diskuteras i arbetslagen eller får utrymme i planeringsarbetet. Pedagogernas beskrivning av genus är att pojkar och flickor ska bemötas lika och att individen, dess behov och egenheter är mer relevant än könsskillnader. De efterfrågar mer kunskap och tydligare mål för att kunna genomföra ett mer aktivt genusarbete. Den teoretiska ramen för analysen av resultatet grundas i och diskuteras utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmälningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn måste förhålla sig till. Vi taräven upp problematiken som förkommer vid en anmälan. Vi redogör även för tidigareforskning inom vårt ämne.SYFTE:Vårt syfte är att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och känslor kring sinanmälningsplikt.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, då vi valt attintervjua sex pedagoger på tre olika förskolor. Till vår hjälp har vi använt en diktafon ochspelat in intervjuerna som vi sedan har transkriberat. Vi har valt att vara båda två underintervjuerna, för att därigenom söka ett trovärdigt resultat.RESULTAT:Vi har i vårt resultat kommit fram till att det finns en osäkerhet kring anmälningspliktensinnebörd och att definitionen av barn som far illa är svårt för respondenterna att förklara.Vidare har vi sett att frågan om att anmäla eller ej, beror på faktorer som stöd frånarbetskamrater och rektorer, hur säker pedagogen är på det hon sett verkligen stämmer ochvilken roll pedagogen har i en anmälningsprocess. I vårt resultat kommer det även fram att deintervjuade pedagogerna önskade fortbildning inom ämnet och att det hade bidragit till ensäkerhet inför en anmälan.

Den här studien tar upp pedagogers relation till drama i förskolan samt hur pedagogerna arbetar med drama i verksamheterna. I vår studie använder vi oss av en fenomenografisk metodansats för att identifiera de olika uppfattningar som pedagogerna lyfter fram i intervjuerna. Drama och estetik har olika betydelser, den här studien utgår från det fenomenologiska perspektivet, vilket innebär att det är kroppen och sinnena som förnimmer. Det som framkommer i studien är att pedagogerna gav uttryck för flera olika synsätt på drama i förskolan, genom att beskriva drama som ett sätt att uppleva med kropp och sinne samt drama som metod för att undervisa i ämnen. Pedagogerna beskrev olika arbetssätt för att bedriva drama, det kunde röra sig om att skapa en hel upplevelse där barnen med kropp och sinne fick utforska. Det kunde även röra sig om att väcka en nyfikenhet samt skapa en lustfylld undervisning. Något som framkom var informanternas gemensamma upplevelse om att ”Drama har en otrolig genomslagskraft”.

<p>AbstractReading books to children is often an integral part in preschool activities. The purpose of thisstudy is to investigate how educators think about the educational function of literature inpreschool activities. I have in my study used qualitative interviews with active educators andobservations to answer my questions about why the educator reads to the children, how theeducator thinks about the choice of literature and if the literature can contribute to thechildrens development and if so, how. The knowledge- and research background presentsliterature and previous research done on the subject. The results of my study shows that theeducators have many thoughts about the importance of literature in preschool. The educatorsconsider that the use of literature can contribute to the childrens language development,improve empathic ability and encourage imagination. A common view of the use of literaturewas also to gather the children to get them calm and relaxed after lunch. The educatorsexpressed that the lack of time was a problem to make the use of literature to such ameaningful activity that it could be.</p> / <p>SammandragAtt läsa böcker för barnen är ofta en självklar del i förskolans verksamhet. Syftet med dettaarbete är att undersöka hur pedagoger tänker kring barnlitteraturens pedagogiska funktion iförskolans verksamhet. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer medverksamma pedagoger samt observationer för att få svar på mina frågeställningar som handlarom varför pedagogen läser för barnen, hur pedagogen resonerar kring valet av litteratur iverksamheten samt om pedagogen anser att litteraturen kan bidra till barnets utveckling ochom så, hur. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs litteratur som behandlar ämnetsamt tidigare forskning som gjorts om barnlitteraturens funktion. Resultatet av minundersökning visar att pedagogerna har många tankar om litteraturens betydelse iverksamheten. Att användning av litteratur kan bidra till språkutveckling, öka den empatiskaförmågan och främja fantasin var tankar pedagogerna gav uttryck för. Ett vanligtförekommande syfte med att läsa för barnen var att samla dem och få dem lugna ochavslappnade efter lunch. Att omsätta den kunskap och vilja pedagogerna hade kringhögläsning och barnlitteratur upplevdes som en svårighet då tiden ofta inte räckte till för attdet skulle kunna bli en så meningsfull aktivitet som möjligt.</p>

AbstractReading books to children is often an integral part in preschool activities. The purpose of thisstudy is to investigate how educators think about the educational function of literature inpreschool activities. I have in my study used qualitative interviews with active educators andobservations to answer my questions about why the educator reads to the children, how theeducator thinks about the choice of literature and if the literature can contribute to thechildrens development and if so, how. The knowledge- and research background presentsliterature and previous research done on the subject. The results of my study shows that theeducators have many thoughts about the importance of literature in preschool. The educatorsconsider that the use of literature can contribute to the childrens language development,improve empathic ability and encourage imagination. A common view of the use of literaturewas also to gather the children to get them calm and relaxed after lunch. The educatorsexpressed that the lack of time was a problem to make the use of literature to such ameaningful activity that it could be. / SammandragAtt läsa böcker för barnen är ofta en självklar del i förskolans verksamhet. Syftet med dettaarbete är att undersöka hur pedagoger tänker kring barnlitteraturens pedagogiska funktion iförskolans verksamhet. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer medverksamma pedagoger samt observationer för att få svar på mina frågeställningar som handlarom varför pedagogen läser för barnen, hur pedagogen resonerar kring valet av litteratur iverksamheten samt om pedagogen anser att litteraturen kan bidra till barnets utveckling ochom så, hur. I kunskaps- och forskningsbakgrunden beskrivs litteratur som behandlar ämnetsamt tidigare forskning som gjorts om barnlitteraturens funktion. Resultatet av minundersökning visar att pedagogerna har många tankar om litteraturens betydelse iverksamheten. Att användning av litteratur kan bidra till språkutveckling, öka den empatiskaförmågan och främja fantasin var tankar pedagogerna gav uttryck för. Ett vanligtförekommande syfte med att läsa för barnen var att samla dem och få dem lugna ochavslappnade efter lunch. Att omsätta den kunskap och vilja pedagogerna hade kringhögläsning och barnlitteratur upplevdes som en svårighet då tiden ofta inte räckte till för attdet skulle kunna bli en så meningsfull aktivitet som möjligt.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad pedagoger har för tankar om hur och vart de arbetar med fysik i förskolan. Undersökningen handlar både om vad pedagoger har för syn på fysik och hur de upplever att det är att arbeta med det i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och denna metod användes för att ge utrymme till att ställa följdfrågor under intervjuerna. Åtta pedagoger deltog i undersökningen. I resultatet framkommer bland annat att fysik är ett ämne som flera av pedagogerna upplever som svårt. Majoriteten av pedagogerna arbetar helst med lärarstyrda experiment och detta sker mestadels inomhus. Anledning till att de vill styra upp arbetet med fysik är att de då har möjlighet att i förväg förbereda experimenten. Sju av åtta pedagoger anser sig behöva vidareutbildning för att bli mer medvetna om vad fysik är och hur de kan jobba med det. / The aim of this study is to investigate pedagogues thoughts of how and where they work with physics in pre-school. The study is about pedagogues’ views of physics and also about their experiences working with it in pre-school. The study was conducted using qualitative semi structured interviews and this method was used to provide room to ask follow-up questions during the interviews. Eight pedagogues participated in the study. The result shows that physics, among other things, is a subject that several pedagogues find difficult. The majority of the pedagogues prefer to work with teacher-controlled experiments and most of the time this takes place indoors. The reason why they want to control the work with physics is because they then have time to prepare the experiments in advance. Seven of eight pedagogues believe they need further education to become more aware of what physics is and how they can work with it.

The purpose of the study was to research what kind of physical activities takes place in pre-school, and teachers views and thoughts of physical activity in combination with aestethic learningprocesses. The study endeavors to show how aesthetic learning processes can be combined with physical activity and be used as a tool to teach other subjects, such as, math, science and aesthetic subjects. I specifically investigate how you can combine a physical activity with a creative process and play to make the learning process fun and developing for the children. The study was made with qualitative interviews with six pre-school teachers from three different communal pre-schools in Karlstad, Sweden. My result shows that the teachers think that physical activity is very important for the children and their health and also their motor and coordination, but that they rarely plan or in some cases never plan a physical activity because their opinion is that the physical activity takes place in the children’s spontaneous play. The result of my study also shows that teachers that have a personal interest in physical activity had more planned physical activities than the teachers that had a little or no personal interest in physical activity. / Jag kommer i min studie undersöka vilka tankar pedagogerna har om fysisk aktivitet i förskolan samt hur pedagogerna resonerar kring fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser. Jag undersöker särskilt hur fysisk aktivitet kan vara kopplat till kreativitet och lek, vilken betydelse pedagogernas roll får för att stimulera barnens sinnliga förmågor och hur det på ett kreativt sätt kan ske ett utvecklande och lustfyllt lärande. Anledningen till att jag valt att studera fysisk aktivitet i relation till estetiska lärprocesser är för att jag tror att vi med stor fördel kan använda oss av estetiska lärprocesser som ett verktyg för att lära ut ämnen som vi inte ser som klassiska, estetiska ämnen, till exempel matematik och naturvetenskapliga ämnen, barnen behöver då ledas pedagogiskt. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på tre förskolor i Karlstad kommun. I resultatet framkom att pedagogerna anser att fysisk aktivitet är viktigt för att främja hälsan och barnens grovmotorik och koordination, men att det sällan sker planerade och ledda fysiska aktiviteter, den fysiska aktiviteten sker istället i barnens spontana och fria lek.