Vid upprepade tillfällen under vår studietid har vi erfarit att högläsning bidrar till elevers språkutveckling, dock har vi inte sett att högläsning är en prioriterad undervisningsaktivitet i verksamheter. Syftet med litteraturstudien är att undersöka språkarbetets möjligheter till lärande med högläsning som utgångspunkt i förskole-klass och årkurserna 1-3 [F-3]. Ett antal kriterier fastställdes i den här kvalitativa undersökningen och urval gjordes för att finna relevanta texter, som sedan har analyserats och jämförts. Texter i form av vetenskapliga artiklar, böcker och konferensbidrag har behandlats i den här studien. Analysen av studien består av både internationell och nationell forskning och studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elevers språk och läsförståelse utvecklas när högläsning bearbetas genom bland annat textsamtal. Slutsatsen är att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande genom högläsning då det även bidrar till bland annat elevers begreppsförståelse och identitetsskapande.

BAKGRUND: Hur kan pedagogers föreställningar och arbete i verksamheten främja barnsspråkutveckling? Barns språkutveckling kan ses ur olika aspekter som läsning, skrivning ochkommunikation. Detta är något vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avspråkarbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssätt och bemötande är olika områden sompedagoger kan forma för språkutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att ta reda på några pedagogers föreställningarkring barns språkutveckling, samt hur de arbetar för att stödja språkutvecklingen.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, både ifrån förskola ochfrån förskoleklass. Observationerna genomfördes i två olika verksamheter vid sju tillfällen.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att språket finns i allt som barnen gör.Språket är något som följer barnen åt i hela deras utveckling. Pedagogerna menade att dearbetade språkfrämjande genom olika arbetssätt, som t.ex. språkpåsar, rim, ramsor, böcker.De påpekade även att samtal var en del i hur barnen utvecklar sitt språk vilket de ävenarbetade aktivt med. Pedagogerna nämnde även vårdnadshavarnas roll som en betydande del ibarnens språkutveckling. / Uppsatsnivå: C

Sammanfattning/abstrakt Larsson, Gunhild & Westlund, Linda (2016).Identifiera svårigheter i barns språkutveckling – En fenomenologisk studie om screening och språkligt arbete i förskolan.(Identify difficulties in children's language development - A phenomenological study on screening and linguistic work in preschool).Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö Högskola.Problemområde Utifrån vår yrkeserfarenhet upplever vi att screening tar en allt större plats i förskolan och att det på en del förskolor ses som specialpedagogens roll. Likaså debatteras det i massmedia huruvida förskolan ska screena barn. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger att belysa fenomenet screening samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Syftet med vårt examensarbete är att belysa användandet av screening i förskolan samt hur förskolan kan arbeta förebyggande med barns språkutveckling. Vi avser undersöka hur specialpedagoger, logopeder och skolledare ser på språkscreening som fenomen och ställa detta i relation till specialpedagogens arbete i förskolan. Frågeställningar:  Vilka fördelar och nackdelar finns det med språkscreening på barn i förskoleåldern? Vilka påföljder och åtgärder leder språkscreening till?  På vilket sätt upplever våra informanter att medvetet arbete kring barns språkutveckling i förskolan kan minska behovet av språkscreening? Teoretiska utgångspunkter: Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om individen i en samhällelig och social kontext anammas. Vi lutar oss även mot ett språkvetenskapligt perspektiv då språkets utveckling belyses på ett individplan. Dessa båda perspektiv hjälper oss att belysa det fenomen vi undersöker. Metod: Våra fyra informanter är en logoped, en förskolechef samt två specialpedagoger. Samtliga informanter är i åldrarna 40-60. Vi har vi använt oss av kvalitativ innehållsanalys, detta då vi utifrån semistrukturerade intervjuer har bearbetat innehållet genom att tematisera och kategorisera intervjusvaren. Resultat: Denna studie visar att ett förebyggande språkligt arbete i förskolan är av stor vikt eftersom det är under denna period i ett barns liv som den språkliga grunden läggs. Vi kan dock se att screening kan användas, om det sker på en hel barngrupp av utbildad personal och där syftet är att dels lyfta den språkliga medvetenheten hos pedagogerna, dels att identifiera de barn som behöver extra stöd och ge dem detta. Vi uppfattar screening som ett känsligt ämne och som något man är osäker kring och helst inte vill befatta sig med inom förskolan. Vi finner även att begreppet screening inte alltid är tydligt och korrekt identifierat och att det finns en okunskap vad gäller skillnaden mellan språkscreening och språktest. Ett annat resultat är att förskolan ses som en arena där barns språk utvecklas i samspel med andra och att verksamma inom förskolan bör arbeta stödjande och uppmuntrande samt stimulera ett aktivt samarbete både mellan barn och mellan barn och pedagoger. Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogers huvudsakliga uppgift är inte att screena barn i deras språkliga utveckling då det kan betraktas som en form av bedömning, vilket inte är förskolans uppdrag. Vår roll som specialpedagoger är att arbeta förebyggande och undanröja de svårigheter och hinder som finns i verksamheten så att alla barn i förskolan kan delta utifrån sina förutsättningar. Informanterna anser att pedagoger med tillräcklig kunskap kan upptäcka de barn som har språkliga svårigheter utan att barnen behöver screenas. Specialpedagogen har här en viktig funktion då hen kan hjälpa pedagogerna att finna vägen till sådan kunskap. En annan viktig specialpedagogisk implikation är att specialpedagoger bör vara tydligare gentemot andra professioner vad dess yrkesroll innebär.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.