Dagens förskolor bedrivs i både kommunal och privat regi, andelen fristående förskolor växer sig allt större på marknaden. Oavsett ägare har barngruppsantalet under senare år ökat och det har pågått debatter kring hur detta påverkar våra barn, både experter på området och föräldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sätt att hantera stora barngrupper i fristående förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte fastställa ett specifikt barngruppsantal men framhåller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar även att personalgruppen har stor inverkan på verksamheten, deras förmåga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnå ett fungerande arbete. Undersökningens metod utgörs av fem intervjuer som berör pedagogers upplevelser av att arbeta i en fristående förskola, med fokus på stora barngrupper. Resultatet visar att pedagogerna i de undersökta förskolorna hittat likartade strategier för att hantera de växande barngrupperna. Något som hade stor betydelse var att de själva fick ta besluten och ansvara för ekonomin. En slutsats av undersökningen är att pedagogerna organiserar personalgruppen och verksamheten på så sätt att det stora barngruppsantalet inte upplevs som ett hinder.

Educare är ett begrepp som används inom förskolan och är en kombination av lärande och omsorg. Förskolan strävar i Sverige efter att ge varje barn en likvärdig uppväxt som består av omsorg, lärande och socialisation oberoende av vårdnadshavarnas socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna studie var att undersöka hur vårdnadshavare skapar mening kring sitt val av förskola i fristående respektive kommunal. Syftet var även att få en förståelse för vad vårdnadshavare förväntar sig av förskolan som verksamhet. Genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad intervjuguide har vi fått en ökad förståelse för varför vårdnadshavarna väljer som de gör samt ökat vår förståelse för vad dessa vårdnadshavare anser är viktigt att förskolan gör för deras barn. Med utgångspunkt i ett sociologiskt perspektiv har vi analyserat det empiriska materialet genom Bourdieus teori om kapital och habitus, vilket ingår i hans sociala reproduktionsteori. Studiens resultat visar att det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att omsorg prioriteras högt när det gäller förskolans verksamhet. Vårdnadshavares syn på att förskolan är skolförberedande varierar mellan de fristående och kommunala förskolorna. Somliga vårdnadshavare ser skolförberedelse som central i socialisationsprocessen vilket betyder att barnen lär sig fungera i grupp, medan andra betonar kunskap som lärande. Vårdnadshavarna som valt kommunal förskola känner tillit till kommunen gällande förskolans tillsyn, vilket grundar sig i olika erfarenheter. Vårdnadshavarna på fristående förskola grundar sitt val på förskolans inriktning. Det som alla vårdnadshavare har gemensamt är att närhetsprincipen har en stor påverkan på deras val av förskola.

Studiens syfte var att undersöka hur förskolor, både kommunala och fristående, beskriver sitt arbete med språk på sina hemsidor. Studien ville bidra med en diskussion om detta fenomen ur ett didaktiskt perspektiv för att belysa relationen mellan förskollärares arbete med språk och barnens lärande. Tre forskningsfrågor ställdes, kopplade till studiens syfte, nämligen vilka begrepp och formuleringar som används, i vilken utsträckning språkarbetet berörs samt om skillnader finns mellan kommunala och fristående förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är läroplansteori och ramfaktorteori som är en del inom läroplansteori. Metoden för studien utgjordes av kvalitativ systematiserad och komparativ textanalys. Empirin bestod av kommunala och fristående förskolors hemsidor i Uppsala kommun. För att skapa två delstudier gjordes en analys av de kommunala förskolorna samt en av de fristående förskolorna. Delstudierna presenterades separat under resultat- och analysavsnittet och avslutades med en gemensam komparativ analys. Under resultatet och analysens gång fick forskarna fram ett huvudsakligt resultat. Det visade att skillnader och likheter mellan de kommunala respektive fristående förskolorna fanns. De likheter som upptäcktes var att förskolorna berörde vissa begrepp och formuleringar i lika stor utsträckning. Samtidigt fanns det skillnader i hur de berörde andra begrepp och formuleringar. Resultatet i den komparativa analysen visade även att flera fristående förskolor (i majoriteten av fallen) nämner begreppen än de kommunala förskolorna. Vi har dessutom visat att språk och kommunikation är ett begrepp som används i hög grad på båda kategorierna av hemsidor, vilket är ett intressant resultat med tanke på att studien har haft ett didaktiskt perspektiv med fokus på lärande och kunskapsbildning kopplat till språkarbetet i förskolan.

Abstract. The aim with this study was to investigate how pedagogues work with physics in pre-school and if their work differs depending on if they work in a public or in an independent pre-school.   Ten pedagogues from four pre-schools participated in the study and the method used was semi-structured interviews. This means that an interview consisted of a number of questions were used as a base and then questions were asked in relation to the answers the pedagogues gave. The result shows that work with physics looks quite similar in the pre-schools. The working method that dominates more than others is experiments and the majority of the pedagogues that work with physics use this method in pre-school. The result shows that the majority of pedagogues in public pre-schools were given opportunity to take part in further training in physics; only one pedagogue from the independent pre-schools did the same. Further training is important in the work of physics as it, according to the results, affects if pedagogues are working with physics in pre-school.