Lagrådet utgör en del av den svenska normprövningen. Uppgiften det har är att förhandsgranska lagförslag, för att säkerställa att de till exempel inte strider mot någon av Sveriges grundlagar. I och med att Sverige är med i EU måste hänsyn även tas till de rättsakter som EU utfärdar. Ett direktiv är ett exempel på en sådan rättsakt. Dess innehåll är bindande för medlemsländerna men det är upp till medlemsländerna att själva genomföra direktivet i sin nationella lagstiftning. Många av de lagförslag som den svenska regeringen sänder till Lagrådet handlar därför om genomförande av olika direktiv. Uppsatsen syftar till att undersöka vilken inverkan Lagrådet har på genomförande av direktiv. I uppsatsen jämförs lagrådsyttranden med propositioner för att på så vis söka svar på frågeställningen. Utredningen baseras på de synpunkter som Lagrådet anför i lagrådsyttrandena. Undersökningen pekar på att Lagrådet överlag har en stor inverkan på genomförande av direktiv. Endast cirka en tredjedel av de synpunkter som behandlats, bedöms ha saknat inverkan på den slutgiltiga lagstiftningsprodukten. Utfallet anses inte vara förvånande, då Lagrådets existens på något sätt förutsätter att det ska ha en stor inverkan. Den problematik som finns kring direktiv är att de ska genomföras inom en viss tidsram, vilket får till följd att regeringen ibland inte hinner genomföra de ändringar som Lagrådet föreslår, trots att den önskar det. Lagrådets synpunkter kan då tas i beaktande i en framtida utredning, för att där få effekt på slutprodukten. Därav förekommer också, vid ett fåtal tillfällen, en viss inverkan från Lagrådets sida.

Den svenska normprövningen utgörs av bland annat Lagrådets förhandsgranskning. EU-rättens särskilda ställning har föranlett ett intresse för att undersöka Lagrådets verksamhet ur ett unionsrättsligt perspektiv. I uppsatsen har tre huvudkategorier av lagförslag identifierats: lag för införlivande av EU-direktiv, lag för annan EU-anpassning, samt nationellt initierade lagförslag. Analysen har syftat till att förstå hur EU-rätten kommer till uttryck i Lagrådets yttranden över lagförslag ur de tre olika lagstiftningskategorierna. För frågan har de unionsrättsliga utgångspunkterna presenterats och åtföljts av en diskussion om Lagrådets verksamhet och roll. Analysen har lett till att vissa mönster av unionsrättsliga uttryck har trätt fram. Lagrådets hänsyn till EU-rätten uttrycks framförallt i form av lagtekniska råd. Bakom dessa (enbart konsultativa) råd framhålls EU-rätten ibland explicit, medan det vid andra tillfällen endast finns implicita indikationer. Vidare i uppsatsen presenteras olika unionsrättsliga uttryck för vart och ett av de identifierade lagstiftningskategorierna. / The Swedish judicial review includes, inter alia, judicial preview by the Council on Legislation (Swedish: Lagrådet). The special status of the European Union law has led to an interest to study the Swedish judicial preview from a European Union legal perspective. In the essay, three categories of law proposals have been identified: laws for implementing EU-directives, laws for other EU-adjustment, and nationally initiated law proposals. The aim of the analysis has been to understand how EU law is expressed in the judicial preview of law proposals from these three categories. For this study, the basis of European Union law has been presented, and followed by a discussion on the activity and the role of the Council on Legislation. The analysis has led to the findings of some patterns of EU law expressions. The Swedish judicial preview regards the EU law foremost through (legal) technical advices. Behind these (merely consultative) advices the EU law is sometimes expressed explicitly, while other times there are only implicit indications. Furthermore in the essay, different expressions of EU law are presented for each of the identified categories of laws.

<p>Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.</p>

Huvudsyftet med detta rättsvetenskapliga examensarbete, vilket behandlar statsrätt i allmänhet och konstitutionell rätt i synnerhet, var att öka förståelsen för judikaliseringsprocessen med Lagrådet som fokus. Studien bygger på rättsdogmatisk metod: där lagar, förarbeten, praxis och doktrin legat till grund för den diskussion som avslutar uppsatsen. Studien har bland annat undersökt vad Lagrådet har för roll och funktion i lagstiftningsarbetet och hur denna har förändrats över tid. Lagrådets granskning var inledningsvis obligatorisk, men ersattes under 1970-talet med en fakultativ granskning och stadfästas som sådan i den nya regeringsformen från 1974. Författningen sanktionerar suverän statsmakt och implicerar ett avsteg från den rättssäkerhet som kommer utav autonom judiciell makt och maktdelning. Då juristernas betydelse har ökat, i och med judikaliseringen, har också behovet av kontrollorgan – såsom Lagrådet – ökat. Som en följd härav bör vi återgå till den obligatoriska lagrådsgranskningen. Detta uppnås genom att den fakultativa bör-regeln slopas och ersätts med en obligatorisk ska-regel. Genom detta kan Lagrådets särskilda kompetens till fullo utnyttjas, företrädesvis i konstitutionella frågor.

Polen har sedan 2017 varit föremål för EU:s disciplinära förfaranden på grund av allvarliga brott mot rättsstatsprincipen. Detta är ett resultat av omfattande politiska reformer av rättsväsendet genomförda av det polska regeringspartiet Rätt och rättvisa (Prawo i sprawiedliwość, PiS). Ett av de första målen för PiS politiska attacker var lagprövning utförd av landets konstitutionella domstol (Konstitutionella Tribunalen, KT). Konstitutionella Tribunalen har sedan dess politiserats och dominerats av domare som är lojala mot det styrande partiet. KT, som tidigare var ett effektivt organ för konstitutionalitetskontroll, har förvandlats till makthavarnas allierade. Lagprövning som en demokratisk kontrollmekanism har satts ur spel. Utvecklingen i Polen väcker frågor om den svenska lagprövningen. Hur fungerar den? Uppfyller den sitt syfte? Kommer den att vara motståndskraftig mot liknande politiska attacker om en auktoritär majoritet får makten i Sverige? Kan Sverige lära sig av den polska erfarenheten och förbättra motståndskraften och effektiviteten i sin lagprövning? Denna uppsats diskuterar utvecklingen av lagprövning och dess roll i den svenska och den polska demokratiska ordningen. Likheter och skillnader mellan lagprövning i dessa två rättssystem fångas upp och förklaras genom att använda en komparativ metod med ett rättsgenetisk perspektiv. För att möjliggöra en fördjupad förståelse av lagprövningens funktion tillämpas dessutom en systematisk analys. Med dess hjälp delas rättsinstitutet upp i mindre beståndsdelar som sedan kan analyseras och jämföras på ett strukturerat sätt. Historiska faktorer och de senaste årens politiska utveckling inkluderas i analysen för att ge förklaringar till utvecklingen av lagprövning i båda länderna. Analysen i denna uppsats leder till slutsatsen att den polska lagprövningsmodellen har visat sig bristfällig i vissa avseenden, även om den var effektiv i andra. Redan före den nuvarande politiska utvecklingen kunde lagprövning i Polen kritiseras för det begränsade genomslag den gav till skyddet för de mänskliga rättigheterna. Men framför allt har dess motståndskraft inför en auktoritär parlamentarisk majoritet visat sig vara otillräcklig. Med den polska erfarenheten i åtanke kan det konstateras att den svenska lagprövningen har potential att bli mer motståndskraftig om ett auktoritärt parti tar makten. Det finns emellertid vissa aspekter av dess funktion som bör utvecklas och skyddas mot negativt politiskt inflytande. / Poland has since 2017 been subject to EU disciplinary procedures because of serious breaches of the rule of law. This is a result of extensive political reforms of the judiciary by the Poland’s ruling party Law and Justice (Prawo i sprawiedliwość, PiS). One of the first targets for PiS political attacks was judicial review performed by the country’s constitutional court (Constitutional Tribunal, CT). The Constitutional Tribunal has since been politicized and dominated by judges loyal to the ruling party. CT, which was previously an effective organ for constitutionality control, has been turned into a government enabler. Judicial review, one of the most important checks and balances in the Polish constitutional democracy, has been put out of action. The development in Poland raises questions about Swedish judicial review. How does it function? Does it fulfil its purpose? Will it be resistant to similar political attacks should an authoritarian majority seize power in Sweden? Can Sweden learn from the Polish experience and improve the resilience and effectivity of its judicial review? This paper discusses the development of judicial review and its role in the Swedish and Polish democratic orders. Similarities and difference between judicial review in these two legal systems are captured and explained by applying a comparative law method with a historical perspective. To enable an in-depth understanding of judicial review’s function, a systematic analysis is applied. With its help the institute of judicial review is broken down into smaller elements which can then be analysed and compared in a structured manner. Historical factors and recent years’ political development are factored into the analysis to provide explanations for the development of judicial review in both countries. The analysis in this paper concludes that the Polish model of judicial review has been proven lacking in some respects, although it was effective in others. Even before the current political development, judicial review in Poland could be criticized for the limited impact it gave to the human rights’ protection. But above all, its resilience in the face of an authoritarian parliamentary majority has proven to be insufficient. With the Polish experience in mind, it can be ascertained that the Swedish judicial review has a potential to be more resilient when faced with an authoritarian party seizing power. There are however some aspects of its function that should be developed and secured against negative political influence.

No description available.

I Europa finns det flertal exempel på länder där den politiska makten utnyttjat sin maktposition, vilket har resulterat i ett lidande för befolkningen. Många länder och dess medborgare har varit utsatta för diktaturstyre, maktmissbruk och kränkningar av mänskliga rättigheter. En konstitution kan fungera som ett medel för att garantera medborgarna vissa fri- och rättigheter samt att begränsa den styrande makten från att kränka de värderingar som är tänkta att prägla samhället. Den mest grundläggande författningen i ett rättssystem utgörs av en eller flera grundläggande författningar, dessa grundlagar anger riktlinjer för vilka värderingar och normer som ska styra samhället. Grundlagen, konstitutionen eller statsförfattningen ska tillförsäkra en normgivande funktion i ett rättssystem genom att reglera bland annat bestämmelser om sin överordnade ställning. Den överordnade ställningen innebär att den genom sina stadganden ska vägleda den lagstiftande makten till att anta lagar som är förenliga med grundlagen. Konstitutionen kan också tillförsäkra alla medborgare deras rättigheter att delta i det politiska rummet, genom att föreskriva grundläggande värderingar som tillförsäkrar att minoriteters rättigheter garanteras. Ett viktigt element i konstitutionalismen är just att begränsa att en politiskt vald makt inte ska kunna ändra på grundläggande författningar som enbart syftar till att gynna majoritetsåsikter i landet. Däremot finns det inga krav på vilka värderingar som konstitutionen ska föreskriva, ett lands författning kan vara god eller ond och tillförsäkra medborgarna skilda rättigheter och binda landets lagstiftande makt på olika sätt. Bosnien och Hercegovina (BiH) är ett land som grundar sig på en konstitution som landet själv inte har författat. Konstitutionen är unik eftersom den är skapad av omvärlden i samband med Dayton Peace Agreement med syftet att bygga upp en stat som ska tillförsäkra fred och rättvisa. Sverige däremot är ett land som har en lång tradition av fred och ett stabilt välfungerande samhälle, ett land där den politiska makten verkar med folkets förtroende. Konstitutionen har historiskt sett inte haft en stark ställning i Sverige och behovet av att begränsa den politiska makten har inte alltid varit en prioritering. För att försäkra konstitutionens genomslag i ett land och att den efterlevs av den lagstiftande makten krävs det någon form av kontroller som kan tillförsäkra konstitutionens effekt. Kontrollerna kan göras i form av preventiv normkontroll som utövas innan parlamentet antagit en lag och ett system av efterhandskontroll av redan antagna lagar. Båda formerna av kontroll utövas i BiH och i Sverige. I BiH utövas den preventiva normkontrollen av The Constitutional Legal Commitee (Ustavnopravna Komisija), vilka granskar alla lagförslag och andra juridiska akter under lagstiftningsprocessen i parlamentet. I Sverige finns ett liknande organ, Lagrådet som på begäran av regeringen eller aktuellt riksdagsutskott uttalar sig om ett lagförslags grundlagsförenlighet innan lagen ska antas av riksdagen.  Utöver den preventiva kontrollen finns det även en möjlighet att genomföra efterhandskontroll av lagarnas grundlagsförenlighet i länderna. I BiH har författningsdomstolen ensam kompetens i att utöva den konkreta normkontrollen och har möjlighet att kräva en ändring av en lag eller att kräva upphävning av en rättsakt som bedömts vara oförenlig med den nationella konstitutionen. I Sverige utövas den konkreta normkontrollen av alla de allmänna domstolarna men också av förvaltningsmyndigheterna. Om något av dessa organ skulle förklara att en lag inte är förenlig med grundlagen kan de enbart åsidosätta den grundlagsstridiga lagen i det aktuella ärendet.9 BiH och Sverige är länder med tämligen olika konstitutioner och de har valt skilda metoder för att garantera konstitutionens genomslag. Uppsatsen kommer att belysa ländernas likheter och skillnader vid den konkreta normkontrollen samt undersöka vad för effekter dessa skilda modeller av konkret normkontroll ger för att försäkra konstitutionens värderingar och dess genomslag.

No description available.

No description available.

Detta arbete visar en möjlig väg för skapandet av en utökad norm/lagprövning genom att öka lagrådets befogenheter samt självständighet, där den lagstiftande församlingen samt den dömande och uttolkande myndigheten får en tydligare gräns än tidigare, där lagprövning står i fokus. Detta görs utifrån svensk rättstradition, där tidigare lagar omarbetats samt omplacerats utifrån traditionell rättsutredning. Lagrådet har givits en egen personalbudget vilket tidigare låg under Högsta domstolen samt ett eget kapitel i Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform - RF. Lagrådets befogenheter och sammansättning har utökats samt deras tillsättning har överförts från politisk tillsättning till domarnämnden vilket omfattas av flera grupper från samhället, inte bara av politiker. Dessa sammanlagda åtgärder ger ett ökat tryck på parter att göra rätt från början i ett lagarbete, men det ger också möjlighet till att i efterhand granska och omarbeta fel som visat sig på vägen i ett konkret arbete. Detta systematiska sätt att arbeta ger en ökad öppenhet samt rättssäkerhet kring lagskapande och granskande arbete på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt. / This work shows a possible path for the inception of an expanded norm / law review by increasing the powers for Council of law and its independence, where the legislative government and the judging law reviewing parts will have a clearer boundary than before, where legal reviewing is in focus. This is done on the basis of Swedish legal tradition, where previous laws have been revised and repositioned based on traditional legal reviewing method. The law council has been given its own staff budget, which was previously under the Supreme Court, and it has been given a separate chapter in The (1974:152) Instrument of government- RF. The council's powers and composition have been expanding and their appointment has been transferred from political appointment to the judicial committee, which is covered by several groups from society, not just by politicians. These aggregated measures give a total increase in pressure on parties to do right from the start, but also give the opportunity to retrospectively review and rework errors that have proven themselves in court’s rulings. This systematic way of working provides increased transparency and legal certainty of reviewing and creating of new law in a positive economic way.