Polen har sedan 2017 varit föremål för EU:s disciplinära förfaranden på grund av allvarliga brott mot rättsstatsprincipen. Detta är ett resultat av omfattande politiska reformer av rättsväsendet genomförda av det polska regeringspartiet Rätt och rättvisa (Prawo i sprawiedliwość, PiS). Ett av de första målen för PiS politiska attacker var lagprövning utförd av landets konstitutionella domstol (Konstitutionella Tribunalen, KT). Konstitutionella Tribunalen har sedan dess politiserats och dominerats av domare som är lojala mot det styrande partiet. KT, som tidigare var ett effektivt organ för konstitutionalitetskontroll, har förvandlats till makthavarnas allierade. Lagprövning som en demokratisk kontrollmekanism har satts ur spel. Utvecklingen i Polen väcker frågor om den svenska lagprövningen. Hur fungerar den? Uppfyller den sitt syfte? Kommer den att vara motståndskraftig mot liknande politiska attacker om en auktoritär majoritet får makten i Sverige? Kan Sverige lära sig av den polska erfarenheten och förbättra motståndskraften och effektiviteten i sin lagprövning? Denna uppsats diskuterar utvecklingen av lagprövning och dess roll i den svenska och den polska demokratiska ordningen. Likheter och skillnader mellan lagprövning i dessa två rättssystem fångas upp och förklaras genom att använda en komparativ metod med ett rättsgenetisk perspektiv. För att möjliggöra en fördjupad förståelse av lagprövningens funktion tillämpas dessutom en systematisk analys. Med dess hjälp delas rättsinstitutet upp i mindre beståndsdelar som sedan kan analyseras och jämföras på ett strukturerat sätt. Historiska faktorer och de senaste årens politiska utveckling inkluderas i analysen för att ge förklaringar till utvecklingen av lagprövning i båda länderna. Analysen i denna uppsats leder till slutsatsen att den polska lagprövningsmodellen har visat sig bristfällig i vissa avseenden, även om den var effektiv i andra. Redan före den nuvarande politiska utvecklingen kunde lagprövning i Polen kritiseras för det begränsade genomslag den gav till skyddet för de mänskliga rättigheterna. Men framför allt har dess motståndskraft inför en auktoritär parlamentarisk majoritet visat sig vara otillräcklig. Med den polska erfarenheten i åtanke kan det konstateras att den svenska lagprövningen har potential att bli mer motståndskraftig om ett auktoritärt parti tar makten. Det finns emellertid vissa aspekter av dess funktion som bör utvecklas och skyddas mot negativt politiskt inflytande. / Poland has since 2017 been subject to EU disciplinary procedures because of serious breaches of the rule of law. This is a result of extensive political reforms of the judiciary by the Poland’s ruling party Law and Justice (Prawo i sprawiedliwość, PiS). One of the first targets for PiS political attacks was judicial review performed by the country’s constitutional court (Constitutional Tribunal, CT). The Constitutional Tribunal has since been politicized and dominated by judges loyal to the ruling party. CT, which was previously an effective organ for constitutionality control, has been turned into a government enabler. Judicial review, one of the most important checks and balances in the Polish constitutional democracy, has been put out of action. The development in Poland raises questions about Swedish judicial review. How does it function? Does it fulfil its purpose? Will it be resistant to similar political attacks should an authoritarian majority seize power in Sweden? Can Sweden learn from the Polish experience and improve the resilience and effectivity of its judicial review? This paper discusses the development of judicial review and its role in the Swedish and Polish democratic orders. Similarities and difference between judicial review in these two legal systems are captured and explained by applying a comparative law method with a historical perspective. To enable an in-depth understanding of judicial review’s function, a systematic analysis is applied. With its help the institute of judicial review is broken down into smaller elements which can then be analysed and compared in a structured manner. Historical factors and recent years’ political development are factored into the analysis to provide explanations for the development of judicial review in both countries. The analysis in this paper concludes that the Polish model of judicial review has been proven lacking in some respects, although it was effective in others. Even before the current political development, judicial review in Poland could be criticized for the limited impact it gave to the human rights’ protection. But above all, its resilience in the face of an authoritarian parliamentary majority has proven to be insufficient. With the Polish experience in mind, it can be ascertained that the Swedish judicial review has a potential to be more resilient when faced with an authoritarian party seizing power. There are however some aspects of its function that should be developed and secured against negative political influence.

The essay examines how Polish representatives defend constitutional sovereignty over EU-law by analyzing, and comparing, the argumentation from the Polish prime minister Matteuz Morawiecki and the Polish constitutional court. The primary source material is Morawiecki’s letter to heads of governments as well as his statement in the European Parliament. After close qualitative content analysis the argumentation has been categorized and concrete analysis questions have been formulated from the theoretic framework’s three main headlines: democratic backsliding and illiberalism; the rule of law and the constitutions precedence and eurosceptic populism. The tribunal argues mainly from a legal standpoint while Morawiecki’s argumentation is based on EU-skepticism influenced by populism. The main result of the essay is that Morawiecki and the tribunal’s argumentation to defend Polish constitutional sovereignty is categorized as “soft” euroscepticism. Morawiecki furthermore argues that Poland is a strong supporter of the EU, while the tribunal does not take a definitive stance. Both argue that Poland is a liberal democracy that lives up to the Copenhagen criterias while questioning to what extent the EU does so in practice.