Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som arbetar med missbruksbehandling uppfattar anhöriga till vuxna klienter samt hur anhörigarbetet till dessa kan se ut i Skåne. Studien undersöker hur de professionella ser på flera aspekter av vad det kan innebära att vara anhörig till en vuxen klient samt på vilket sätt de professionella som arbetar med missbruksbehandling kan arbeta med anhöriga för att kunna ge dem stöd.Empirin samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer där både behandlingsterapeuter och socionomer har deltagit.  Utöver tidigare forskning har jag valt anknytningsteori och terapeutisk alliansteori för att analysera empirin i resultatet.  Resultat och analys visar utifrån två huvudteman med sex respektive fyra underteman definitionen av vem som är anhörig samt vad begreppet tillit och medberoende innebär för den anhörige till en vuxen klient. Vidare lyfter resultatet risk och skyddsfaktorer för den anhörige samt vilka konsekvenser de kan bli berörda utav i kontakt med en vuxen klient. Både samtal i grupp och enskilt för den anhörige tas fram i resultat och analys som möjlighet till behandling och vad ett ökat stöd för anhöriga kan innebära både för individ och samhälle i framtiden.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

Det beräknas att ca 36 % av Sveriges befolkning påverkas negativt av någon i deras närhet som antingen dricker för mycket alkohol eller brukar narkotika (Sundin & Landberg et al., 2018). De närmaste anhöriga, det vill säga familjen, är de som lider mest av deras anhörigas missbruk/beroende/substansbruk. Anhöriga till personer med substansbruk utsätts för mycket stress på grund av oro och negativa konsekvenser (Woititz, 1995). Det finns många olika stödgrupper och olika typer av behandlingar för personer med substansbruk och för dess anhöriga. CRAFT är en metod som socialstyrelsen rekommenderar i arbetet med anhöriga (Socialstyrelsen, 2019). Min egen upplevelse har varit att mitt eget sätt att arbeta, jag kallar det för behandlingsmodellen, med anhöriga har varit mer verksamt än CRAFT. Jag ställde mig därför frågande till vad skillnaden är mellan CRAFT och Behandlingsmodellen samt vilka komponenter (moment/inslag i grupp sessionerna) som kan anses som verksamma i behandling av anhöriga. För att få svar på detta utförde jag en kvalitativ undersökning av fyra olika anhöriggrupper/föräldragrupper. I två av anhöriggrupperna använde jag och min kollega CRAFT och i de andra två grupperna Behandlingsmodell. Gruppdeltagarna var föräldrar vars barn har eller har haft någon form av substansbruk.  Tidigare forskning gällande anhörigstöd samt affektteori och inlärningsteori har hjälpt mig att hitta mönster och förstärka resultatet av insamlat material. I jämförelse med CRAFT gav Behandlingsmodellen bättre resultat i samtliga undersökta områden. Exempelvis visade det sig att 86 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna upplevde stor påverkan i sitt psykiska mående i jämförelse med CRAFT-grupperna där 55 % av anhöriga upplevde stor påverkan av deras psykiska mående. I avseende hur deras ungdomar/barn har påverkas till det bättre i relation till missbruk/beroende upplevde 72 % av de anhöriga i behandlingsmodell-grupperna en stor påverkan medan 37 % av anhöriga i CRAFT-grupperna upplevde stor påverkan på deras barn i relation till missbruk/beroende. Deltagarna i de grupper där vi använde Behandlingsmodellen var också generellt mer nöjda med aspekter så som övriga gruppdeltagare, behandlingens innehåll och gruppledarna. Studien belyste betydelsen av faktorer så som gruppens betydelse, kunskap om medberoende, öva på kommunikationsfärdigheter, föräldrafärdigheter, aktivt lyssna, bygga upp en positiv relation och prioritera gemensamt umgänge med ungdomen. Dessa faktorer genomsyrade grupperna i båda behandlingsformerna medan det i Behandlingsmodellen fanns större utrymme för ytterligare faktorer så som vägledning i känslor, den anhörigas vardagliga upplevelser samt att låta individers behov styra behandlingsinnehåll. / It is estimated that about 36 % of Sweden's population is negatively affected by someone close to them who either drinks too much alcohol or uses narcotics (Sundin & Landberg et al., 2018). The closest relatives, the family, are those who suffers the most from their relative’s substance abuse. Relatives of people with substance abuse are exposed to a lot of stress due to anxiety and negative consequences that often arise (Woititz, 1995). There are many different support groups and different types of treatments for people with substance abuse and for their relatives. CRAFT is a method that the Swedish National Board of Health and Welfare recommends as treatment of relatives (Socialstyrelsen, 2019). Through my own experience I have found that my own way of working with relatives, I call it the Treatment Model, has been more effective than CRAFT. I therefore asked myself what is the difference between CRAFT and the Treatment Model and which components can be considered effective in the treatment of relatives. To get an answer to this, I have done a qualitative survey of four different Support Groups/Parent Groups. In two of the support groups, my colleague and I used CRAFT and in the other two groups, the Treatment Model. The group participants were parents whose children have or had some form of substance use. Previous research on support/treatment of relatives as well as theory’s such as the Affect Theory and Learning Theory has helped me find patterns and reinforce the results of collected material from this study. In comparison with CRAFT, the Treatment Model gave better results in all areas studied. For example, it turned out that 86 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a great effect in their mental state in comparison with the CRAFT Groups where 55 % of the relatives experienced a great effect in their mental state. In regards to how their children have been affected for the better in relation to addiction/dependence, 72 % of the relatives in the Treatment Groups experienced a large impact while  37 % of relatives in the CRAFT Groups experienced a large impact on their children in relation to abuse/addiction. The participants in the groups where we used the Treatment Model were also generally more satisfied with aspects such as other group participants, the content of the treatment and the group leaders. The study highlighted the importance of factors such as the group's importance, knowledge of co-dependency, practicing communication skills, parenting skills, actively listening, building a positive relationship and prioritizing joint interaction with the youth. These factors permeated the groups in both forms of treatment, while in the Treatment Model there was more room for additional factors such as guidance in emotions, the relative's everyday experiences and to let individuals' needs control treatment content.

Syftet med denna studie var att undersöka vad ungdomar tyckte var viktigt i det första mötet med terapeuten, och vad i detta möte som fick dem att bestämma sig för att återkomma och påbörja en stödgrupp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju unga vuxna i tjugoårsåldern som alla hade fullföljt en termin på en stödgruppsverksamhet för anhöriga till missbrukare i Stockholm. Utskrifterna av de inspelade intervjuerna tematiserades i tre steg genom tematisk analys. Resultaten från de teman som hittades analyserades utifrån teorier om arbetsallians. De främsta fynden i studien pekar mot att terapeuterna fick allians med ungdomarna redan på första mötet.  Terapeutens värme och mänsklighet var en nyckelfaktor som spelade stor roll för att skapa allians med de unga. De uppskattade även äkthet, självkännedom och flexibilitet hos terapeuterna. I materialet framkommer även att platsen i sig spelade roll. Faktorer som omgivning och inredning spelade roll för ungdomarna. Slutsatserna indikerar att allians är av största vikt och att det kan vara än viktigare med unga vars frågor är flyktiga och i familjer som kämpar för att hantera vad som ofta är extremt påfrestande situationer, vilket ofta är fallet i beroendefamiljerna. / The purpose of this study was to explore what adolescents found important during the introductory meeting with the therapist, as well as which aspects of the initial meeting encouraged them to participate in a support group for codependents. Qualitative interviews were compiled of seven individuals in their early twenties whom had all completed a term at a treatment center for codependents in Stockholm. The transcpripts were thematized in three steps using thematic analysis. The resulting themes were explored from the viewpoint of the Working Alliance Theory. The main findings in this study were that the therapists made a strong alliance at an early stage with the adolescents. The warmth and the humanity of the therapists was a key factor that made an important difference among the adolescents. The therapists expression of authenticity, self- disclosure and flexibility played part in their experience as well. The environment and furnishings held inviting properties and helped create a relaxed atmosphere. Conclusions point to the significance of alliance, especially within youth, for whom issues are volatile, and whose families are struggling to manage what often are extremely disruptive situations. These often include problems with addiction of some sort.

Syftet med uppsatsen var att undersöka mäns erfarenheter och upplevelser av att växa upp med en missbrukande förälder som har ett substans- eller spelmissbruk. I denna kvalitativa uppsats har fyra självbiografier analyserats genom tematisk analys. Resultatet för uppsatsen påvisar att männen som barn tog en föräldraroll på olika sätt i sina respektive familjer. Vidare visar resultatet att männen som barn hittade olika sätt för att få en paus från sin vardag. Det som även var gemensamt för barnen var att de hade sina missbrukande föräldrar i fokus, vilket i sin tur ledde till att deras egna känslor och behov hamnade i skymundan. Resultatet av uppsatsen påvisade även att det uppstod konsekvenser för dem som barn när de växte upp med en missbrukande förälder. Dessa följder omfattade både emotionella och praktiska aspekter. / The purpose of this study was to examine men´s experiences of growing up with an addicted parent who is a substance or gamble addict. In this qualitative study, four autobiographies were analysed by thematic analysis. The results show that the men as children was given a parental role in their families because of the circumstances with an addicted parent. Further, the results show that the men as children found different strategies to get a pause from their daily life. The children always had their addicted parent in focus which led to their own feelings and needs being shaded. The results in this study also demonstrated that growing up with an addicted parent led to emotional and practical consequences.

The purpose of this thesis is to understand how social workers, working for social services in Sweden, reach out, catch up and offer co-dependent relatives to individuals with alcohol- and/or substance abuse help. Scientific research show that co-dependent people often develop a dependent relationship to their relatives with addiction, which cause feelings of shame and stigmatization. To decrease the codependency and negative emotions the relative need professional help. This paper will focus on how social workers work with reaching out to co-dependent relatives and how they offer them help. For this reason, the paper will also giveperspective on how organisations can help to improve the work with relatives to people with alcohol- and substance abuse, as well as how the social workers can use their own discretion to reach out and catch up the relatives in need of emotional support. This study is based on seven social workers experiences (in six different municipalities) of including relatives to individuals with addictions to either alcohol, substances, or gambling problems in their work and offer them help.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett missbruk som klassas som sjukdom av WHO och innebär psykiskt lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Att vara närbesläktad med en alkoholberoende klassas som medberoende och det betyder inte att de dricker alkohol eller missbrukar själva men risken att drabbas finns om det nedärvda beteendet finns hos barnen. Fjorton procent av Sveriges befolkning räknas med att vara anhörig till en person som dricker för mycket. Alkoholnäringen i Sverige drar in 10 miljarder i vinst varje år men baksidan kostar mer, brottsbekämpningen, vården och produktionsbortfall kostar 103 miljarder svenska kronor om året. Syfte: Hur alkoholmissbruk påverkar den psykiska hälsan hos anhöriga/medberoende och vilka rättigheter och hjälp de har från samhället. Metod: Studien bygger på en litteraturstudie som analyserats med en tematisk analys där vetenskapliga artiklar granskats, identifieras och beskriver det insamlade datamaterialet för att få svar på syftet. Databasen som användes var Pubmed från Högskolan i Skövdes webbplats. Resultat: Resultaten visades i tre huvudkategorier; psykologiska aspekter, medberoende och hjälp i samhället. Fem teman togs ut; beteendeförändringar och copingstrategier, personlighetsdrag och känslor, psykiskt välbefinnande, familjesituation och relationer samt socialt- och externt stöd. Slutsats: Resultatet visar att många medberoende i nära relation till en alkoholmissbrukare lider av psykisk ohälsa och att det leder till stora hälsorisker i samband med levnadsvanorna. Det finns hjälp att få då både psykisk ohälsa samt alkoholmissbruk är två stora samhällsproblem, men det är ett folkhälsoproblem som kräver ännu tydligare riktlinjer från primärvården i Sverige. / Background: Alcohol dependence is an addiction that is classified as a disease by WHO and involves mental suffering for the victim and his or her relatives. Being closely related to an alcohol addict is classified as co-addicted and this does not mean that they drink alcohol or abuse themselves, but the risk of being affected exists if the inherited behavior is present in the children. Fourteen percent of Sweden's population is considered to be related to a person who drinks too much. The alcohol industry in Sweden makes a profit of SEK 10 billion every year, but the downside costs more, law enforcement, healthcare and loss of production cost SEK 103 billion a year. Purpose: How alcohol abuse affects the mental health of relatives. Method: The study is based on a literature study and athematic analysis in which scientific articles are reviewed, identified and describes the collected data material to get answers to the purpose. The database Pubmed were used from the University of Skövde's website. Results: The results were shown in three main categories; psychological aspects, co-dependence and help in society. Five themes were taken out; behavioral changes and coping strategies, personality traits and emotions, mental well-being, family situation and relationships as well as social and external support. Conclusion: The results show that many co-addicts in a close relationship with an alcohol addict feel mentally ill and that it leads to major health risks in connection with living habits. Mental illness and alcohol abuse are two big public health problems and it requires even more guidelines from primary care in Sweden.

Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken. / Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.

Skadligt bruk är ett brett begrepp som omfattar många olika former av bruk, till exempel av alkohol, droger eller spel om pengar vilket kan påverka arbetsprestationen negativt hos en arbetstagare. På uppdrag av Folkhälsomyndigheten ville man värdera verkningsgraden av genomförda utbildningsinsatser kopplat till problematiskt spelande. Syftet med den här studien är att kvalitativt utvärdera upplevelser av genomförda utbildningsinsatser som organisationen Alna genomfört kring skadligt bruk med fokus på spelproblem. Tematisk analys användes och datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio HR-medarbetare, vars fem organisationer ingick i utbildningsprojektet Spel och spelförebyggande insatser för arbetslivet. Resultatet visar att Alnas metoder och verktyg upplevs som effektiva och värdefulla av undersökningsdeltagarna. Vissa hinder för effektiv implementering av uppdaterade policys och riktlinjer identifierades och dessa kunde bestå av tidsbrist, underbemanning eller eftersatt prioritering av spelfrågan. Vidare framgår det att Alnas utbildningsinsatser främjat utformandet av policys och riktlinjer kring skadligt bruk med fokus på spel och spelproblem i organisationerna. / The complex concept regarding harmful use of different nature, could be related to the use of alcohol, drugs or gambling. Such activities could affect the efficiency and productivity of an employee in a workplace environment in a negative way. At the request of the Public Health Agency of Sweden, a group of scientist was given the task to evaluate a project regarding education concerning problematic gambling. The purpose of the current study is to evaluate a project regarding education concerning gambling and gambling prevention, and was carried out by the organization Alna. Thematic analysis was used and collection of data was done with semi structured interviews, with ten HR-employees whose five organisations was included in the project Gambling and gambling preventive efforts directed towards the labour market. The results show that the methods and tools used by Alna is perceived as efficient and valuable by the participants. Some obstacles which works against efficient implementation of updated policies and guidelines were identified and these could consist of time constraints, under staffing or subordinated priority of the gambling issue per se. Furthermore it seems that the education project regarding gambling prevention performed by Alna has contributed to the development of policies and guidelines regarding harmful use of different kinds with focus on the gambling issue. / Utvärdering av projektet Spelförebyggande Insatser för Arbetslivet – Praktisk Tillämpning och utvärdering.