<p>I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.</p>

I studien undersöks hur människor som levt med en partner med alkoholbroende upplever svårigheterna med det samt även hur insikt om medberende kan komma till stånd samt hur insikten kan bidra till att förändra situationen. Studien undersöker även vilka faktorer som kan spela in för vändpunkter i medberoendet. Urvalet bestod av fyra personer som ansåg sig vara medberoende. Med utgångspunkt från studiens syfte valdes kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod för att ta reda på hur personer som lever/levt med en partner med ett alkoholberoende upplever sin situation som medberoende. Under november månad år 2005 genomfördes fyra intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att det finns flera likheter mellan hur de intervjuade personerna upplever ett medberoende och vad som finns skrivet i populärlitteratur om ämnet. Respondenterna i studien tar upp svårigheter som att sätta gränser, bli manipulerad, bli sviken, känslor av skam, självhat, identitetsförlust, att inte se till egna behov, kontrollbehov, besatthet av drickandet, stor åtgång av negativ energi samt upprepade förhållanden med missbruksproblematik. Alla dessa svårigheter känns igen från den självhjälpslitteratur som studerats. Svårigheterna ser olika ut men gemensamt för dem alla är att den egna personligheten påverkas genom att energin går åt till partnern och partnerns göromål. Forskning visar att medberoende är ett begrepp med många definitioner. Begreppet används och tolkas på olika sätt. Den stora arenan för begreppet medberoende är självhjälps-böcker.

Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad. Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken. Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende. / Background: The background describes aspects of the nurse’s profession and care responsibility within both general care and in dependent care. Furthermore, it describes the patient group with its problems, the concept of co-dependency and how it can impact the choice of nursing.   Aim: The aim of this study has been to explore nurses’ view of what characterizes good care and co-dependency within the closed depending care. Method: This study has a qualitative design with an inductive approach. Seven nurses at a   depending care unit in Stockholm were interviewed using an unstructured method. The material was then analyzed using qualitative content analysis. Results: The result from the interviews developed into three categories: The nurse’s view of what   constitutes good care within depending care, The view of the phenomenon of co-dependency within depending care and finally, The nurse’s perception of what differentiates good care and co-dependency. The result reveals, among   other things, the fact that while the nurse, intellectually, had no major problems in separating the concepts of good care and co-dependency, in practice it proved to be harder to implement. Discussions: The results are discussed in the context of previous research, other relevant literature and from Ida Jean Orlando’s interaction theory. In the discussion it reveals, among other things, how the nurses responsibility of care can develop into co-dependency.

När en person drabbas av ätstörningar påverkas oundvikligen den sociala kontexten; inte minst hens familj och andra anhöriga. Innebörden i hur det är att vara anhörig till en person med psykisk ohälsa, såsom ätstörningar, är fortfarande ett relativt outforskat ämne. Syftet med föreliggande studie är att skildra upplevelser hos anhöriga till personer med ätstörningar. Vidare undersöks hur medberoende kan ta sig uttryck hos de anhöriga, och deras stödbehov identifieras. Åtta anhöriga till personer med ätstörningar intervjuades, och olika anhörigperspektiv åskådliggjordes då de hade olika positioner inom sina respektive familjer. Intervjupersonernas utsagor utgör studiens empiriska material. Intervjuerna var kvalitativa och semistrukturerade i syfte att fånga de anhörigas subjektiva perspektiv. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av två teoretiska utgångspunkter; systemteori och medberoendebegreppet, samt relevant tidigare forskning. Resultatet belyser det faktum att anhörigskap till en person med ätstörningar innebär påfrestningar och stort lidande. Ätstörningen påverkar utan tvekan hela familjesystemet på olika sätt, och medberoende ges uttryck i olika strategier. Gällande anhörigstöd visar resultatet att det finns behov av olika former av stöd, eftersom anhöriga är en heterogen grupp med varierande behov. / An individual suffering from eating disorders will inevitably affect his or her social context; especially relatives within in the context of the family. The signification of being a relative of a person with mental illness, such as eating disorders, is still a relatively unnoticed topic. The purpose of this study is to describe and illustrate the experiences of being a relative of a family member suffering from eating disorders. Furthermore the aim is to examine how co-dependency can be expressed by the relative. Additionally the specific support needs in terms of being a relative is to be identified. Eight relatives of a family member with an eating disorder were interviewed, each providing us with a different perspective, as they had various positions within their families. Their statements constitute the empirical material of this study. The interviews were qualitative and semi-structured in order to capture the world as it is understood by their individual point of view. The analysis of the empirical material was based on two theories; systemic theory and concepts of co-dependency, as well as relevant previous research. The result highlights that being a relative of a family member with an eating disorder can be very stressful, and involves a great deal of suffering. The eating disorder affects the whole family-system in various ways, and co-dependency manifests in different strategies. Regarding relative support the result shows that various approaches are needed, as all relatives are different and hence have different needs.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur olika personlighetsdrag och motiv har inflytande på yrkesvalet till att bli sjuksköterska med fokus på medberoendeproblematik. Detta med anledning av att personer med en problematisk uppväxt tenderar att välja ett omvårdnadsyrke där behovet av att ta hand om andra kan uppfyllas. Metod; en allmän litteraturöversikt vilken består av 10 kvalitativa studier från år 2008 till 2016. Resultatet identifierades genom fyra teman: Viljan att hjälpa andra, Påverkan från andra, Olika personlighetsdrag, Praktiska anledningar och tidigare erfarenheter. Slutsatser; studien har svarat på syftet om varför man väljer att bli sjuksköterska och vad som kan influera valet. Huruvida olika personlighetsdrag har påverkat valet besvarades till viss begränsning. Författarna anser att studien möjliggör en inblick i vilka faktorer som påverkar individers motiv att välja yrket, detta kan komma att ge vårdpersonal och patienter en bättre förutsättning att mötas i en god vårdrelation. Funna teman har sammanvägts med begreppen caring och medberoende, vilket har genomsyrat arbetet. Förslag på fortsatt forskning är ytterligare undersökningar om personlighetsdrag hos de som väljer att bli sjuksköterska och om yrket är passande för alla personligheter. / The aim of this study was to highlight the different personality traits and the motives of wanting to become a nurse with a focus on co-dependency. Due to that people with a problematic childhood tend to choose the nursing profession in which the need to care for others can be satisfied. The used method is a literature review consisting of 10 qualitative studies from the years 2008 to 2016. The results were identified by four themes: The desire to help others, the influence from others, various personality traits, practical reasons and previous experience. Conclusions; the study answered the aim of why one chooses to become a nurse and what can influence the choice. Whether the different personality traits influenced the choice was answered to some limitation. The authors believe that the study allows an insight into the factors that influence an individual's motives for choosing the profession, this may provide healthcare professionals and patients a better condition to meet in a good care relationship. The findings are weighted with the concepts caring and co-dependency, which has permeated the work. Suggestions for future research is to investigate further about the personality traits of those who choose to become a nurse and if the profession is suitable for all personalities.

The supreme aim of pastoral counselling is to facilitate the process of spiritual growth, sanctification and spiritual maturity in order for the counselee (in this instance a woman) to fulfil her purpose for which she has been created. For the co-dependent woman believer, dysfunctional and sinful behavioural patterns form a hindrance in this spiritual process. The central theoretical argument of this study is that pastoral counselling can be used effectively to guide women believers who experience co-dependent spiritual and emotional problems, to healing, transformation and spiritual growth. The aim is to determine the effect of co-dependency on the spiritual dimension of the woman believer and to establish pastoral guidelines for her spiritual growth and maturity. With a view to a better understanding of the nature and the extent of co-dependency, this study moved from the context to the text and the first objective was to explore related disciplines before biblical perspectives on co-dependency could be revealed. According to this meta-theoretical research, co-dependency mainly originates from dysfunctional families and entails one or more addictive conditions. These behavioural patterns mostly result in developing a false identity and is characterised by denial, worthlessness, unhealthy boundaries, defective self-assertion and dependence on others for acceptance to the detriment of self. Women believers often incorrectly justify their co-dependent behaviour from Scripture, which is indicative of a distorted understanding of God and possible pathology of belief. The second objective was to establish Scriptural perspectives with regard to co-dependency and subsequent influences on the spiritual dimension of women believers. Co-dependency appears intergenerationally and is rooted in sinful behavioural patterns. According to the Bible this sinful behaviour indicates an independency from God which is part of the effect of the fall of man. The family of David is a good example of the influence of the sin of parents on their children to the third and succeeding generations. For the purpose of this study the co-dependent behaviour of the women descendants of Sara were explored, The results of the empirical study confirmed the basic and meta-theoretical research which established that co-dependency negatively affects the spiritual dimension of women believers. The third objective was attained with the integration of the basic and meta-theoretical information in a hermeneutical way, in order to establish, among others, the following pastoral guidelines for the counselling of co-dependent women believers: - to identify intergenerational co-dependence behavioural patterns, distorted concepts of God and pathology of belief; - to establish healthy boundaries; and - to establish their new identity in Christ Jesus. / Thesis (M.A. (Pastoral))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

The supreme aim of pastoral counselling is to facilitate the process of spiritual growth, sanctification and spiritual maturity in order for the counselee (in this instance a woman) to fulfil her purpose for which she has been created. For the co-dependent woman believer, dysfunctional and sinful behavioural patterns form a hindrance in this spiritual process. The central theoretical argument of this study is that pastoral counselling can be used effectively to guide women believers who experience co-dependent spiritual and emotional problems, to healing, transformation and spiritual growth. The aim is to determine the effect of co-dependency on the spiritual dimension of the woman believer and to establish pastoral guidelines for her spiritual growth and maturity. With a view to a better understanding of the nature and the extent of co-dependency, this study moved from the context to the text and the first objective was to explore related disciplines before biblical perspectives on co-dependency could be revealed. According to this meta-theoretical research, co-dependency mainly originates from dysfunctional families and entails one or more addictive conditions. These behavioural patterns mostly result in developing a false identity and is characterised by denial, worthlessness, unhealthy boundaries, defective self-assertion and dependence on others for acceptance to the detriment of self. Women believers often incorrectly justify their co-dependent behaviour from Scripture, which is indicative of a distorted understanding of God and possible pathology of belief. The second objective was to establish Scriptural perspectives with regard to co-dependency and subsequent influences on the spiritual dimension of women believers. Co-dependency appears intergenerationally and is rooted in sinful behavioural patterns. According to the Bible this sinful behaviour indicates an independency from God which is part of the effect of the fall of man. The family of David is a good example of the influence of the sin of parents on their children to the third and succeeding generations. For the purpose of this study the co-dependent behaviour of the women descendants of Sara were explored, The results of the empirical study confirmed the basic and meta-theoretical research which established that co-dependency negatively affects the spiritual dimension of women believers. The third objective was attained with the integration of the basic and meta-theoretical information in a hermeneutical way, in order to establish, among others, the following pastoral guidelines for the counselling of co-dependent women believers: - to identify intergenerational co-dependence behavioural patterns, distorted concepts of God and pathology of belief; - to establish healthy boundaries; and - to establish their new identity in Christ Jesus. / Thesis (M.A. (Pastoral))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2009.

Tidigare studier har visat på att i varje missbrukares liv, finns cirka fem anhöriga som riskerar att utveckla medberoende. Riskfaktorerna associerade med medberoende påverkar därför förekomsten av psykiska ohälsa och ökar risken för att utveckla andra sjukdomar såsom depression, ångest och känslomässiga problem. Syftet med studien var att undersöka hur medberoende i nära relationer kan utveckla självdestruktivt beteende och psykisk ohälsa. Med hjälp av en kvalitativ metod och intervjuer som datainsamlingsmetod blev syftet med denna studie genomförd. Studien grundades på semistrukturerade intervjuer där totalt sex informanter deltog. Resultatet i studien visade på liknande resultat genom alla intervjuer, såsom förekomsten av psykiska sjukdomar, självdestruktivt beteende och vikten av introjektiv identifikation. Dessa tre kategorier kompletterar varandra i den skrivna ordningen. Resultatet tyder på att det kan vara så att den medberoende inte kan utveckla psykisk ohälsa utan fenomenet introjektiv identifikation och självdestruktivt beteende. För att det ska utvecklas någon form av psykisk ohälsa skulle den medberoende personen behöva utveckla ett självdestruktivt beteende, och resultatet tyder på att det inte är möjligt utan introjektiv identifiering i kontexten nära relationer. Dock med hjälp av anknytningsteorin och coping-strategin, visade slutsatsen att inte alla medberoende utvecklade psykisk ohälsa. Förekomsten av psykisk ohälsa påverkas av individens tidiga anknytningsmönster och copingförmåga. Studien ledde till slutsatsen att psykisk ohälsa är ett stort problem bland individer med medberoende. Medberoende är inte fastställt som en sjukdom, trots att risken för att eventuellt utveckla psykisk ohälsa finns. Trots de följdsjukdomar som medberoende medför är det ingen prioritering inom folkhälsopolitiken. / Previous studies have shown that in every drug addicted person’s life there is about five relatives which risks developing co-dependency. Therefore, the riskfactors affect the relative’s mental health and increase the risk of developing other illnesses such as depression, anxiety and emotional issues. The aim of the study was to investigate how co-dependency in close relationships can develop self-destructive behavior and mental illness. With the use of a qualitative method and interviews as a data collecting method, the aim for this study became fulfilled. The study was based on semi-structured interviews, performed by six participants. The results showed similar outcomes for all interviews, such as the prevalence for mental illness, self-destructive behaviour and the importance of introjective identification. These three categories complement each other in the order written. The results indicates that a co-dependent individual could not, without the phenomenon introjective identification and self-destructive behaviour acquire mental illness. However in order to acquire some kind of mental illness the co-dependent person would have to develop self-destructive behaviour, and the results showed that it is not possible without introjective identification in the context of a close relationship. Although, with the use of attachment theory and coping-strategy, the conclusion showed that not every co-dependent developed mental illness. The prevalence of illnesses was affected by the individuals early life attachment-pattern and coping skills. The study led to a conclusion that mental illness is a big issue among co-dependent individuals. Co-dependency is not a determined as a disease, despite the risk of possibly developing mental illness. It is still not a prioritization among public health authorities.

Beroende klassas som en familjesjukdom som bär med sig negativa konsekvenser för alla inblandade. De anhöriga riskerar även att själva utveckla ett medberoendetillstånd där deras tanke- känslo- och beteendemönster blir självdestruktivt. Inom medberoendelitteraturen råder det dock ingen enighet om hur medberoendet bör förstås eller förklaras och undersökningar av det offentliga anhörigstödet har visat på en hel del brister bland annat genom att inte vara tillräckligt flexibelt och individanpassat. Syftet med den här studien är att undersöka hur medberoendetillståndet förklaras och förstås av de anhöriga själva och hur anhörigstödet kan formas för att möta de anhörigas behov. Studien har genomförts genom en mikro-etnografisk metod som bestått dels av observationer i olika självhjälpsgrupper som alla härstammar från Anonyma Alkoholister (AA) och 12-stegsprogrammet, dels av kvalitativa intervjuer med medlemmar från de olika grupperna. Observationerna har genomförts vid totalt 9 olika tillfällen, 8 observationer vid fysiska öppna möten på Al-Anon, AA och ACA och en observation vid ett digitalt zoom-konvent, som hölls av Co-Anon. Intervjuerna var semistrukturerade och med Grounded Theory (GT) som analysmetod använde jag mig av ett teoretiskt målinriktat urval, och efter 9 observationer och 3 intervjuer hade jag nått en teoretisk mättnad. Analysen bestod av kodning i tre steg, enligt GT, och utmynnade i kärnkategorier som hjälpte till att besvara studiens frågeställningar. Resultaten av studien visar att medberoende kan förstås som ett verkligt problem som berör många olika delar av personernas liv där bristen på en känsla för identitet kan ses som kärnproblematiken som de andra delarna härstammar ifrån. Här samlas teman som dysfunktionella relationer, flykt och ärvda mönster. Medberoendet har gett en artificiell känsla av ett jag, som inte varit på riktigt. Medberoendet kan förklaras av de anhörigas dysfunktionella barndom som präglats av negativa känslomässiga konsekvenser, ej tillgodosedda behov och trauman. Stödet via självhjälpsgrupperna berör dels gruppens kultur där viktiga teman är tillhörighet och igenkänning dels handlingsprogram och nya strategier, med teman som personlig inventering och känslohantering. Insikten om medberoendet har varit smärtsam men samtidigt en förutsättning för tillfrisknande och genom gruppen skapas förutsättningar för att hjälpa andra genom att hjälpa sig själva.