<p>Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter.</p> / <p>This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves.</p> / VG

Denna studie syftar till att undersöka hur man som förälder påverkas av att ha ett barn som missbrukar narkotika, vilket stöd föräldrarna har fått från olika instanser de har kommit i kontakt med i samband med barnets missbruk samt vad som skulle utgöra det optimala stödet enligt föräldrarna. Med studiens syfte som utgångspunkt valdes en kvalitativ forskningsansats och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning inom området är tydligt begränsad, dock visar forskning som finns att stöd till anhöriga är ett eftersatt område. Studiens resultat visar att föräldrarnas vardagsliv har påverkats dramatiskt då barnets missbruk har fört med sig negativa konsekvenser både praktiskt, ekonomiskt, känslomässigt och socialt. Resultatet visar på en brist av stöd från framförallt socialtjänsten. Enligt föräldrarna kan det optimala stödet utgöras av tidiga insatser, samverkan mellan de instanser de kommer i kontakt med i samband med barnets missbruk samt att få träffa andra föräldrar med liknande erfarenheter. / This study aims to examine how parents are effected by having a child addicted to drugs, what support have the parents received from instances they been in contact with regarding the child's addiction and what constitutes the best kind of support according to the parents. Based on the aim of the study a qualitative research approach was chosen and collection of the empirical data was made through semi-structured interviews. Previous research on the area has shown an obvious limitation. Existing research confirm however that support for dependants is a neglected area. The result of the study show that the everyday life for the parents has been dramatically affected as the drug addiction of the children has lead to negative consequences in terms of practical, economical, emotional and social areas. The result also shows a lack of support, mainly from the social services. According to the parents the best support can be obtained by early interventions, cooperation between the instances in current contact for the parents in connection with the child's drug abuse and the opportunity to meet parents with similar experiences as themselves. / VG

As architects, we cannot resist the opportunity to build good houses on generous budgets to accommodate happy families. We could use this opportunity, however, to reconfigure the detached single-family house for a group of people that are not yet family, let alone happy. These are distressed times for a growing margin of society: seniors are lonely, young families struggle with little household help and middle-aged couples continue to pay large mortgages on their “empty nest” homes. We live in a society that copes. Seniors move into annexes of their children’s homes, two young families share daily chores, and middle-aged couples invest in a property with friends. It is happening all around us, and much can be done to provide the infrastructure to both accommodate and encourage the shift. This work builds the case for a house: a shared house for the emerging demographic of non-autonomous households that fall outside the conventions of the nuclear family. The project is a social experiment that investigates, probes and predicts the dynamics between 7-12 occupants who may be family, friend or stranger. It promises not only to test current proclivities, needs and desires for domesticity and privacy, but begs to be considered as an acceptable, and even preferable, way of living.

As architects, we cannot resist the opportunity to build good houses on generous budgets to accommodate happy families. We could use this opportunity, however, to reconfigure the detached single-family house for a group of people that are not yet family, let alone happy. These are distressed times for a growing margin of society: seniors are lonely, young families struggle with little household help and middle-aged couples continue to pay large mortgages on their “empty nest” homes. We live in a society that copes. Seniors move into annexes of their children’s homes, two young families share daily chores, and middle-aged couples invest in a property with friends. It is happening all around us, and much can be done to provide the infrastructure to both accommodate and encourage the shift. This work builds the case for a house: a shared house for the emerging demographic of non-autonomous households that fall outside the conventions of the nuclear family. The project is a social experiment that investigates, probes and predicts the dynamics between 7-12 occupants who may be family, friend or stranger. It promises not only to test current proclivities, needs and desires for domesticity and privacy, but begs to be considered as an acceptable, and even preferable, way of living.

Denna studie, “Att leva ovetandes i det tysta”, är skriven av Elin Edman och Elina Hedin och handlar om personer som har varit medberoende. Medberoende är ett omdiskuterat begrepp inom vetenskapen, men har tidigare inte haft så stort fokus i samhället. Istället har fokus legat på exempelvis missbrukare eller psykiskt sjuka, men inte på deras anhöriga som också är drabbade. Syftet med denna studie är att ta reda på om insikten om att vara medberoende, kan få anhöriga att hantera sin livssituation och relationen till den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. För att ta reda på detta har fem livsberättelser hållits med personer över 18 år som har varit medberoende till någon med en beroendeproblematik inom alkohol eller narkotika, och/eller till en person med psykisk ohälsa. De två teorier som användes för att förklara resultatet är känslan av sammanhang samt copingteorin. Det resultat studien visade är att insikten om att vara medberoende fick alla informanter att hantera både sin livssituation och relationen med den beroende och/eller psykiskt sjuka annorlunda. Detta kunde bland annat ta sig till uttryck genom att man valde att bryta kontakten med den beroende och/eller psykiskt sjuka, för att förbättra livssituationen, eller ändra sitt eget beteende i syfte att hantera relationen bättre. / The present study entitled ”Living in silence without knowledge” presents and analyses the life stories by some persons living in close relations to relatives with drug abuse or mental disorder. The study is drafted by Elin Edman and Elina Hedin. Previously the main interest in society has been focused on the individuals suffering from mental disorders or being dependent on various substances. The particular social situation of co-dependence has in the past been dealt with in certain research studies but only recently become an issue of public discourse, lifting up the distress endured in silence by the e.g. family members and people around the addicts. The present study wanted to investigate whether if and how the understanding of the role of co-dependent facilitated the coping with and improvement of the existing situation. Five persons older than 18 years with experience of living close to an addict and/or mentally ill person were interviewed and asked to tell their life stories. In analyzing the information obtained the two theoretical perspectives of coping and the sense of coherence were taken into account. The present study shows that the participants of this study, by achieving an understanding of their acting as co-dependent and thereby their impact on the situation, made them change their behavior and relation both to the dependent and the social circumstances. In general the changes made, resulted in better life conditions for the whole social group and often real improvements for the victim of co-dependence.

Abstract                                                                            Ord: 14896     Title: My parent is an addict   A qualitative study about being a grown up child to addict parents.     Author: Johanna Lundgren     The purpose of the study was to investigate how adult daughters of addicts experienced their childhood and how they experienced being affected as children and adults. The study was based on a phenomenological approach and based its empirical data on semi-structured interviews with adult daughters of addicts. The main result showed growing up with several difficult events and the informants claim to have trust issues, a negative self-image or poor self-esteem and that they have taken unreasonable responsibility in relation to their age and situation. Problems in school are also highlighted by everyone in some form. An informant claimed to be a sober alcoholic and a use of other drugs had occurred among the informants. All informants themselves had been in relationships with addicts and all had some social involvement. The results were thematized and as an analysis tool Bronfenbrenner's ecological systems theory and social learning theory were used. / Sammanfattning   Titel: Min förälder är en missbrukare   En kvalitativ studie om att vara ett vuxet barn till missbrukande föräldrar   Författare: Johanna Lundgren   Studiens syfte var att undersöka hur vuxna döttrar till missbrukare upplevt sin barndom samt hur de upplevde sig ha blivit påverkade som barn och vuxen. Studien utgick från en fenomenologisk ansats och baserade sin empiri på semistrukturerade intervjuer med vuxna döttrar till missbrukare. Det huvudsakliga resultatet påvisade uppväxter med flera svåra händelser och informanterna uppger sig ha tillitsproblem en negativ självbild eller dålig självkänsla, samt att de har tagit ett orimligt ansvar i förhållande till sin ålder och sin situation.  Problem i skolan belyses även av samtliga i någon form. En informant uppgav sig vara nykter alkoholist och en användning av andra droger hade förekommit bland informanterna. Samtliga informanter hade själva haft relationer till missbrukare och alla hade i någon mån ett socialt engagemang. Resultatet tematiserades och som analysverktyg användes Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt den sociala inlärningsteorin.

Bakgrund: Alkoholberoende är ett missbruk som klassas som sjukdom av WHO och innebär psykiskt lidande för den drabbade och dennes anhöriga. Att vara närbesläktad med en alkoholberoende klassas som medberoende och det betyder inte att de dricker alkohol eller missbrukar själva men risken att drabbas finns om det nedärvda beteendet finns hos barnen. Fjorton procent av Sveriges befolkning räknas med att vara anhörig till en person som dricker för mycket. Alkoholnäringen i Sverige drar in 10 miljarder i vinst varje år men baksidan kostar mer, brottsbekämpningen, vården och produktionsbortfall kostar 103 miljarder svenska kronor om året. Syfte: Hur alkoholmissbruk påverkar den psykiska hälsan hos anhöriga/medberoende och vilka rättigheter och hjälp de har från samhället. Metod: Studien bygger på en litteraturstudie som analyserats med en tematisk analys där vetenskapliga artiklar granskats, identifieras och beskriver det insamlade datamaterialet för att få svar på syftet. Databasen som användes var Pubmed från Högskolan i Skövdes webbplats. Resultat: Resultaten visades i tre huvudkategorier; psykologiska aspekter, medberoende och hjälp i samhället. Fem teman togs ut; beteendeförändringar och copingstrategier, personlighetsdrag och känslor, psykiskt välbefinnande, familjesituation och relationer samt socialt- och externt stöd. Slutsats: Resultatet visar att många medberoende i nära relation till en alkoholmissbrukare lider av psykisk ohälsa och att det leder till stora hälsorisker i samband med levnadsvanorna. Det finns hjälp att få då både psykisk ohälsa samt alkoholmissbruk är två stora samhällsproblem, men det är ett folkhälsoproblem som kräver ännu tydligare riktlinjer från primärvården i Sverige. / Background: Alcohol dependence is an addiction that is classified as a disease by WHO and involves mental suffering for the victim and his or her relatives. Being closely related to an alcohol addict is classified as co-addicted and this does not mean that they drink alcohol or abuse themselves, but the risk of being affected exists if the inherited behavior is present in the children. Fourteen percent of Sweden's population is considered to be related to a person who drinks too much. The alcohol industry in Sweden makes a profit of SEK 10 billion every year, but the downside costs more, law enforcement, healthcare and loss of production cost SEK 103 billion a year. Purpose: How alcohol abuse affects the mental health of relatives. Method: The study is based on a literature study and athematic analysis in which scientific articles are reviewed, identified and describes the collected data material to get answers to the purpose. The database Pubmed were used from the University of Skövde's website. Results: The results were shown in three main categories; psychological aspects, co-dependence and help in society. Five themes were taken out; behavioral changes and coping strategies, personality traits and emotions, mental well-being, family situation and relationships as well as social and external support. Conclusion: The results show that many co-addicts in a close relationship with an alcohol addict feel mentally ill and that it leads to major health risks in connection with living habits. Mental illness and alcohol abuse are two big public health problems and it requires even more guidelines from primary care in Sweden.

This study is conducted at Scania, a globally leading company that manufactures trucks and delivers transport solutions to customers around the globe. In this study, the end flow of the chassi manufacturing was mapped in order to identify and eliminate wastes and bottlenecks, with the help of lean principles and discrete event simulation (DES) software. The assembly line consists of a make-to-order production head line that sends out semi-finished trucks to the end flow. The end flow is thereby codependent on the output from the head line. A synchronized tacted flow would minimize the wait in the stations, which is considered a waste in production, and enhance quality of work as deviations become more visible. The complexity of the production system has however made the department disregard the usage and implementation of simulations tools for improvement and decision making. The aim of this study was to evaluate the applicability and feasibility of DES as a tool for waste elimination, to increase throughput in a complex system and for investigating a better ratio between the takt times of the codependent assembly lines. This was done by developing future scenarios with different configurations of the model, studying how the parameters' behavior change in DES. Recommendations for reaching more effective codependent assembly lines with the help of DES were developed, analyzing the benefits and challenges of using simulation solutions for future decision making. The study offered useful insights and practical guidelines for companies with complex codependent assembly lines, wanting to use DES to implement lean principles. Five different improvement scenarios were tested and it was concluded that an increased number of buffer spots would have the largest impact on the throughput. An optimized takt time for a maximized throughput was also possible to identify with an enumeration method with scenarios. The drawback of DES for complex codependent lines was found to be the inability to consider all surrounding factors such as safety, ergonomics, quality and communication, which makes it a less applicable tool for waste elimination. The benefit of the DES simulation was the ability to manage complexities such as; different takt times between lines; gaps that occur in the production because of trucks removed from the head line; the interplay of the various inflows merging; the additional time to receive trucks from the reparation department; and stop times that cause waiting time at the production line. It was therefore considered an applicable tool for deciding the takt time for codependent lines. / Denna studie är genomförd på Scania, ett globalt ledande företag som tillverkar lastbilar och levererar transportlösningar till kunder runt om i världen. I denna studie kartlades slutflödet av chassitillverkningen för att identifiera och eliminera slöserier och flaskhalsar, med hjälp av leanprinciper och Discrete Event Simulation (DES). Produktionslinan består av en make-to-order huvudlina som skickar ut halvfärdiga lastbilar till slutflödet. Slutflödet är därmed beroende av utflödet från huvudlinan. Ett mer synkroniserat taktat flöde skulle minimera väntetider på stationerna, vilket anses vara slöseri i produktionen, och förbättra kvaliteten på produkterna. Produktionssystemets komplexitet har dock fått avdelningen att bortse från användningen och implementeringen av simuleringsverktyg för beslutsfattande. Målet med denna studie var att utvärdera användbarheten och genomförbarheten av DES som ett verktyg för att eliminera slöserier för att öka antal producerade produkter i ett komplext system, för att undersöka en bättre relation mellan takttider för olika linor. Detta gjordes genom att utveckla framtidsscenarier med olika konfigurationer av modellen där olika parametrarnas beteende och förändring studerades. Rekommendationer för att nå mer effektiva samberoende monteringslinjer med hjälp av DES utvecklades, där fördelarna och utmaningarna med att använda simuleringslösningar för framtida beslutsfattande analyserades. Studien gav insikter och praktiska förslag för företag med komplexa samberoende monteringslinjer, som vill använda DES för att implementera lean-principer. Fem olika förbättringsscenarier testades och resultatet visade att ett ökat antal buffertplatser skulle ha störst påverkan på antal producerade produkter. En optimerad takttid för att maximera antal producerade bilar var också möjlig att identifiera med en numerisk analys där olika intervall av takttider testats i olika scenarier. Nackdelen med DES för komplexa produktionsflöden visade sig vara oförmågan att ta hänsyn till olika omgivande faktorer som säkerhet, ergonomi, kvalitet och kommunikation. Detta gör det till ett mindre användbart verktyg för att mäta effekten av att eliminera slöserier. Fördelen med DES-simuleringen var förmågan att hantera komplexitet såsom; olika takttider mellan olika flöden; luckor som uppstår i produktionen på grund av borttagna lastbilar från huvudlinjen; samspelet mellan de olika inflödena som slås samman; den extra tiden för att ta emot lastbilar från andra avdelningar; och stopptider som orsakar väntetid vid produktionslinjen. Därmed ansågs DES vara ett användbart verktyg för att bestämma takttiden för komplexa flöden.