<p>Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende.</p> / x / x

Föreliggande studie baseras på sju kvinnors upplevelse av att vara medberoende till män som är alkoholister. Studien har bearbetats, analyserats och tolkats i syfte att undersöka vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever och utifrån det kan en djupare förståelse för den medberoendes livsvärld skapas. För att uppnå en högre validitet och frambringa en mer varierad belysning av fenomenet medberoende, används två olika deskriptiva datainsamlingsmetoder. Trianguleringen består av två djupintervjuer och fem retrospektiva berättelser. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är teorigenererande. Ansatsen är fenomenologisk-hermeneutisk och studien har bearbetats, analyserats och tolkats utifrån Karlssons Empirical Phenomenological Psychological (EPP) Method (1995). Utifrån analysmaterialet som omfattar 671 maskinskrivna sidor har följande åtta kategorier framträtt: Medberoende ur ett kvinnligt perspektiv, Emotionell och social deprivation, Psykisk ohälsa och självdestruktivitet, Gränslöshet, Otrygg uppväxt, Svag självkänsla och svagt självförtroende, Copingstrategier, Skuld- och skamkänslor. Dessa åtta kategorier är pusselbitar som skapar en helhetsbild av vad fenomenet medberoende är och hur fenomenet medberoende lever. De åtta kategorierna visar den medberoendes livsvärld och hur hon har präglats av genussocialiseringen, vilket tar sig uttryck i den medberoendes upplevelser, tankar, emotioner, beteende, handlingar, reaktioner, ritualer, rutiner, vanor, normer, värderingar och moraluppfattning samt slutligen de psykologiska konsekvenserna av ett medberoende. / x / x

<p>Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.</p>

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.