<p>The present thesis deals with ultimate strength and collapse analysis of ship structures. Within this are, the attention is directed towards simple and efficient nonlinear finite element models for stiffened plate panels in ship structures. Several types of Morley elements are investigated and two are selected for further development. These triangular elements assume constant stress distribution over the element area. </p><p>The first element considered is a nonlinear facet shell element which is valid within moderate rotations. Its elastic formulation has been proposed earlier. In this work, the element matrices are extended to account for material plasticity. The second element, is a displacement-based curved element which undergoes arbitrary large displacements and rotations. The discrete equilibrium equations for this element are re-derived so as to make them more efficient with standard Newton-Raphson solution procedures. </p><p>Material plasticity formulation using through-the thickness integration as well as resultants plasticity is presented. The evolution laws are derived from the natural laws of thermodynamics, and a return mapping algorithm with a backward Euler difference scheme is used for a solution of the evolution equations. The plasticity computations involve a solution of a single scalar yield surface for the plasticity multiplier. By performing the matrix algebra analytically, simple and explicit expressions are derived. These equations reduce the computational costs remarkably.</p><p>Numerical examples, mostly selected from well-know benchmark problems, are presented to demonstrate the performance of the proposed formulations. Very good agreement is obtained when compared with published results. In addition, typical problems for ultimate strength and collapse analysis of ship hull-girder are analyzed. These include plate girders, stiffened plate panels, as well as a cruciform element. The results show good agreement not only with those obtained from commercial finite element programs, but also from the experimental observations. For stiffened plate panels, comparison is made with DNV design rules, which is found to give non-conservative estimates for some load conditions.</p><p>Finally, a study on multi-span stiffened panels is performed so as to compare the estimates provided by the conventional single span model. It is observed that the conventional model provides conservative estimates, and the effect of transverse frames is especially significant on the finite element model of stiffened panels. </p>

The present thesis deals with ultimate strength and collapse analysis of ship structures. Within this are, the attention is directed towards simple and efficient nonlinear finite element models for stiffened plate panels in ship structures. Several types of Morley elements are investigated and two are selected for further development. These triangular elements assume constant stress distribution over the element area. The first element considered is a nonlinear facet shell element which is valid within moderate rotations. Its elastic formulation has been proposed earlier. In this work, the element matrices are extended to account for material plasticity. The second element, is a displacement-based curved element which undergoes arbitrary large displacements and rotations. The discrete equilibrium equations for this element are re-derived so as to make them more efficient with standard Newton-Raphson solution procedures. Material plasticity formulation using through-the thickness integration as well as resultants plasticity is presented. The evolution laws are derived from the natural laws of thermodynamics, and a return mapping algorithm with a backward Euler difference scheme is used for a solution of the evolution equations. The plasticity computations involve a solution of a single scalar yield surface for the plasticity multiplier. By performing the matrix algebra analytically, simple and explicit expressions are derived. These equations reduce the computational costs remarkably. Numerical examples, mostly selected from well-know benchmark problems, are presented to demonstrate the performance of the proposed formulations. Very good agreement is obtained when compared with published results. In addition, typical problems for ultimate strength and collapse analysis of ship hull-girder are analyzed. These include plate girders, stiffened plate panels, as well as a cruciform element. The results show good agreement not only with those obtained from commercial finite element programs, but also from the experimental observations. For stiffened plate panels, comparison is made with DNV design rules, which is found to give non-conservative estimates for some load conditions. Finally, a study on multi-span stiffened panels is performed so as to compare the estimates provided by the conventional single span model. It is observed that the conventional model provides conservative estimates, and the effect of transverse frames is especially significant on the finite element model of stiffened panels.

<p>Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.</p>

Bakgrund: Styrketräning är en vanlig motion- och rehabiliteringsform som exempelvis höjer den anaeroba uthålligheten, bidrar till hypertrofi i muskelcellerna och ökar muskelstyrkan. Fysioterapeuter instruerar, ordinerar och leder styrketräning för olika patientgrupper i alla åldrar. Det har blivit en viktig del i dagens rehabilitering. Patienter har olika förutsättningar till att styrketräna med låg- respektive hög belastning beroende på skada eller sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur belastningen vid styrketräning påverkar muskelstyrka och muskelhypertrofi. Metod: En artikelsökning genomfördes i databaserna: PubMED, Web of Science, Cochrane Library, SportDiscus och Scopus. Relevanta ämnesord för respektive databas tillämpades. Enbart studier som jämförde låg belastning (&lt;60% 1RM) kontra hög belastning (&gt;60% 1RM) på utfallsmåtten styrka och hypertrofi blev inkluderade i resultatet. Resultat: Totalt blev 9 artiklar inkluderade i litteraturstudien. Artiklarna visade att muskelstyrkan ökar oavsett om träningen sker med hög eller låg belastning. Träning med hög belastning ger en större ökning av muskelstyrkan än träning med låg belastning. Både träning med hög och låg belastning gav upphov till hypertrofi. Ingen utom en av studierna kunde redovisa signifikanta skillnader i hypertrofi utifrån belastning. Konklusion Att träna styrketräning med målsättningen att öka i styrka och/eller hypertrofi går att göra genom både hög- och låg belastning. Hög belastning har större effekt på muskelstyrka och är fördelaktigt i jämförelse med låg belastning.

<p><p>Syfte och frågeställningar<p>Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning.</p><p><p>Följande frågor skall besvaras:</p><p><p>1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel?</p><p><p>2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?</p><p><p>3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar?</p><p><p>Metod</p><p><p>En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod.</p><p><p>Resultat</p><p><p>För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.</p><p><p> </p><p>Slutsats<p> </p><p><p><p><p><p><p><p><p>Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom. Även andra åkommor  har i samband med yrseln framkommit såsom panikångest, depression, agrofobi och social tillbakadragenhet. Resultaten tolkas utifrån både Selyes stressteori GAS (General Adaptation Syndrome) och en teori av McEwen kring allostasisk belastning. Långvarig stress hos deltagarna indikeras som den utlösande faktor till yrseln som också resulterat i ytterligare symptom. Tidigare forskning stöder dessa samband mellan stress, yrsel och andra psykiska åkommor.

Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att beskriva hur tränings- och tävlingsbelastning inom elitsimning varierar under en säsong samt få en uppfattning om intensivt tävlande leder till akut överträning. Följande frågor skall besvaras: 1) Hur varierar belastning, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 10-veckors träningscykel? 2) Hur förändras prestation, fysiologiska egenskaper, emotionellt tillstånd och sinnesstämning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar? 3) Finns det någon tendens till akut överträning under en 9-dagars mikrocykel med 6 tävlingsdagar? Metod En manlig sprintsimmare (MS) och en kvinnlig medeldistanssimmare (KM) fick skatta upplevd tränings- och tävlingbelastning, dagsform, hälsostatus, genomföra POMS-test och Emotionell återhämtning (EmRecQ), mjölksyratest samt registrering av hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och ortostatisk hjärtfrekvens (OHF) under en 10-veckorsperiod. Resultat För KM varierar belastningen under säsongen. Psykosocial belastning är låg till tävlingsperioden börjar då ökar den samtidigt som formen upplevs bättre. Flera känslor på EmRecQ ökar under säsongen. POMS visar som högst i slutet av den hårda träningsperioden där energiindex (EI) är som lägst. En klar aerob utveckling sker under perioden. KM utvecklas genom hela tävlingsperioden. EI sjunker direkt efter sista tävlingen tillsammans med harmoni och emotionell uppladdning. Hastigheten (V) sjunker och mjölksyranivåerna (HLa) ökar vid test 4 dagar efter tävlingsperiodens test. MS upplever hög belastning men också en klar fysisk förbättring under säsongen. Den psykosociala belastningen följer den upplevda tränings- och tävlingsbelastningen. 4 av 5 känslor på EmRecQ varierar kraftigt. Upplevelsen av bra form minskar precis efter tävlingscykeln är avslutad samtidigt som den psykosociala belastningen ökar. Prestationen ökar från tävling 1 till 2 för att sjunka något vid den 3:e. MS utvecklar anaeroba egenskaper. MS visar inga fysiska tecken på någon akut överträning. Däremot visar han upp respons på mental stress direkt efter sista tävlingsdag.   Slutsats  Tränings- och tävlingsbelastning varierar tydligt för en KM och MS under en 10-veckorsperiod. Det finns för den kvinnliga medeldistansaren såväl fysiska som mentala tecken som skulle kunna tyda på akut överträning efter den intensiva tävlingsperioden. Men den eventuella överträningen verkar leda till en positiv träningsadaption. För den manliga sprintern finns det tecken på mental stress efter tävlingscykeln.

<p>Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.</p><p>Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk.</p><p>Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.</p>

Denna studie hade som syfte att undersöka om olika heuristiker belastar en individs kognitiva resurser olika mycket, och om det därmed kräver olika mycket av de kognitiva resurserna. För att undersöka detta genomfördes ett experiment med en oberoende mätning, där deltagare fick genomföra ett antal produktval samt ett strooptest. Genom ett tillfällighetsurval värvades 149 deltagare som medverkade i experimentet med 50, 52 och 47 deltagare i tre olika betingelser. Data från 99 deltagare användes i denna uppsats då enbart två av de tre betingelserna användes i denna uppsats. Detta på grund av att studien är en del av en större studie som resulterade i fyra uppsatser, där olika aspekter av experimentet analyserades i var uppsats. Resultatet visade att olika heuristiker belastade kognitiva resurser olika och var därmed olika krävande, men denna skillnad enbart verkar vara kortvarig då inga signifikanta skillnader kunde uppmätas på strooptestet.