<p>Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad.</p><p>Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk.</p><p>Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.</p>

Människor har en viss mental kapacitet. Beroende på situation och uppgift belastas denna kapacitet olika mycket. Huvudhypotesen i detta examensarbete lyder "en persons mentala belastning ökar om hon/han upplever att risken ökar", oberoende av de krav uppgiften ställer, dvs uppgiftens svårighetsgrad. Undersökningen utfördes som ett experimentet med inomgruppsdesign och 24 försöksdeltagare. Två oberoende variabler med vardera två nivåer användes: Konsekvens, normal/ökad och Information om svårighetsgrad, normal/ökad. Dessa var avsedda att manipulera riskuppfattning. Analys av resultaten visar att hypotesen stämmer, den mentala belastningen påverkas av uppfattning av risk. Den påverkas på så sätt att prestationen höjs vid upplevelse av ökad risk. Denna kunskap kan användas för att öka säkerheten bland annat när det gäller bil-körning. Nästa steg är bland annat att undersöka på vilket sätt man ska upplysa om risk och när det är mest effektivt.

The purpose of this study is to find out how the mental load varies among drivers in different driving environments, where the perceived stress will be compared with the biological stress while driving a car. Twenty-six experimental runs were performed where the driver drove a car in a real traffic environment. Test participants were both men and women between the ages of 20 and 48, where everyone who participated had a driving license. Galvanic Skin Response (GSR) was used to measuremental strain. After each run, the participants were asked to answer a questionnaire called NASA-TLX, a subjective multidimensional data load index. This is an evaluation tool used to measure the perceived workload. The participants’ self-assessment of the workload while driving was then compared with GSR data. The main result is that accessing the motorway and exiting the motorway means greater mental strain than the other driving environments. Data from GSR and NASA-TLX showed no difference, which means that the participants’ self-assessment is consistent with the physiological measure GSR.

Forward operators are subjected to both physical and mental workload in their work and a way to reduce mental workload and increase productivity is to automating the crane movement. To enable study the impact of automation you need methods to estimate the forwarder operators mental workload in conventional crane work and with semi automation. This study evaluated the psychophysiological parameters; trapezius muscle activity, heart rate, heart rate variability, respiratory rate, skin conductance and finger temperature. To ensure the validity and methodology reliability one need to perform more extensive studies. As for future studies this work propose additional studies of forward operator mental workload in the simulator environment regarding heart rate, heart rate variability and respiration. / Skogsmaskinförarens arbete innebär en hög belastning såväl fysiskt som mentalt. Dels för att det innefattar moment av statiskt och repetitvt arbete och dels för att en stor mängd information bearbetas och många beslut fattas på kort tid. Mental belastning är ett begrepp för olika former av belastning som påverkar människans förmåga att bearbeta information. Det finns ingen enskild faktor som kan utgöra ett mått på mental belastning. Såväl prestation som subjektiva bedömningar och psykofysiologiska mätmetoder används för att mäta mental belastning. Exempel på psykofysiologiska mätmetoder är muskelaktivitet, hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet, andningsfrekvens, hudkonduktans och fingertemperatur. Ett sätt att försöka minska belastningen för skotarföraren är att automatisera vissa moment i kranens arbete. Syftet med examensarbetet var att utvärdera psykofysiologiska mätmetoder lämpliga för att beöma skillnaden i mental belastning hos skotarförare vid arbete med konventionellt- och delautomatiserat kranarbete i simulatormiljö. Resultatet visar på en potential hos analyserna hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet och andning för fortsatta studier. Muskelaktiviteten i form av trapezius-EMG och hudkonduktans var analyser behäftade med höga brusnivåer och artefakter i studien. Arbetet ger även en bild av komplexiteten i studier där teknik och människa interagerar. Den tekniska kapaciteten på skogsmaskiner är idag så avancerad att maskinföraren bedöms vara den begränsande faktorn för prestationen. För att öka produktiviteten i skogsbruket är det av stor vikt att den tekniska utvecklingen samspelar med interaktionen mellan människa och maskin för att främja ett hållbart skogsbruk för såväl maskinförare som för skog och miljö.

För att förbättra förarmiljön i Stridsbåt 90 H (CB90 H) skapades en process baseradpå IDEO.org med faser för att analysera nuvarande lösning, identifiera problem samtlösa dessa problem. Genom enkät, intervju, workshops, fokusgrupper ochdeltagande observation med en mindre grupp väldigt erfarna användare kunde fleraproblem ringas in. För att behandla dessa problem användes teori kring kognition, såsom gestaltlagar, kognitiva processer och kognitiv feedback. Även relevantastandarder för förarmiljöer i fartyg samt ergonomi tas upp. Teorin kombineradessedan med de tidigare nämnda metoderna för att komma fram till konkretalösningar. När det fanns en bra uppfattning om hur de olika instrumenten ochreglagen skapades koncept utifrån en egen metod. Metoden är en graf som plottarvikten av synlighet mot vikten av tillgänglighet. Varje enskilt instrument och reglageplaceras därefter ut på grafen där dess synlighet och tillgänglighet motsvaras.Resultatet visade att många instrument var överflödiga för de uppgifter som tillhörföraren och att flera andra placerats ogenomtänkt. Genom att använda grafentillsammans med teorin och standarderna skapades en ny layout för förarens reglageoch instrument. En enkel visualisering skapades utifrån en konstruktionsfil. Slutligendiskuteras arbetets, resultat, relevans och trovärdighet.

I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.

The manufacturing industry is shifting, entering a new era with smart and connected devices. The fourth industrial revolution (Industry 4.0) is promising increased growth and productivity by the Smart Factory and within the enabling technologies is Augmented Reality (AR). This is a technology that can be used to augment the reality with digital information. At the same time as the technology is introduced, errors in manufacturing are a problem which are affecting the productivity and the quality. The errors can be caused by humans and companies strive to eliminate the errors caused by humans. This research aims to find the main causes of human errors in assembly lines and thereafter explores whether AR is an appropriate tool to be used in order to address those issues. Based on a literature review that identified and characterized a preliminary set of root causes for human errors in assembly lines, these causes were empirically studied in an exercise that covered an in-depth case study at a multinational automotive company. Data in form of interviews and deviation reports have been used to identify the causing factors and the result showed that the main causes of human errors are the amount of thinking, deciding and searching for information which affected the cognitive load of the operator and in result their performance. Several interviews with experts in AR allowed to verify if this technology would be feasible to solve or mitigate the found causes. Besides that, in repetitive manual assembly operations, AR is better used showing the process in order to train new operators, at the same time as for experienced operators AR show information only when an error occurs and when there is a need of taking an active choice is more appropriate. Nevertheless, while theoretically able to managing human error when fully developed, the desired application makes the augmentation of visual objects redundant and increasingly complex for solving the identified causes of errors which questions the appropriateness of using AR systems. However, the empirical findings showed that for managing human errors, the main bottleneck of an AR system is the software and AI. / Den tillverkande industrin skiftar och går in i en ny era där smart och uppkopplad teknologi introduceras i de operativa delarna av tillverkningen. Denna fjärde industriella revolution (Industry 4.0) som den även kallas för med smarta fabriker, utlovar ökad produktivitet och tillväxt. Bland de teknologier som representeras i detta nya landskap återfinns Augmented Reality (AR), vilket är en teknik som används för att förstärka verkligheten med digital information. I samband med att denna nya teknik introduceras, är avvikelser i produktion ett problem som påverkar företags produktivitet och kvalitet. Den mänskliga faktorn är en bidragande del till detta problem och företag strävar efter att eliminera felen orsakade av människor. Denna studie syftar till att hitta orsakerna till att människor orsakar fel i produktion och därefter utforska om AR är ett lämpligt verktyg att använda för att råda bot på dessa orsaker och därmed eliminera felen. Genom en litteraturstudie har det identifierats ett antal faktorer som påverkar den mentala belastningen hos människor i produktionssammanhang. Dessa faktorer har därefter undersökts genom en fallstudie hos en multinationell tillverkare av kommersiella fordon. Datainsamling i form av intervjuer och avvikelsedata har använts för att identifiera de påverkande faktorerna och resultaten pekade på att behovet av att behöva tänka, leta efter information och fatta beslut påverkade den mentala belastningen mest. Intervjuer hölls med forskare och montörer för att definiera en lämplig AR funktion som sedan undersöktes genom flera intervjuer med forskare inom AR för att verifiera om AR är en lämplig teknik att använda för de identifierade orsakerna. I termer av AR i en arbetsmiljö med repetitiva aktiviteter efterfrågas en funktion som visualiserar fel för montörer som är erfarna medan det för oerfarna montörer är bättre med visualisering av hela arbetsprocessen. Men, trots att systemet i teorin är lämpligt att använda för att hantera orsakerna till att felen uppstår så är den efterfrågade funktionen överflödig då visualisering kommer visas väldigt sällan samt att tekniken är väldigt komplex. Detta gör att det går att ifrågasätta hela funktionen av att använda AR system i det fall som studerades. Dessutom visade sig tekniken vara olämplig att använda i den miljö fallet utspelar sig i på grund av svårigheter med artificiell intelligens (AI).