<p>Syftet för denna uppsats var att utveckla metodiken för utvärdering av varningsljud i förarmiljö. I undersökningen används syntetiskt framställda ljud. En likhetsskattning av ljuden utfördes och korrelerades gentemot hur väl ljudet passade in för de olika trafiksituationerna. Trafiksituationerna består av att ett bakre fordon accelererade mot ett främre fordon och framkallade ett hot för kollision under en viss tid. Det var ett ljud som korrelerade högt, vilket var ett entonigt alarm. Det var ämnat att hitta ljud som skulle utmärka sig i undersökningen efter en viss dimension. En multidimensionell beräkning utfördes. Ljudet som utmärkte sig var lågt i dessa dimensioner. Hypotesen för undersökningen var att ju högre accelerationen och längre tid för hotet så kändes varningssignalen mera angelägen. Med accelerationen menas fartökningen för det bakre fordonet. Hypotesen styrktes med att beroende av tiden som hotet uppstod så kändes varningssignalen mer angelägen. Undersökningen gav inga svar angående accelerationen.</p>

Syftet för denna uppsats var att utveckla metodiken för utvärdering av varningsljud i förarmiljö. I undersökningen används syntetiskt framställda ljud. En likhetsskattning av ljuden utfördes och korrelerades gentemot hur väl ljudet passade in för de olika trafiksituationerna. Trafiksituationerna består av att ett bakre fordon accelererade mot ett främre fordon och framkallade ett hot för kollision under en viss tid. Det var ett ljud som korrelerade högt, vilket var ett entonigt alarm. Det var ämnat att hitta ljud som skulle utmärka sig i undersökningen efter en viss dimension. En multidimensionell beräkning utfördes. Ljudet som utmärkte sig var lågt i dessa dimensioner. Hypotesen för undersökningen var att ju högre accelerationen och längre tid för hotet så kändes varningssignalen mera angelägen. Med accelerationen menas fartökningen för det bakre fordonet. Hypotesen styrktes med att beroende av tiden som hotet uppstod så kändes varningssignalen mer angelägen. Undersökningen gav inga svar angående accelerationen.

Är det möjligt att via sätet öka säkerheten och samtidigt förbättra körupplevelsen för yrkesförare? Med fokus på form och uttryck har jag tillsammans med Volvo Trucks designat ett haptiskt förarsäte som genom vibrationer och ljudikoner informerar föraren om faror och navigering. Med syftet att minska arbetsbelastningen i en tid när digitala hjälpmedel ökar men riskerar att överbelasta vår visuella perception.

This thesis examines how the interior of cars, on a conceptual level, can be designed in smaller electrical work vehicles that are used for deliveries, park management and property management in urban environments. The thesis focuses on how the interior can be adapted in order to fit into a circular economy where the car is leased to the customer for an extended period of time. The thesis is supported by a case from the company Inzile that want to examine how their car interior should be designed to fit into the company’s circular business model and at the same time be perceived as a user-friendly product.  The five actors whose needs and requirements impact the car interior are identified. The actors are: drivers, buyers (the employees that purchase vehicles for companies), service technicians, employees at Inzile and policymakers. Respondents from all groups except policymakers are interviewed. The interviews are analyzed, and the actors needs and requirements in relation to the car interior are identified. The identified needs are: intuitive design, a good view of the surroundings, a comfortable and adaptable drivers position, a feeling of safety, a durable interior that is easy to clean, a car that is easy to get in to and out of, a comfortable temperature, comfortable sounds in the interior, storage and an environmentally friendly car.  After the needs have been identified concepts and possible solutions are developed to create suggestions on how the interior of a small electrical work vehicle can be designed to fit into a circular business model. The concepts are based on the identified needs and the results from the interviews and the literature review. The proposed solutions focus on adapting the interior for remanufacturing, material selection and creating a modular, timeless and ergonomic design. In addition to these design proposals, it is also important that an overall concept is created where the color, shape and functions of the driver environments are clearly defined to create a car interior that remains uniform even after repairs and remanufacturing.

För att förbättra förarmiljön i Stridsbåt 90 H (CB90 H) skapades en process baseradpå IDEO.org med faser för att analysera nuvarande lösning, identifiera problem samtlösa dessa problem. Genom enkät, intervju, workshops, fokusgrupper ochdeltagande observation med en mindre grupp väldigt erfarna användare kunde fleraproblem ringas in. För att behandla dessa problem användes teori kring kognition, såsom gestaltlagar, kognitiva processer och kognitiv feedback. Även relevantastandarder för förarmiljöer i fartyg samt ergonomi tas upp. Teorin kombineradessedan med de tidigare nämnda metoderna för att komma fram till konkretalösningar. När det fanns en bra uppfattning om hur de olika instrumenten ochreglagen skapades koncept utifrån en egen metod. Metoden är en graf som plottarvikten av synlighet mot vikten av tillgänglighet. Varje enskilt instrument och reglageplaceras därefter ut på grafen där dess synlighet och tillgänglighet motsvaras.Resultatet visade att många instrument var överflödiga för de uppgifter som tillhörföraren och att flera andra placerats ogenomtänkt. Genom att använda grafentillsammans med teorin och standarderna skapades en ny layout för förarens reglageoch instrument. En enkel visualisering skapades utifrån en konstruktionsfil. Slutligendiskuteras arbetets, resultat, relevans och trovärdighet.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formspråk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas på ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumärke. I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer där flera tydliga trender upptäcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter människan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas.  Konceptframtagningen bestod av tre faser. Där det initialt togs fram en mängd övergripande formspråk. Sedan lades de åt sidan för att utforma manöverdon. Slutligen kombinerades resulterande formspråk med manöverdon till en helhet och ett slutkoncept valdes ur dem. Projektet leder fram till ett konceptförslag genom formspråk, ratt och mittreglage till förarmiljön. Konceptförslag med återkoppling till varumärket, målgrupp, kognitiv ergonomi och estetik. / A product development project that deal with the problem of how a driver environment's design language, controls, and the combination of these to a greater extent can be designed in a cognitive ergonomic and aesthetic way related to the brand. The project was carried out a comprehensive study of contemporary operator environments where several clear trends were detected. In parallel course was conducted a cognitive ergonomic case study together with literature that secured the work in shaping technology for humans. The project has immersed in the aesthetic principles and various studies on driver environments have been treated. The development concept consisted of three phases. Initially a wide range of comprehensive design language was developed. Then they were put aside to design the actuators. Finally the resulting design with actuators combined into a whole which an end concept was chosen from. The project leads to design documentation through form-language, steering wheel and center controls for a driving environment. Design documentation with feedback to the brand, audience, cognitive ergonomics and aesthetics.

Fordonstillverkare försöker ständigt utveckla sina bilar, för att stå ut från konkurrensen, genom att förbättra drivmedel, utseende och prestanda och många gånger kan små detaljer vara avgörande för kunden. En relativt ny utveckling är en elbil med lätt vikt för en till två personer. De modeller som finns i dagens läge skiljer sig en hel del ifrån varandra, vilket innebär att det finns en del andrum till att göra en unik design. Designen är viktig eftersom den påverkar vilken känsla och vilket intryck kunden får och designen av interiören är extra viktig eftersom kunden spenderar mest tid inuti bilen.Detta arbete genomförs för att skapa en sportig och futuristisk interiör till lågkostnadsbilen Ecoist Tian. Ett koncept av interiören runt om föraren kommer att tas fram och visualiseras. Förutom visualiseringen kommer även ett materialval och en hållfasthetsberäkning genomföras. För att ta fram ett koncept måste först kundbehoven fastställas genom intervju med Thomas Koch från Ecoist. Därefter utförs en extern sökning för att hitta lösningar på delproblem. Dessa lösningar används som inspiration och vidareutvecklas i den interna sökningen samt testas genom bodystorming. För att säkerställa att konceptet håller för de påfrestningar det kan utsättas för, utförs ett materialval och en hållfasthetsberäkning. Arbetet resulterar i att en 3D-modell av konceptet görs och visualiseras för att ge en realistisk bild av hur det hade sett ut i verkligheten. Interiören kommer att vara tillverkad i polypropen och ha en sportig och futuristisk design med detaljer i grönt ljus för att hänga ihop med exteriören. / Vehicle manufacturers are constantly trying to develop cars that stand out from the competition by improving the fuel, design and performance. A lot of times it is the tiny details that makes the difference. A relatively new development is the lightweight electric car for one or two people. The currently existing models differ quite a lot from each other, which means there is some space for a unique design. The design is important because it affects the feeling and impression the costumer gets and the interior design is even more important because the costumer spends most of the time inside the car.This work was carried out to create a sporty and futuristic interior for the low-cost car Ecoist Tian. A concept of the interior around the driver will be developed and visualized. Besides the visualization a choice of material and calculation of strength will be carried out. To develop a concept, the customer's needs must be established trough an interview with Thomas Koch from Ecoist first. Afterwards an external search will be performed, to find solutions to parts of the problem. These solutions will then be used as inspiration and continued development in the internal search and tested trough bodystorming.To ensure that the concept holds for the stresses it can be exposed to, a material selection and a strength calculation is carried out. The work results in the making of a 3D-model which is visualized to give a realistic picture of what it would look like in a reality. The interior will be made in Polypropylene and have a sporty and futuristic design with details in green light in order to create a completeness with the exterior.

Within the field of heavy machinery, the driver environment and its user interface (UI) has not always been a high priority during product development. This is about to change since the user experience, especially of the driver, becomes more of a selling point. Kiruna Utility Vehicles (Kiruna UV), who manufactures slag haulers for the steel industry, has developed a new driver cabin to meet these future demands. The development has been conducted in collaboration with students at Luleå University of Technology. This master thesis aims to create a basis for the digital user interface of the Kiruna UV SH60 slag hauler. The needs of the users are very important in order to ensure a good user experience. This is why a human-centred design process was chosen for this project. Extensive research has been conducted with the drivers, mechanics, managers and manufacturer of the SH60 slag hauler. Research was conducted through field studies, where interviews, observations and eye tracking were used as the main tools.The slag hauler driver operates the vehicle in two positions, where the need for information differs. When the slag hauler is driven the driver is facing forward and in this position the slag hauler is similar to any other heavy machinery. The UI needs to display for example speed, gear and RPM. When loading or emptying slag pots, the driver turns around to manoeuvre the tipping system. In this position, information about the lockings, support legs and tipping system is the most important.Through brainstorming sessions and ideation workshops with the manufacturer and participants without connection to the slag hauler, ideas on how different types of information can be shown were generated. Ideas regarding layout of the UI were also produced. These ideas were then mapped onto four different concepts that were developed through several iterations. These were then evaluated through a survey study, a usability test and feedback sessions with slag hauler drivers, mechanics and the manufacturer.A final concept was created that accommodates all the information that is needed in order to operate and maintain the slag hauler in a safe and efficient way. That is for example speed, RPM, information about the tipping system and data from the engine, transmission and hydraulic system. The final concept contains the parts of the four previous concepts that proved to work the best in the concept evaluation. The user interface has a modern look that fits into the new driver cabin design. We have shown that the user experience of the driver and service personnel can be improved through the user interface, by adapting it to user needs. We have also shown what benefits can be achieved by using a human-centred design approach within the field of heavy machinery. / I tunga fordon har förarmiljön och dess användargränssnitt ofta varit lågt prioriterad under produktutvecklingen. Detta håller på att förändras då användarupplevelsen, i synnerhet för föraren, blir ett allt viktigare försäljningsargument. Kiruna Utility Vehicles (Kiruna UV), som tillverkar slaggtruckar för stålindustrin, har tagit fram en ny förarhytt för att möta dessa nya krav. Utvecklingen av förarhytten har skett i samarbete med studenter vid Luleå Tekniska Universitet. Detta examensarbete på masternivå har haft som syfte att skapa ett digitalt användargränssnitt för Kiruna UV:s slaggtruck modell SH60.Användarnas behov är viktiga för att kunna säkerställa en bra användarupplevelse. Därför valdes en människocentrerad designprocess för detta projekt. Omfattande användarstudier har genomförts tillsammans med förare, mekaniker, beslutsfattare och tillverkaren av slaggtrucken. Efterforskningarna har utförts i form av en fältstudier där intervjuer, observationer och eye-tracking användes som huvudsakliga verktyg.Slaggtrucksföraren manövrerar slaggtrucken i två olika positioner, där informationsbehovet skiljer sig åt. Vid körning av slaggtrucken är föraren vänd framåt och i detta läge är den ganska lik andra tunga maskiner. Användargränssnittet måste förmedla information om varvtal, hastighet, växel och bränslenivå.Vid lastning eller tömning av slaggdeglar vänder sig föraren om för att manövrera tippsystemet. I detta läge måste gränssnittet förmedla information om lyftarmarnas position, låsningar och stödben.Genom brainstorming och idéskapande workshops med intressenter och deltagare utan erfarenhet av slaggtruckar, skapades idéer om hur information kan presenteras. Även idéer för gränssnittets layout togs fram. Idéerna kopplades sedan till fyra olika koncept som utvecklades i flera iterationer. Dessa utvärderades genom en enkätundersökning, ett användartest samt återkopplingsmöten med slaggtrucksförare, mekaniker och tillverkare. Ett slutligt koncept skapades, som innehåller den information som behövs för att manövrera och underhålla slaggtrucken på ett säkert och effektivt sätt. Exempel på detta är varvtal, hastighet och information om tippsystemet. Konceptet innehåller de delar av de fyra koncepten som visade sig fungera bäst under konceptutvärderingen. Användargränssnittet har ett modernt utseende som passar in i den nya förarhytten. Vi har visat att användarupplevelsen för förare och servicepersonal kan förbättras genom att anpassa gränssnittet efter deras behov. Vi har också visat vilka fördelar som finns med att använda en människocentrerad designprocess för produktutveckling av tunga maskiner.

A human-centered approach when developing new support systems in vehicles has the potential to enable the driver to make safe decisions in the transition between manual and automatic control. However, careful considerations have to be taken. Not only would the design of the systems, in terms of interface be important, but also what kind of activities the systems support. The aim of this study was to identify an appropriate activity to support the cognitive processes for truck drivers, develop an interface for this activity, and evaluate it in driving situations. This was executed in three sub-studies: the Pre-study, the Design-study, and the Evaluation study. In the Pre-study, the aim was to investigate for what kind of driver-related activity distribution and long haulage truck drivers need a driver support and interface. This was investigated via contribution from truck drivers, HMI/Ergonomics experts, as well as engineers. The activity chosen to support was detecting objects around the vehicle. However, reconsiderations were made due to constrains in the simulator. Suggested by Scania’s Vehicle Ergonomics group a holistic system was chosen; an interface approach enabling for more technologies to be included within the same interface, reducing the amount of modalities a driver can be exposed to. The Design-study addressed the aim of designing an interface for the Holistic system with truck drivers’ cognitive workload in focus. A LED-prototype was built running along the window edges inside the cab of Shania’s Vehicle Ergonomics groups’ simulator, to create warning signal concepts. Literature findings, the LED-prototype, and the simulator were used in an iterative process to design and improve warning signal concepts, until two final concepts were created. The holistic system informs of hazards around and near the vehicle by lighting the area risky objects occurs to guide drivers’ attention and this was done either with 1) the informative display or, 2) the directional display. The Informative display conveys information of a hazard location and type, and the Directional display exclusively conveys information of the hazard location. The Evaluation study explored how drivers were affected by, and how they perceived, the holistic interface design regarding mental workload and hazard detection. A user simulator test was designed to collect data within the areas of ‘Event detection’, ‘Workload’, ‘Driving performance’ and ‘Subjective opinion’. Fourteen professional truck drivers assessed three conditions: 1) Baseline (driving without a system), 2) the Informative display, and, 3) the Directional display, while being exposed to potential hazards. To further increase workload, a secondary task was performed at the end of each condition. The results showed that the Informative display did not only result in more ‘Detection hits’, instances when a driver responded to a present hazard, but also significantly decreased reaction time to detect a hazard. However, in terms of acceptance, the two concepts were considered equally preferred. As the Informative display showed to be more efficient in terms of hazard detection, this should be investigated further. A holistic interface enables for more systems to be included within the same interface, reducing the amount of alarms and modalities drivers are exposed to if designed skillfully. Thus, more support systems can be included in future vehicles, without causing unnecessary distraction when applying a holistic interface approach. / Ett människocentrerat förhållningsätt vid utveckling av nya stödsystem i fordon möjliggör för förare att ta säkra beslut i övergången mellan manuell kontroll och automation. Men noggranna överväganden måste tas. Inte bara systemets utförande i form av gränssnittet är av stor vikt, utan även vilken typ av aktivitet som stöds. Syftet med denna studie var att identifiera en lämplig aktivitet att stödja lastbilsförares kognitiva processer, utveckla ett gränssitt för denna aktivitet och utvärdera gränssnittet i en körsituation. Detta utfördes i tre substudier: Förstudien, Designstudien samt Utvärderingsstudien. Förstudiens syfte var att undersöka för vilken typ av körrelaterad aktivitet distributions- och långtransportförare behövde ett förarstöd och gränssitt. Detta undersöktes med bidrag från lastbilsförare, HMI/Ergonomi experter samt ingenjörer. Den valda aktiviteten blev upptäcka objekt framför och kring lastbilen. Dock ändrades den valda aktiviteten på grund av begräsningar i simulatorn. Förslaget från Scanias Ergonomigrupp för förarhytten blev ett Holistiskt system istället; en gränssnittsstrategi som möjliggör att fler tekniker och system att inkluderas i samma gränssnitt, vilket minskar antalet modaliteter en förare kan bli utsatt för.  Designstudien behandlar syftet beträffande utformningen av gränssnittet för det holistiska systemet med avseende på lastbilsförares kognitiva belastning. En LED-prototyp byggdes, denna löpte längs med fönsterkanten i förarhytten på Scanias Ergonomigrupps simulator, för att skapa varningssignals-koncept. Resultat från litertur, LED-prototypen och simulatorn användes i en iterativ process för att utveckla och förbättra varningssignalerna. Det holistiska systemet informerar om faror runt fordonet genom att tända ljus i det område riskfyllda objekt upptäckts för att leda förarens uppmärksamhet och detta görs med något av de två utvecklade koncepten: 1) det informativa varningskonceptet eller 2) det riktningsgivande konceptet. Det informativa konceptet förmedlar information om farans placering och typ, medan det riktningsgivande varningskonceptet enbart förmedlar information om farans placering. Utvärderingsstudien utforskade hur förare påverkades av och hur de upplevde det holistiska gränssnittet med avseende på mentalbelastning och upptäckten av faror. Ett användartest i en simulatorutvecklades för att samla in data inom områdena Upptäckt av faror, Mentalbelastning, Körförmåga samt Subjektiv uppfattning. Fjorton professionella förare bedömde tre tillstånd: 1) Baslinje (körning utan ett system), 2) det informativa varningskonceptet och 3) det riktningsgivande varningskonceptet, medan de blev utsatta för potentiella faror. För att öka den mentala belastningen utfördes en sekundäruppgift vid slutet av varje tillstånd. Resultaten visade att det Informativa varningskonceptet inte enbart resulterade i fler upptäckta faror, tillfällen då förare reagerade på en närvarande fara, utan även signifikant minskade reaktionstider att upptäcka faror. Däremot föredrogs båda koncepten i samma utsträckning med avseende på acceptans. Då det informativa varningskonceptet visades sig mest effektivt gällande upptäckten av faror borde denna undersökas vidare. Ett holistiskt gränssitt möjliggör för fler system att inkluderas i samma gränssitt och minskar mängden alarm och modaliteter som en förare kan utsättas för om det designas skickligt. Om ett holistiskt gränssnitt tillämpas kan därmed fler stödsystem innefattas i framtida fordon utan att orsaka oönskad distraktion.

The design and functionality of the controls inside a boat helm are a big part of the user experience for operators. This master thesis focuses on the boat helm and the equipment from Volvo Penta placed in it. The aim is to present solutions to user’s problems revealed from interviews and look at future technology that will change the helm station. This project has been conducted in cooperation with Volvo Penta vehicle controls department. The project was conducted following a four-phase project plan with the phases learn, ideate, build, and launch. The learn phase focused on gaining state of practice information about today’s situation, using interviews to understand the stakeholders and benchmarking to understand the current marine market. The learn phase also focused on state of the art research to learn about future technologies. The ideate phase consisted of creative workshops to ideate around the findings from the learn phase. These ideas or concepts were then prototyped using a 3D printer and evaluated at a prototype evaluation during the build phase. The launch phase finalized the project by implementing the feedback from the prototype evaluation and visualizing the final concepts, highlighting the problems that were found and presenting design opportunities. The outcome of this project is several concepts presenting design opportunities for Volvo Penta when creating the next generation helm. Such as a scroll wheel joystick placed on the throttle, a driving-oriented joystick, and a modular button panel with both visual and haptic buttons. The outcome also presents information about handling increased automation/autonomy gathered from the theoretical framework and the prototype evaluation. / Designen på kontrollerna och instrumenten i förarmiljön för båtar spelar en stor roll för användarupplevelsen. Detta examensarbete fokuserar på förarmiljön i båtar och de instrument av Volvo Penta som finns inom den. Målet är att presentera lösningar till användarproblem som funnits genom intervjuer och undersöka framtida teknologi som kan förändra förarmiljön. Projektet har gjorts i samarbete med Volvo Penta vehicle controls. Projektet följde en projektplan på fyra delar; learn, ideate, build and launch. Learn fasen fokuserar på att samla information kring dagens situation genom användarintervjuer och analysera framtida teknik som måste tas i åtanke. Ideate fasen innehöll kreativa workshops för att skapa idéer kring de problem som hittats i learn fasen. I build fasen användes en 3D printer för att skapa prototyper och dessa testades på en prototyp utvärdering. Projektet avslutades med launch fasen som implementerade feedback från prototyp utvärderingen och visualiserade det slutgiltiga koncepten. Dessa koncept visar på det problem som funnits och på design möjligheter för hur dessa kan förbättras. Projektet resulterade i konceptuella instrument som visar de problem och möjligheter som kommer finnas i nästa generations förarmiljö. Dessa resultat var joystick vinkelgivare placerad på gasreglaget, en joystick inriktad för körning och en modulär knappanel med visuella och haptiska knappar. Information gällande hantering av automatisering och mer autonom körning från den teoretiska referensramen och prototyp utvärderingen presenteras även.