I denna rapport presenteras projektfaserna som gjordes under projektet Ergonomisk utveckling av en kontrollpanel -Styrning av ett multifunktionellt arbetsbord till för den grafiska industrin. Projektet startades i samråd med kursen Examensarbete, MSGC12, och gavs vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Syftet med projektet är att undersöka hur och om de ergonomiska förutsättningarna kommer att påverkas när man tar en befintlig produkt och går från manuell till automatisk styrning och minimera riskerna vid arbete med denna. Produkten ifråga är Flatbed applicator och uppdraget ges av företaget Rollsroller AB. För att undersöka detta genomfördes under projektet flertalet analyser, en förstudie och en idégenereringsfas följt av konceptframtagning. Resultaten för de olika analyserna belyste tre olika problemområden för produkten som har förbättringspotential i och med den nya automatiserade produkten. Automatiseringen kommer även att kunna öppna upp för andra utvecklingar som har framkommit under de olika analyserna och datainsamlingarna som gjordes under projektet. Slutresultatet för idégenereringen och konceptframtagningen är en fjärrstyrd kontrollpanel som tillåter en fortsatt enkel användning. Slutsatserna berör att användningen av produkten inte kommer att ändras avsevärt utan endast ändra utförandet för ett av arbetsmomenten, nämligen den manuella förflyttningen av bommen. De andra arbetsmomenten utförs på samma sätt men på en annan plats, från kontrollpanelen. De riskfaktorer som belyses är mindre riskfaktorer, varav en av dem kommer att gynnas av denna utveckling och därmed minska. / This report presents the various project phases that were executed during the project Ergonomically development of a control -Steering of a multifunctional worktable for the graphical industry. The project started in consultation with the course Degree Project, MSGC12, and was given at the Faculty of Health, Science and Technology at Karlstad university. The purpose of the project is to investigate how and if the ergonomic conditions will be affected when you take an existing product and go from manual to an automatic control and minimize the risks of an automated boom. The product in question is a Flatbed applicator and the assignment is given by the company Rollsroller AB. To investigate this, several analyzes were carried out during the project, a feasibility study and an idea generation phase followed by concept development. The results for the different analyzes highlighted three different problem areas for the product that have improvement potential with the new automated product. The automation will also be able to open up to other developments that have emerged during the various analyzes and data collections that were made during the project. The end result for idea generation and concept development is a remote-controlled control panel that allows continued easy use and a good user experience. The conclusions concern that the use of the product will not change significantly, only change the performance of one of the work steps, the manual movement of the boom. The other operations are performed in the same way but in a different location, from the control panel. The risk factors that are highlighted are minor risk factors, one of which will benefit from this development and therefor decrease.

Ett produktutvecklingsprojekt som behandlar hur problemen kring en förarmiljös formspråk, reglage och kombinationen av dessa i högre grad kan utformas på ett kognitivtergonomiskt och estetiskt vis med anknytning till varumärke. I projektet utfördes en omfattande studie över nutidens förarmiljöer där flera tydliga trender upptäcktes.  I parallellkurs utfördes ett kognitiv ergonomiskt praktikfall tillsammans med litteratur som förankrat arbetet i att forma tekniken efter människan.  Sedan har projektet fördjupat i estetiska principer och olika studier kring förarmiljöer behandlas.  Konceptframtagningen bestod av tre faser. Där det initialt togs fram en mängd övergripande formspråk. Sedan lades de åt sidan för att utforma manöverdon. Slutligen kombinerades resulterande formspråk med manöverdon till en helhet och ett slutkoncept valdes ur dem. Projektet leder fram till ett konceptförslag genom formspråk, ratt och mittreglage till förarmiljön. Konceptförslag med återkoppling till varumärket, målgrupp, kognitiv ergonomi och estetik. / A product development project that deal with the problem of how a driver environment's design language, controls, and the combination of these to a greater extent can be designed in a cognitive ergonomic and aesthetic way related to the brand. The project was carried out a comprehensive study of contemporary operator environments where several clear trends were detected. In parallel course was conducted a cognitive ergonomic case study together with literature that secured the work in shaping technology for humans. The project has immersed in the aesthetic principles and various studies on driver environments have been treated. The development concept consisted of three phases. Initially a wide range of comprehensive design language was developed. Then they were put aside to design the actuators. Finally the resulting design with actuators combined into a whole which an end concept was chosen from. The project leads to design documentation through form-language, steering wheel and center controls for a driving environment. Design documentation with feedback to the brand, audience, cognitive ergonomics and aesthetics.

Replacement of physical rear-view mirrors with digital offer new possibilities for vision enhancements and supplementary information that could facilitate driving. However, the invehicle support systems and information contribute to increased mental workload of the driver and inadequate Human Machine Interface (HMI) can lead to distraction and impaired driving performance. Therefore, it is crucial to explore what relevant information can be implemented and how it should be designed regarding cognitive ergonomics to promote human information processing. The aim of the project was to create one or more concepts for supplementary information that could be implemented in the digital mirrors in order to increase driver’s awareness of the surroundings and therefore contribute to improved road safety. The design process consisted of a pre-study regarding cognitive ergonomics followed by three iterations including user interaction, literature studies, concept generation and evaluation with respect to acquired theoretical knowledge and tests with professional truck drivers. This approach allowed for identification of user demands and development a refined user oriented solution. The final concept was evaluated in a driving simulator with ten truck drivers to investigate potential effects on driver performance regarding detection of obstacles in blind spots, vehicle control and subjective opinions considering perceived mental workload and user acceptance. The evaluation resulted in significantly improved detection rate of vehicles in blind spots with the developed concept. Longitudinal and lateral vehicle control was not affected hence, the additional information did not distract the drivers. Furthermore, the drivers perceived mental workload was not increased and the user acceptance was significantly improved after the test indicating that drivers’ expectations were met and furthermore exceeded. The results of the study suggest that supplementary information in digital mirrors can be beneficial for improving driver’s awareness of the surroundings and should be further investigated. / Ersättning av fysiska backspeglar i lastbilar skapar förutsättningar för kompletterande visuell information som kan bidra till säkrare körning. Informationskällor i fordon kan vara en bidragande faktor till ökad mental belastning hos förarna och bristfällig användargränssnitt kan leda till distraktion och nedsatt körprestation. Därmed är det väsentligt att undersöka vilken typ av visuell information som kan implementeras i de digitala speglarna samt hur den ska utformas med avseende på kognitiv ergonomi. Syftet med denna studie var att undersöka vilken relevant information som kan inkluderas i de digitala speglarna för att bidra till ökad medvetenhet om omgivningen hos förarna och därmed till ökad trafiksäkerhet. Utvecklingsprocessen bestod av en förundersökning av de ergonomiska aspekterna följd av tre iterationer bestående av användarundersökning, litteraturstudier, generation av koncept samt utvärdering utifrån erhållen teoretisk kunskap och användartester med yrkesförare. Denna metod möjliggjorde att identifiera användarkrav och utveckla en lösning anpassad efter förarnas behov. Det slutliga konceptet utvärderades i en körsimulator med tio lastbilschaufförer för att undersöka dess potentiella effekter på förarens prestationsförmåga med avseende på detektering av hinder i döda vinklar, fordonskontroll och subjektiva åsikter angående mental arbetsbelastning och användaracceptans. Resultaten påvisade signifikant förbättring av detektion av fordon i de döda vinklarna med det utvecklade konceptet. Kontrollen av fordonet påverkades ej vilket tyder på att informationen inte upplevdes som distraherande. Den subjektiva mentala belastningen ökades inte och användaracceptansen förbättrades signifikant efter testet vilket indikerar att förarnas förväntningar uppfylldes. Resultaten av studien tyder på att kompletterande information i digitala speglar kan vara fördelaktig för att förbättra förarnas medvetenhet om omgivningen och bör utredas vidare.

De tekniska system som tävlar om förarens uppmärksamhet i bilar och lastbilar ökar både i antal och komplexitet. Detta kanske inte är ett problem på en rak, lugn motorväg men minskar fokus på själva körningen och om något oväntat skulle hända kan konsekvenserna bli allvarliga eftersom föraren är distraherad och kan behöva ta in för mycket information på en gång. Syftet med projektet var att utveckla ett system för att presentera endast relevant och önskad information till förare av lastbilar och bussar i kritiska trafiksituationer. Detta för att göra det möjligt för föraren att fokusera mer på körningen och därigenom göra den säkrare och bekvämare. Å ena sidan ska systemet upptäcka vilken typ av trafiksituation lastbilen befinner sig i. Å andra sidan ska det avgöra vilken typ av information som skulle vara relevant för föraren i den situationen. Med en litteraturstudie, insamlad statistik, intervjuer och författarnas åsikter som grund identifierades ett antal händelser (som telefonsamtal och förekommande varningar) som kan inträffa i förarhytten på en lastbil och hur mycket de vardera skulle öka förarens arbetsbörda (workload). Detsamma gjordes för ett antal vanliga trafiksituationer som kan betraktas som kritiska och kräver mer uppmärksamhet än att bara köra rakt fram. Dessa händelser och situationer betygsattes därefter utifrån hur mycket de skulle öka belastningen på de sinnen som används mest i en körsituation, nämligen: synen, hörseln, motoriken och kognitionen. Matriser gjordes i vilka uppgifter och situationer ställdes mot varje sinne med betyg vilket senare användes som grund för de tre koncept som utvecklades för systemet. Koncepten hette Jigsaw, Fever och Three’s a crowd och utvärderades i en workshop på Scania. De två första realiserades i form av prototyper som gjordes i programmet GUIDE. Logiken som byggdes upp i programmet bestod av tillståndsmaskiner och med boolsk logik samt if- och while-slingor. / The technical systems that compete for drivers’ attention in cars and trucks are increasing both in numbers and complexity. This may not be a problem on a straight and sound highway but definitely decreases the focus on the actual driving and if something unexpected was to happen there could be dangerous consequences, due to too much distraction and information overload. The purpose of the project was to develop a system to present only relevant and desired information to drivers of trucks and busses in critical traffic situations, for the Swedish truck manufacturer Scania. This will enable the driver to focus more on the driving thus creating a safer and more comfortable driving situation. On one hand the system had to detect what type of traffic situation the truck is in. On the other hand it had to determine what type of information would be suitable for the driver in that situation. With a literature study, statistics, interviews and the authors’ judgments as a basis the project first identified a number of tasks (like phone calls and occurring warnings) that can take place in the cab of a truck and then assess how much they respectively would raise the workload of the driver. The same was done for a number of common traffic situations that were considered as critical and demanded more attention than just driving straight ahead. All these tasks and situations were graded on how much they would raise the load on the senses most used in a driving situation: visual, auditory, motor and cognitive. Matrices were made cross-referencing the tasks and situations with the grades on each modality and was used as the basis for the three concepts for the system that was developed. The concepts called Jigsaw, Fever and Three’s a crowd were evaluated in a workshop at Scania and the first two were realized in the form of prototypes which were made in the software GUIDE. The logic was made up of state machines and Boolean operators and if- and while-conditions.

Statistik visar att 23 procent av kvinnorna och 17 procent av männen får arbetsrelaterade besvär. Detta innebär sjukskrivningar och höga kostnader för samhället, samt stort lidande för de drabbade individerna. Det finns otaliga studier som visar på att ogynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser är en källa till arbetsrelaterad smärtproblematik och överbelastningsskador. Arbete vid maskin innebär oftast repetitivt arbete och/eller statiskt muskelarbete, vilket kan ge upphov till smärta och överbelastning på utsatta kroppsstrukturer. Problemen kan förebyggas genom att arbetsplatser och arbetsuppgifter utformas med hänsyn till människans förutsättningar. Ett hjälpmedel som kan användas för bedömning av arbetsplatsens risker och förebyggande av dessa är olika typer av standarder som innehåller gränsvärden och faktorer som ska uppfyllas för att arbetsplatsen ska få säga att de uppfyller standardens krav. En sådan är den harmoniserade europastandarden EN 1005-4: Maskinsäkerhet – Människans fysiska förmåga – Del 4: Utvärdering av arbetsställningar och rörelser i relation till maskiner. Problemet med att utföra bedömningar enligt denna standard idag är brist på tillgängliga, enkla metoder och utrustning för att genomföra mätningarna på ett effektivt och noggrant sätt. Syfte med studien var att, i en användarcentrerad process, ta fram och utvärdera ett applikationsunderlag till en iPhone-applikation för mätning och bedömning av arbetsställningar och arbetsrörelser. Underlaget skulle bestå av funktioner och informationsstruktur med tillhörande gränssnittslayout för varje steg i strukturen. Funktionerna skulle utformas utifrån användarnas önskemål och behov, standarden EN 1005-4 och iPhones tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen och gränssnittslayouten skulle designas med hänsyn till människans kognitiva förutsättningar, vedertagna interaktionsdesignprinciper och Apples designriktlinjer. Syftet uppfylldes genom studerande av användarnas behov och önskemål med hjälp av intervjuer. Utifrån detta togs funktioner till applikationsunderlaget fram. Funktionerna analyserades i funktionsanalyser utifrån användaren, standarden EN 1005-4 samt iPhonens tekniska förutsättningar. Informationsstrukturen byggdes genom framtagning av fiktiva scenarier som baserades på kontexter utifrån intervjuerna och EN 1005-4. Utifrån dessa scenarier förutsågs möjliga fysiska och kognitiva utmaningar vid interaktion med applikationsunderlaget, och en lo-fi pappersprototyp utvecklades. Målet vid sammanställandet av prototypen var att användarna skulle göra så få felhandlingar som möjligt vid lösande av uppgifter i prototypen. Slutligen gjordes användartester för att utvärdera prototypens användbarvänlighet och undersöka brister i prototypen som ledde till felhandlingar. Genom att besvara studiens frågeställningar har författarna kunnat identifiera ett flertal funktioner samt kunnat ta fram och användbarhetstesta förslag på en gränssnittsdesign och informationsstruktur för fem olika scenarier.

Syftet med detta projekt var att identifiera om en implementering av en standardisering för receptbelagda läkemedelsförpackningar, skulle kunna bidra till en minskad risk gällande feldosering eller felmedicinering av patient. Resultatet av studien konstaterar att en standardisering för ordinationer har större effekt. / The purpose of this project was to identify if an implementation of a standardization for prescription drugs packaging, could contribute to a reduced risk of error when medicating a patient with prescription drugs and dosage. The outcome of the study states that a standardization for prescriptions has a bigger impact.