Forward operators are subjected to both physical and mental workload in their work and a way to reduce mental workload and increase productivity is to automating the crane movement. To enable study the impact of automation you need methods to estimate the forwarder operators mental workload in conventional crane work and with semi automation. This study evaluated the psychophysiological parameters; trapezius muscle activity, heart rate, heart rate variability, respiratory rate, skin conductance and finger temperature. To ensure the validity and methodology reliability one need to perform more extensive studies. As for future studies this work propose additional studies of forward operator mental workload in the simulator environment regarding heart rate, heart rate variability and respiration. / Skogsmaskinförarens arbete innebär en hög belastning såväl fysiskt som mentalt. Dels för att det innefattar moment av statiskt och repetitvt arbete och dels för att en stor mängd information bearbetas och många beslut fattas på kort tid. Mental belastning är ett begrepp för olika former av belastning som påverkar människans förmåga att bearbeta information. Det finns ingen enskild faktor som kan utgöra ett mått på mental belastning. Såväl prestation som subjektiva bedömningar och psykofysiologiska mätmetoder används för att mäta mental belastning. Exempel på psykofysiologiska mätmetoder är muskelaktivitet, hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet, andningsfrekvens, hudkonduktans och fingertemperatur. Ett sätt att försöka minska belastningen för skotarföraren är att automatisera vissa moment i kranens arbete. Syftet med examensarbetet var att utvärdera psykofysiologiska mätmetoder lämpliga för att beöma skillnaden i mental belastning hos skotarförare vid arbete med konventionellt- och delautomatiserat kranarbete i simulatormiljö. Resultatet visar på en potential hos analyserna hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet och andning för fortsatta studier. Muskelaktiviteten i form av trapezius-EMG och hudkonduktans var analyser behäftade med höga brusnivåer och artefakter i studien. Arbetet ger även en bild av komplexiteten i studier där teknik och människa interagerar. Den tekniska kapaciteten på skogsmaskiner är idag så avancerad att maskinföraren bedöms vara den begränsande faktorn för prestationen. För att öka produktiviteten i skogsbruket är det av stor vikt att den tekniska utvecklingen samspelar med interaktionen mellan människa och maskin för att främja ett hållbart skogsbruk för såväl maskinförare som för skog och miljö.

<p>Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.</p>

The Swedish forestry industry has since the beginning of the mechanization in the 1950´s had a technology development that streamlined the industry and reduced costs. The role of lumberjacks has changed a lot since hand tools were replaced by high-tech forestry machines. Previous studies indicate that the profession suffers from a poor working environment and poor organizational governance, in terms of lack work management, working hours and high demands and stress levels. This has led forest machine operators choosing to quit their jobs. The purpose of the study was to identify key factors that motivate forest machine operators and how their attitude is to monetary rewards. The survey was carried out as a survey study at the forest industry company SCA, where a questionnaire on motivation factors was sent to all forest machine operators. Swedish Cellulose is one of Sweden´s largest forest companies and Europe´s largest private forest owner. 48 machine operators responded to the questionnaire, the number of respondents to the whole brand was small, but a total survey for SCA. For a more generalizable result at brand level, more respondents had been desirable. Most of all work task and colleagues motivates the forest machine operators. Their motivation is disturbed by the lack of career opportunities and the lack of opportunities to influence decisions. The forest machine operators would get more motivation through more varied tasks and they think the most important thing about their work is to develop and become more professionally skilled. Performance-based monetary rewards motivate forest machine operators. Additional pay motivates them more than other forms of rewards, and they positively endorse the performance-based payroll system that exists at SCA today. Suggestions to needed measures to make forest machine operators motivated are more feedback from the leadership as well as involving the machine operators in decisions that are made. Communication between the leadership and machine operators needs to be improved to increase job satisfaction and maintain the motivation of employees. In order to increase their motivation, their work and duties need to vary more than they do today. What the responds consider would increase the variation in their work is unclear, and needs to be explored more closely. / Skogsbruket i Sverige har sedan mekaniseringens början under 1950- talet haft en teknikutveckling som effektiviserat branschen och sänkt kostnaderna. Rollen som skogsarbetare har gått från yxa och såg till att idag som skogsmaskinförare manövrera högteknologiska skogsmaskiner. Tidigare studier pekar på att yrket lider av bristfällig arbetsmiljö och dålig organisatorisk styrning, i form av bristande arbetsledning, långa arbetstider samt höga krav och stressnivåer. Detta har lett till att skogsmaskinförare valt att sluta. Syftet med studien var att identifiera nyckelfaktorer som motiverar skogsmaskinförare och hur deras inställning är till monetära belöningar. Undersökningen gjordes som en surveyundersökning hos skogsindustriföretaget Svenska Cellulosa AB där en enkät med frågor om motivationsfaktorer skickades ut till alla anställda skogsmaskinförare. SCA är ett av Sveriges största skogsbolag och Europas största privata skogsägare. 48 maskinförare besvarade enkäten, antal respondenter sett till hela branschen var litet, men ändå en totalundersökning för SCA. För ett mer generaliserbart resultat på branschnivå hade fler respondenter varit önskvärt. Det som motiverar skogsmaskinförarna mest är arbetsuppgifter och kollegorna. Deras motivation störs av bristen på karriärsmöjligheter och bristen på möjligheter att kunna påverka beslut. Skogsmaskinförarna skulle få ökad motivation genom mer varierande arbetsuppgifter och de anser att det viktigaste på arbetet för dem är att utvecklas och bli yrkesmässigt skickligare. Prestationsbaserade monetära belöningar motiverar skogsmaskinförarna. Pengar motiverar dem mer än andra former av belöningar och de ställer sig positiva till det prestationsbaserade lönepremiesystem som finns idag hos SCA. De åtgärder som behöver vidtas för att skogsmaskinförare ska vara motiverade är mer återkoppling eller feedback från arbetsledningen samt involvera maskinförarna mer i beslut som fattas. Kommunikationen mellan arbetsledning och maskinförare behöver förbättras för att öka arbetsglädjen och behålla motivationen hos de anställda. För att öka deras motivation behöver arbetet och arbetsuppgifterna variera mer än de gör idag. Vad respondenterna anser skulle öka variationen i deras arbete är oklart, och behöver undersökas närmare.

Detta är en studie av teori och praktik i svensk skogspolitik, undersökningen är gjord med hjälp av intervjuer av skogsmaskinförare. Syftet med studien var att belysa och analysera orsaken till de skador som skogsbruket orsakar. Jag ville undersöka hur de skogspolitiska målen omsätts i praktiken. Under de intervjuer som genomfördes med skogsmaskinförarna utkristalliserades några faktorer som utgör problem och som har betydelse för hur skogspolitiken genomförs i praktiken. Det som skogsmaskinförarna menar utgör problem är bland annat bristfällig information, dåliga kartor och snötäckt mark. Vidare framkom att andra åtgärder än avverkning kan orsaka skador på skyddsobjekt. Andra skogsåtgärder som till exempel skotning av ris och markberedning är inte lika kringgärdade av restriktioner som slutavverkningar. Att objekt inte finns på kartor beror på att de inte inventerats eller registrerats. När marken är täckt med snö, objekt inte finns markerade på någon karta, inte är markerat i fält och ingen har lokal kännedom om objekten är det stor risk för att de skadas. Allt färre anställda i skogen gör att skogsarbetare arbetar över allt större områden vilket leder till att lokal kännedom om objekt också saknas idag. Stora insatser behövs för att få till stånd inventeringar av kulturobjekt och nyckelbiotoper, vidare behövs registrering och överföring till kartor som snabbt kan göras tillgängliga för skogsbruket. Rutiner för informationsflödet och fortsatt satsning på utbildning, rådgivning och information till alla skogsbrukets aktörer är viktigt för att målen skall kunna nås.