Fotboll är en högintensiv sport med intermittent arbete och har höga krav på den aeroba förmågan. För att utveckla den aeroba förmågan hos fotbollsspelare används ofta small sided games (SSG). Träningsmetoden liknar match men spelas på mindre yta med färre spelare. I ett idrottssammanhang visar tidigare forskning på samband mellan inre motivation och större upplevd glädje till aktiviteten, så även uthållighet i att utföra aktiviteter till hands. Detta kan komma att påverka idrottares utveckling samt prestation. Studien jämförde yttre fysisk belastning (Total distans (TD), sprintlöpningar (SL), höghastighetslöpningar (HHL), accelerationer (ACC) och deaccelerationer (DEC) i SGG mellan olika planstorlekar och antal spelare. Vidare undersöktes om spelarnas typ av motivation skiljde sig mellan uppläggen, samt om samband mellan motivationsformerna och yttre fysisk belastning fanns. Sjutton fotbollsspelare (18 ± 1 år) från ett pojklag deltog i studien. Global Positioning System data samlades in via Polar Team Pro applikation som tilldelades av fotbollsklubben. Planstorlek för uppläggen var 7 mot 7(7vs7); 50m x 35-45m, 4 mot 4(4vs4); 32m x 20m. Distansen var längre i SSG 7vs7 än i SSG 4vs4 (p <0.05), spelare gjorde även fler accelerationer (p <0.05) såväl som deaccelerationer (p <0.05) i SSG 7vs7. En enkät baserad på Situational Motivation Scale (SIMS) användes för att identifiera spelarnas motivationsform; Inre motivation, identifierad reglering, extern reglering och amotivation. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i motivationsform mellan SSG 7vs7 och SSG 4vs4. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan amotivation och TD i SSG 7vs7, samt ett mellan identifierad reglering och SL i SSG 7vs7. Studien visar att olika upplägg av smålagsspel påverkar den yttre fysiska belastningen hos unga fotbollsspelare på olika sätt samt att spelarnas motivationsform kan påverka utfallet av träningen och utvecklingen. Vidare krävs mer forskning på unga fotbollsspelare för att säkerställa pålitliga resultat. / Soccer is a high intensity sport with intermittent work that puts high demands on aerobic ability. To develop the aerobic ability for soccer players it’s common to use small sided games (SSG). The training method resembles a real match but is played on a smaller area with fewer players. In a sports context, previous research shows a connection between internal motivation and greater perceived happiness to the activity, as well as perseverance in performing activities at hand. This may affect the athlete's development and performance. This study compared the external load (Total distance (TD), sprints (SL), high speed running (HHL), accelerations (ACC) and decelerations (DEC) in SSG between different pitch sizes and number of players. Furthermore it was studied whether there was a difference between the motivation and sizes and whether there was a correlation between motivation and external load. Seventeen soccer players (18 ± 1 years) from a soccerc academy participated in the study. Global Positioning System data were collected from the Polar Team Pro application, allocated from the football club. SSG pitch sizes were 7vs7; 50m x 35-45m, 4vs4; 32m x 20m. TD were longer in SSG 7vs7 than in SSG 4vs4 (p <0.05), players made more accelerations (p <0.05) and decelerations (p <0.05) in SSG 7vs7. A survey based on the Situational Motivation Scale (SIMS) was used to measure the players' form of motivation; Internal motivation, identified regulation, external regulation and amotivation. The results showed no significant differences between SSG 7vs7 and SSG 4vs4 for the motivation forms. The results showed a significant negative correlation between amtoviation and TD in SSG 7vs7, and in identified regulation and SL in SSG 7vs7. This study shows that different layouts of SSG affect the external load of young soccer players in different ways and that the players’ motivation can affect the outcome of training and development. More research is needed on young soccer players to ensure reliable results.

No description available.

I denna kvalitativa studie integreras kognitiv belastningsteori och användbarhet. Hur utbildningsmjukvara utvecklas är aktuellt att undersöka för att bidra med kunskaper om hur utbildningsteknologi kan utvärderas för lyckad implementering i klassrumspraktiken.  Människans interaktion med teknologin och hennes kognitiva arkitektur tas i beaktning när utbildningsmjukvara struktureras på ett sätt som inte överbelastar arbetsminnet. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka hur det algebraiska ämnesinnehållet struktureras i interaktiva matematikböcker för att stödja inlärningsprocesser. Studien undersöker också hur användaren ges åtkomst till ämnesinnehållet i interaktiva matematikböcker utifrån hur detta bidrar till den totala kognitiva belastningen. Samtliga processer i studien har en distinkt teoretisk anknytning till kognitiv belastningsteori och insamlade data har bearbetats systematiskt i processen av en innehållsanalys. Datamaterialet består sammantaget av drygt 60 uppgifter från tre interaktiva matematikböcker, samt av tre heuristiska utvärderingar av samma tre böcker. Analysens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning av riktlinjer för utbildningsdesign och dess påvisade effekter, samt hur dessa riktlinjer kognitivt belastar arbetsminnet för att främja eller hämma kunskapsutveckling. Diskussionen berör också användbarheten i de tre interaktiva matematikböcker som utvärderats och hur gränssnitten bidrar till åtkomst i belastningen av arbetsminnet. Av studiens resultat framkommer arbetade exempel och minskad vägledning som identifierade mönster i interaktiva matematikböcker. Analys av heuristiska utvärderingar visar att interaktiva matematikböcker är konsekvent designade internt med mindre externa skillnader, vilket utifrån studiens resultat ger användaren åtkomst till det matematiska ämnesinnehållet.

I nyligen utgivna rapporter finns det indikationer på att den psykiska ohälsan bland barn och unga ökat samt att många ungdomar idag upplever en låg självkänsla. Att ha en låg självkänsla har visat sig vara en riskfaktor för utveckling av andra psykiska problem men trots detta är forskningen kring behandling av låg självkänsla hos ungdomar bristfällig och det finns i dagsläget heller ingen etablerad metod. Således är det motiverat att utforma och studera behandlingar specifikt riktade mot låg självkänsla. Forskningsprojektet SIA utformade och testade därför en helt ny internetbaserad kognitiv beteendeterapi (iKBT) som kom att ligga till grund för denna studie. Då det fanns en stor variation i psykiskt mående hos ungdomarna som sökte sig till en behandling för låg självkänsla blev uppsatsens syfte att kartlägga psykiatrisk belastning inom gruppen samt undersöka huruvida graden av psykiatrisk belastning kunde predicera behandlingsutfall. Ett nytt index, psykiatriskt svårighetsindex (PSI), bestående av sex indikatorer togs fram och användes för att gradera och mäta psykiatrisk belastning hos respektive deltagare. I ett första steg genomgick indexet statistiska analyser för att undersöka dess psykometriska egenskaper samt hur fördelningen såg ut. I nästa steg undersöktes samband mellan PSI och eftermätnings- respektive förändringsvärden samt om PSI predicerade behandlingsutfall. Resultatet visade att PSI med fördel kunde användas i vidare statistiska analyser vilka i sin tur visade på samband mellan PSI och eftermätningsvärden på depressions- och ångestmått men att PSI inte kunde predicera behandlingsutfall. Detta indikerar alltså att psykiatrisk belastning har ett samband med kvarvarande symptombörda efter behandling men att huruvida psykiatrisk belastning predicerar förbättring inte går att fastslå då stickprovet i studien var väldigt litet - men resultaten pekar på att det inte gör det. Vidare forskning behövs därför för att undersöka och avgöra vilken påverkan psykiatrisk belastning har på behandlingsutfall.

Eutrophication is a major problem causing algal blooms and impaired water quality, especially regarding coastal areas and seas. It is a result of an excessive supply of nutrients such as phosphorus (P), where agriculture accounts for the largest share of the anthropogenic nutrient load. Furthermore, arable fields with clay soils have been shown to have among the highest P-losses. In this study, 10 constructed wetlands located in agricultural areas with high clay content in the topsoil were examined. The aims were to investigate how the P accumulation is related to wetland design and catchment factors and to see if there is an optimal hydraulic load (HL) and wetland size for P accumulation. The study is based on P analyses of sediment cores sampled in March 2021, calculations of catchment factors in ArcMap, water flow calculations, and statistical analyses. Sedimentation of particles with associated P is considered to be the primary process for P retention in wetlands. Accordingly, the results showed that the P accumulation was positively correlated to particle retention. The total P accumulation varied between 8 and 96 kg ha-1 yr-1 and the total particle accumulation was 7-130 t ha-1 yr-1. The wetland design factors, including wetland area, water depth, and length-to-width ratio (L:W), had no significant influence on the P accumulation. However, water depths greater than 1.5 m inhibited the P retention which suggested that the water depth should be limited to approximately 1 m to avoid too large particle settling distances.  The proportion of agricultural land within each catchment did not show any correlation to the P accumulation. The clay content in the topsoil was however positively correlated to both particle and P accumulation. This suggested that the sedimentation process was promoted even though the inflowing particles potentially consisted of a large proportion of clay particles, which have a low sedimentation velocity. The erosion risk of the catchment area had no significant influence on the P accumulation, meaning that a high expected particle load did not entail an increased particle and associated P accumulation. High HL values of 450 and 850 m yr-1 were shown to counteract the P retention. This corresponded to wetlands smaller than 0.1% of the catchment area. A possible turning point of HL where the P accumulation is inhibited could also be distinguished, ranging between HL 200 and 300 m yr-1. An optimal HL for increased P accumulation could not be determined due to such few observations. However, it could be concluded that an HL up to approximately 210 m yr-1 had a positive influence on the particle and P accumulation and that wetlands should be larger than 0.1% of the catchment area to efficiently retain P. / Övergödning är ett stort problem som orsakar algblomningar och försämrad vattenkvalitet, särskilt vid kustområden och hav. Övergödningen orsakas av ett för stort utsläpp av näringsämnen såsom fosfor (P), där jordbruket står för den största antropogena näringsbelastningen. Åkermark med lerjord har dessutom visat sig ha bland den högsta utlakningen av P. I denna studie har 10 våtmarker anlagda i jordbruksområden med hög lerhalt undersökts. Syftet var att undersöka hur P-ackumuleringen är relaterad till våtmarksutformningen och abiotiska faktorer i avrinningsområdet. Projektet syftade även till att undersöka ifall det finns en optimal hydraulisk belastning (HL) för P-ackumulering. Studien baserades på P-analyser av sedimentproppar provtagna i mars 2021, beräkningar av avrinningsområdesfaktorer i ArcMap, flödesberäkningar samt statistiska analyser.  Den primära reningsprocessen för P i våtmarker är genom sedimentation av partiklar med bundet P. Följaktligen visade resultatet att P-ackumuleringen var positivt korrelerad med partikelretentionen. Den totala P-ackumuleringen varierade mellan 8 och 96 kg ha-1 år-1 och den totala partikelackumuleringen var 7-130 ton ha-1 år-1. Våtmarksutformningen, vilket innefattade våtmarksarea, vattendjup och längd-bredförhållande (L:W), hade ingen signifikant betydelse för P-ackumuleringen. Vattendjup större än 1,5 m hämmade emellertid P-ackumuleringen vilket indikerade att vattendjupet bör begränsas till cirka 1 m för att partiklar ska hinna sedimentera.  Andelen jordbruksmark i avrinningsområdet hade ingen korrelation med P-ackumuleringen. Lerhalten i avrinningsområdet var däremot positivt korrelerad till både partikel- och P-ackumuleringen. Detta indikerade att sedimentationen främjats trots att de inflödande partiklarna potentiellt bestod av en stor andel lerpartiklar, vilka har en långsam sedimentationshastighet. Erosionsrisken i avrinningsområdet hade ingen signifikant påverkan på P-ackumuleringen. En hög förväntad partikelbelastning resulterade därmed inte en ökad partikel- och P-ackumulering. Höga HL-värden på 450 och 850 m år-1 motverkade P-ackumulationen, vilket motsvarade våtmarker som utgjorde mindre än 0,1 % av avrinningsområdet. En möjlig brytpunkt där HL hämmar P-ackumulationen kunde urskiljas i intervallet HL 200-300 m år-1. På grund av för få observationer kunde inte en optimal HL för ökad P-ackumulation fastställas. Det kunde dock konstateras att en HL upp till cirka 210 m år-1 hade en positiv inverkan på partikel- och P-ackumulationen och att våtmarker bör utgöra minst 0,1 % av avrinningsområdet för att effektivt ansamla P.

Examensarbetet har genomförts på Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB i Trollhättan. Arbetet behandlar konceptframtagning för en arbetsplats i en tillverkningsgrupp. I tillverkningsgruppen behandlas detaljer med en maximal vikt på 13 kg som förflyttas mellan vagnar och fleroperationsfräsen Heckert 4, allt arbete utförs på ett höj- och sänkbart golv för att ge operatören rätt förutsättningar för arbete i Heckert 4. Den berörda arbetsytan är i nuläget inte ergonomiskt anpassad för operatörerna då belastningsergonomiska risker i form av manuella lyft, vridningar och böjda arbetsställningar förekommer i det dagliga arbetet. Syftet med detta examensarbete är att förbättra arbetsytan vid fleroperationsfräsen Heckert 4 på ett sådant sätt att den blir mer ergonomisk och riskfri för operatörerna. Målet var att generera ett koncept för en mer ergonomisk arbetsyta samt förebygga risken för belastningsskador hos operatörerna. Arbetet inleddes med att information samlades in i form av observationer och intervjuer. Genom detta kunde en nulägesbeskrivning fastställas samt en behov- och kravlista sammanställas. En riskanalys genomfördes över nuläget och bidrog till ytterligare krav i listan. Därefter genererades idéer på lösningar för de problem som uppmärksammades i nulägesbeskrivningen. Dessa kombinerades sedan till koncept som innehöll lösningar för de belastningsergonomiska risker som identifierades. Med en konceptsållningsmatris sållades koncepten ned och bedömdes mot nuläget. De högst rankade konceptenutvärderades vidare i en konceptvalsmatris som slutligen gav ett vinnande koncept. Det vinnande konceptet modellerades och förbättrades ytterligare. Det resulterande konceptet som redovisas till Parker för fortsatt arbete är koncept I+.Koncept I+ består av två rörliga avlastningsytor placerade på det höj- och sänkbara golvet vid vardera sida om Heckert 4. Även två avlastningsbänkar är placerade på golvet för att underlätta arbetet för operatörerna. Den ena avlastningsbänken är utrustad med ett verktygsställ med plats för de verktygsbrickor som ska användas för att satsa fram nödvändiga verktyg. Konceptet I+ minskar de belastningsergonomiska riskerna genom att tillåta skjuvning av detaljerna istället för manuella lyft i kombination med vridningar. Då detaljerna kan följa med när golvet höjs upp elimineras det böjmoment som operatörerna tidigare utförde. Om Parker väljer att fortsätta utvecklingen av detta koncept kommer de att erhålla en mer riskfri arbetsyta med förbättrad ergonomi och minskad risk för belastningsskador. / This bachelor´s thesis has been carried out at Parker Hannifin Manufacturing Sweden AB in Trollhattan. The thesis presents concept development for a workspace in a manufacturing group that processes details with a maximum weight of 13 kg. The details are moved between trolleys and the milling machine center Heckert 4, all work is performed on a height-adjustable floor to give the operator the right conditions for working with the machine. The affected workspace is currently not ergonomically adapted for the operators when ergonomic risks in the form of manual lifting, rotations and bent working positions occur in the daily work. The purpose of this thesis is therefore to improve the workspace of the milling machine center Heckert 4 in such a way that it becomes more ergonomic and risk-free for the operators. The goal of this thesis was to generate a concept for a more ergonomic workspace and to prevent the risk of injuries forthe operators. The work began with information being collected in the form of observations and interviews. Through this, a description of the current situation could be established, and a list of needs and requirements was put together. A risk analysis was carried out on the current situation and contributed to additional requirements in the list. Subsequently, ideas were generated for solutions to the problems that were highlighted in the current situation description. These were then combined into concepts that contained solutions for the ergonomic risks that were earlier identified. With a concept screening matrix, the concepts were screened down and assessed against the current situation. The highest ranked concepts were further evaluated in a concept scoring matrix that ultimately resulted in a winning concept. The winning concept was further modeled and improved. The resulting concept that is presented to Parker for continued work is concept I+. Concept I+ consists of two movable surfaces located on the height-adjustable floor at each side of Heckert 4. Two counters are located on either side of the floor to ease the work for the operators. One counter is equipped with a tool stand with space for the tool kittingtrays to be used to kit the necessary tools. The concept I+ reduces ergonomic risks by allowing the parts to be pushed instead of manual lifting in combination with turning of the torso. As the details can be placed on the benches when the floor is raised, the bending act that the operators previously performed is eliminated. If Parker decides to continue developing this concept, they will have a more risk-free workspace with improved ergonomics and reduced risk of injuries.

Detta arbete berör arbetsminnets betydelse för matematikinlärning och hur lärare kan arbetaför att optimera lärandet för elever med svagt arbetsminne. Syftet med arbetet var att göra ensammanställning och översikt om vad forskningen säger angående hur elever imatematiksvårigheter utifrån ett svagt arbetsminne kan stöttas i skolan. Avgränsningargjordes till arbetsminnet och dess funktion kopplat till matematiksvårigheter. Andraavgränsningar vi gjorde i arbetet var att utgå från Baddeleys modell av arbetsminnet och thecognitive load theory. Sökningar gjordes i både ERIC och ERC efter relevanta källor. Vianvände oss mestadels av peer review artiklar men utgick även från tidigare kurslitteratur därvi gjorde kedjesökningar utifrån källor i dessa. Forskningen vi har tagit fram och presenterar idetta arbete visar på att arbetsminnets kapacitet har en stor betydande roll för eleversmatematikinlärning. De olika delarna i arbetsminnet ansvarar för olika arbetsuppgifter menresultatet visar att samarbetet mellan dessa delar är väsentlig för att eleven ska kunna ta in nykunskap. För elever med ett svagt arbetsminne är det viktigt med stöttning för att minskabelastningen på arbetsminnet. Forskningen visade att visuellt stöd, meningsfullt och bekantinnehåll samt repetition är stöttning som lärare borde inkludera i sin undervisning för attstötta matematikinlärningen för elever med ett försvagat arbetsminne.

Den kvinnliga fotbollen har aldrig varit lika populär som den är idag och den fortsättergöra framsteg och lockar mer publik, samtidigt som flera tjejer/kvinnor börjar utövasporten. Tidigare forskning är begränsad gällande kvinnliga elitfotbollsspelare, merforskning inom kvinnlig fotboll och dess externa belastning kan hjälpa den kvinnligafotbollens utveckling. Kraven som ställs skiljer sig efter den position spelaren har, denexterna belastningen är en viktig del inom fotbollen. Fotbollen ställer krav på löpningari olika riktningar och i olika hastigheter, inbromsningar samt acceleration. Varjeposition tillämpar olika egenskaper. Syftet var att sammanställa kunskapen gällande denexterna belastningen hos kvinnliga elitfotbollsspelare. En systematisk deskriptivlitteraturöversikt med en systematisk sökning har använts för att besvara studiens syfte.Sökningen gjordes i databaserna Discovery och Pubmed och resulterade i 10vetenskapliga artiklar. En kvalitetsanalys utfördes på artiklarna, med hjälp av SBUmallar bedömdes 10 artiklar med poäng, av dessa 10 fick 4 artiklar 4 poäng, 1 fick 5poäng, 4 fick 6 poäng och 1 fick 7 poäng. Resultatet delades in i 3 teman: total distans iolika hastigheter, acceleration och deceleration samt topphastighet. De förstnämnda ochsistnämnda innebar att det skiljde sig beroende på position medan acceleration ochdeceleration syftade på hur många gånger det sker under en match men även om vilkazoner det sker i. Det ställs olika krav på spelarna beroende på position. De sekvensersom sker under en fotbollsmatch påverkas utifrån den position som spelaren har.Resultatet visade att kvinnliga elitfotbollsspelare har en totaldistans mellan 10–12 kmper match, utför mellan 400–1000 accelerationer och decelerationer och har engenomsnittlig topphastighet på ca 26 km/h. Sammanfattningsvis visar studien att denexterna belastningen som ställs på kvinnliga elitfotbollsspelare handlar om vilkenposition spelaren har. Resultatet ger även möjligheten för tränare att förbereda spelarnabättre inför match genom att anpassa träningsupplägget

Bakgrund: Effektutveckling kan sägas vara detsamma som muskulär explosivitet.Ju högre effekt, desto högre explosiv styrka, detta mäts i enheten Watt (W). Dennastyrkekvalitet har stor betydelse inom många idrotter. Inom styrketräning ansesbasövningarna, som även kallas “the big three”, utgöra grunderna för att med testermäta och på ett effektivt sätt träna både sin maximala och explosiva muskelstyrka.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka om effektutvecklingen skiljer sig åtinom intensitetzonen 30-60% av 1RM vid knäböj, bänkpress och marklyft. Metod:Elva styrketränande individer inkluderades i studien där deltagarna i snitt var 24 årgamla, 184 cm långa och vägde 84 kg. Deltagarna utförde ett testprotokoll sominkluderade ett test i knäböj, bänkpress och marklyft, där deltagaren själv skulleutföra tre repetitioner på bestämd vikt av deras 1RM mellan 30-60%. Resultat:Resultatet av den aktuella studien visar att det var en signifikant skillnad ieffektutveckling mellan övningen bänkpress och knäböj (p <0.001) samt bänkpressoch marklyft (p <0.001). Mellan övningarna knäböj och marklyft var det ingensignifikant skillnad (p <0.748). Det var inte någon signifikant skillnad i deltagarnaseffektutveckling (W) mellan de olika procenten (30-60%) av deltagarnas 1RM iövningarna knäböj, bänkpress och marklyft (p>0.05). Resultatet visar att en högreeffektutveckling kan uppnås i övningar som involverar stora delar av underkroppenjämfört med överkroppen. Det fanns ingen signifikant skillnad i maximaleffektutveckling (p>0.05) vid belastningar i intervallet 30-60% av 1RM för knäböj,bänkpress och marklyft. Slutsats: Denna observation indikerar att valet avbelastning inte verkar ha någon betydelse för att uppnå maximal effektutveckling, sålänge vikten ligger inom intervallet 30-60% av 1RM. Detta är ny och betydelsefullkunskap som har direkt praktisk tillämpning för styrketränare och idrottare sominkluderar styrketräning i sitt träningsprogram för att förbättra explosiv styrka.

Bakgrund: Att monitorera fotbollsspelares inre och yttre belastning har ökat under de senaste åren. Elitfotbollsklubbar världen över använder dessa hjälpmedel för att följa spelarnas utveckling och att således få en bättre förståelse om spelarens belastning under träning och match. Mätverktyget globala positioneringssystemet (GPS) möjliggör för tränarstaben att få bättre insikt kring spelarnas yttre belastning vilket har påvisats i tidigare forskning är av betydelse för prevention av skador och idrottslig framgång.    Syftet med studien var att kartlägga totalvolym av löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning som manliga elitfotbollsspelare utför under matchspel mellan åren 2013–2023. Tillhörande frågeställningar löd ” Vilken betydelse har spelarens position gällande löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning?” samt ”Finns det ett samband mellan löpvolym och vinst utav matchspel?” Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 261 träffar som skedde över två databaser. Elva artiklar inkluderades i studien. Några av de inklusionskriterier var bland annat manliga elitfotbollspelare samt att mätningarna i samtliga studier skulle skett med hjälp av GPS. Efter vidare analys och kvalitetsbedömning av artiklar så kunde tematisering av begreppen löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning tillämpas.  Resultat: Sammanställning av artiklarna visade på att fotbollsspelare springer i genomsnitt mellan 9-10km under match beroende på position följt av cirka 500m högintensiva löpningar och 120m sprintlöpningar. Resultatet är väldigt positionsberoende. Slutsats: Att besitta en god löpkapacitet är en grundpelare för fotbollsspelare på elitnivå. Men det går inte att påvisa någon koppling mellan löpvolym och matchutfall.