Bakgrund: Cancer är idag en av de vanligaste sjukdomarna i svenska samhället och klassas som en folksjukdom. Hälften av de personer som får en cancerdiagnos, får obotlig cancer. Att dela med sig av upplevelser via bloggar kan hjälpa individer med obotlig cancer att hantera sin sjukdom. Sjukdomsbloggar kan även ha betydelse för omvårdnaden av patienter gällande förståelse och bemötande från sjukvården. Syfte: Att utifrån bloggar, beskriva individers upplevelser av att ha obotlig cancer samt beskriva vilken betydelse bloggen har för individerna. Metod: En empirisk kvalitativ studie med beskrivande design. Datainsamlingen har skett via Google och sex bloggar har inkluderats i studien. Data har analyserats genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: När informanterna fick diagnosen så uppstod mycket känslor som de var tvungna att hantera. Bloggskrivandet blev ett stort stöd och ett sätt att hantera sjukdomen. De beskrev även att det uppstod mycket känslor i samband med besked under sjukdomstiden. Studien visade att obotlig cancer påverkade informanterna både fysiskt och psykiskt. Existentiella upplevelser beskrevs också. Sjukdomen visade sig ha haft både positiv och negativ påverkan på informanternas liv. Informanterna beskrev vidare stödet som de fick från sina anhöriga och hur sjukdomen hade påverkat deras relation. De beskrev även hur det sociala livet förändrades efter diagnosen samt hur de upplevde vårdens bemötande. Slutsats: Individer med obotlig cancer påverkas både negativt och positivt av sjukdomen, ur ett fysiskt, psykiskt och existentiellt perspektiv. Relationer till anhöriga samt individernas bloggar har visat sig ha stor betydelse under sjukdomstiden. Det är av stor vikt att sjuksköterskan beaktar en helhetssyn av individen i omvårdnaden, för att denne ska få uppleva livskvalité och välbefinnande till livets slut.

Bakgrund: Cancer är idag en av vår tids vanligaste sjukdomar och beräknas vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Personen som drabbas av en allvarlig, livshotande och obotlig form av cancer ställs ofta inför stora prövningar som kan orsaka livskris och stor sorg och det är av stor vikt att personen får stöd i denna situation. Syfte: Syftet är att belysa patienters erfarenheter av att ha drabbats av obotlig cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att belysa fenomenet där studier publicerade inom de senaste tio åren inkluderades. Databassökning genomfördes i tre olika databaser med en huvudsaklig inriktning på omvårdnad och endast de studier som var relevanta och ansågs ha en god kvalité inkluderades. Ett induktivt arbetssätt användes under analysen och analysmetoden inspirerades utifrån metoden integrerad analys. Resultat:Analysen identifierade fem olika kategorier som belyste patienternas upplevelser och erfarenheter vilka var; ”hantering och bearbetning av situationen”, ”emotionella reaktioner”, ”behov av att vara oberoende”, ” behov av att få bekräftelse” och ”behov av att känna mening och hopp”. Slutsats: En person som drabbas av obotlig cancer tvingas konfrontera svårigheter han/hon aldrig drömt om att möta. Sorg och glädje blandas om vartannat och att inte ge upp och låta sjukdomen ta över kan skänka hopp och mening i en i annat fall så ohållbar situation. Vikten av att mötas med respekt och omtanke och att bektraktas som en person upplevs värdefullt. Att omges av kärlek och få uppleva styrkan av ett ovärderligt stöd kan skänka tröst och en tanke om att inte vara ensam.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades ca 60 000 personer med cancer under år 2016 och många av dessa erhåller palliativ vård eftersom cancersjukdomen för vissa förblir obotlig. En person som insjuknar i en obotlig cancersjukdom får en förändrad livskvalitet och upplevelsen av sjukdomen varierar beroende på sjukdomsstadiet. Syfte: Syftet med den här litteraturstudie var att beskriva hur vuxna personer upplevde att det var att leva med en obotlig cancersjukdom och hur det påverkade deras livskvalitet. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar resultatet på elva vetenskapliga artiklar framtagna via databasen MedLine via PubMed. Resultat: Resultatet visar att cancerdrabbade personer upplever förändringar i det psykiska och fysiska måendet, vilket ledde till att de socialt isolerade sig på grund av problemen och symtomen sjukdomen medför. Stöd från anhöriga samt sjukvården var betydelsefullt och viktigt. Livskvaliteten påverkades negativt hos majoriteten av personerna med en obotlig cancersjukdom. Slutsats: Personers upplever förändringar och påverkan på livskvaliteten olika under sjukdomens olika stadier och därför är det viktigt att rätt individanpassad vård bedrivs.

Bakgrund: År 2016 diagnostiserades 28 179 kvinnor med en cancersjukdom i Sverige. Majoriteten blir friskförklarade med hjälp av behandling, men för vissa får sjukdomen en dödlig utgång. Att leva med obotlig cancer innebär en fysisk och psykisk belastning som påverkar välbefinnandet på ett negativt sätt. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till en ökad känsla av livskvalitet och välbefinnande, samt att minska lidandet. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa vuxna kvinnors upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Fribergs modell. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier; Sjukdoms- och livslidande, det här är inte jag, samt det är för er jag lever. Utifrån dessa kategorier skapades sju underkategorier. Slutsats: Att leva med en obotlig cancersjukdom innebar stora förändringar i kvinnornas liv. Känslor av rädsla och ovisshet relaterat till sjukdomsförloppet var något som ständigt fanns hos dem. De närståendes stöd motiverade kvinnorna till att orka kämpa för att fortsätta leva så länge som möjligt. Sjuksköterskor kan stödja denna patientgrupp genom att öka sin förståelse angående deras situation. / Background: In Sweden, 28 179 women were diagnosed with cancer in 2016. The majority of those who receive a cancer diagnosis are cured with treatment, but for some, the disease becomes terminal. Living with terminal cancer involves physical and mental stress that impacts a person’s well-being in a negative way. One of the responsibilities of nurses is to support their patient to increase their quality of life and well-being, as well as to reduce their suffering. Aim: The aim of the study was to highlight the experiences of adult women living with terminal cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of the narratives was used according to Friberg's model. Results: An analysis of the data showed it could be divided into three categories; Illness and life suffering, this is not me, and finally It is for you that I keep on living. Based on these categories, seven subcategories were created. Conclusion: Living with terminal cancer caused major life changes for the women. Feelings of fear and uncertainty related to the course of the illness was constantly present with them. The support of relatives motivated women to fight to live for as long as possible. Nurses can support these group of patients by increasing their understanding of the circumstances these women go through.

Bakgrund: Cancersjukdom förekommer i hela världen och är i Sverige den nästa vanligaste dödsorsaken. Lidande vid en obotlig cancersjukdom och vid livets slut inkluderar mer lidande än bara fysisk smärta. Hälso- och sjukvårdens överordnade uppgift för all vårdverksamhet är att lindra lidande. Ändå visar tidigare forskning att hälso- och sjukvården tenderar att öka lidandet genom att inte se eller förstå det upplevda lidandet hos en person som har en obotlig cancersjukdom. Lidande kan enligt Eriksson förstås och förklaras som sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande.  Syfte: Studiens syfte är att med utgångspunkt ifrån Katie Erikssons teori beskriva vuxna personers upplevelse av det lidande som en obotlig cancersjukdom innebär.Metod: En litteraturstudie baserad på patografier. Patografierna analyserades med en deduktiv innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs. Erikssons teori om lidande var utgångspunkten för den deduktiva ansatsen. Resultat: Studiens analys visar att vuxna personer med obotlig cancersjukdom upplever lidande som kan appliceras på Erikssons teori om lidande. Livslidande och sjukdomslidande var det lidande som förekom i störst utsträckning. Vårdlidande visade sig var mer sällan förekommande. Inom livslidande upplevdes oro för döden, tidsbrist, sorg och känslan att vara begränsad i sin kropp. För sjukdomslidande visade sig smärta, illamående och trötthet vara de symtom som de personerna upplevde. Det vårdlidande som framkom visade sig utgöras av kränkningar orsakade av hälso- och sjukvårdspersonalen.Slutsats: Vuxna personer som diagnostiserats med obotlig cancer upplever lidande som kan förklaras med Erikssons teori om lidande. Livslidande var det lidande som framkom i störst utsträckning och hos samtliga personer. Studiens resultat kan hjälpa sjuksköterskor och övrig sjukvårdspersonal att förstå, bemöta och lindra det upplevda lidandet hos vuxna personer med obotlig cancersjukdom.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn på många sjukdomar som drabbar personer oavsett ålder och kön. Personer som får cancerdiagnos genomgår en lång process, med symtom, behandlingar och biverkningar som skapar lidande för personen. Att leva med en obotlig cancersjukdom medför förändringar i personens liv både fysiskt, psykiskt och socialt samt förändringar i vardag. Syfte: var att belysa personers upplevelser av att leva med en obotlig cancersjukdom. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa vetenskapliga originalartiklar användes för att uppnå syftets mål med denna litteraturöversikt, med användning av databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Fem huvudkategorier identifierades, samtliga kategorier beskrev patienternas upplevelse av att leva med cancersjukdom. Patienterna hade olika upplevelse av diagnosen. Huvudfynd var att patienterna upplevde maktlöshet som påverkade deras vardagliga liv, förändrad sociala roller och förändrad aktiviteter. Diskussion: Anledningen till att patienterna upplevde psykiska påfrestningar var på grund av den korta övergången från att känna sig frisk till att ha en livshotande sjukdom. Slutsats: Personer som har en cancersjukdom lever med både fysiska och psykiska påfrestningar, vilket påverkade personens sociala nätverk och fritidsaktiviteter. Dessa patienter hanterar sin sjukdom på olika sätt för att klara av vardag. Med stöd av teorin KASAM kan en individen finna lämpliga resurser samt behålla psykiskt välmående trots negativa erfarenheter. / <p>Examinationsdatum: 2021-05-10</p>

Att vara barn och få vara med att en förälder får en cancer sjukdom och sedan dör är en av de mest stressade situationer barn och ungdomar kan vara med, dessa händelser skapar många funderingar och frågor. I Sverige ska hälso- och sjukvårdspersonal involvera barn och ungdomar så att de får information, stöd och råd när en förälder blir allvarligt sjuk eller dör. Sjukvårdspersonal träffar dessa barn och ungdomar i samband med att den förälder som är cancer sjuk erhåller vård i allmän eller specialiserad palliativ vård. Syftet med studien var att beskriva barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Vald metod var litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes via artikelsökningar i CINAHL och PubMED. Efter kvalitetsgranskning valdes 16 artiklar ut att ingå i resultatet. Materialet i litteraturstudien har analyserats med en integrerad analys. Resultatet visade att barn och ungdomar har behov av att få information om förälderns cancersjukdom för att deras situation ska bli mer begriplig, hanterbar och för att inte känna sig utelämnade. När barn och ungdomar är informerade har de en möjlighet till förståelse och förberedelse för vad som sker med föräldern under sjukdomsförloppet. Barn och ungdomar kände sig ofta ensamma i situationen och önskade att de hade fått möjlighet att få stöd från andra som förstod deras situation. De behövde få tid för att förbereda sig och ta tillvara på värdefull tid tillsammans med föräldern, men behövde också få behålla en normalitet i vardagen med rutiner och struktur som att gå till skolan, umgås med vänner och ha fritidsintressen. Slutsatsen av studien visar barn och ungdomars behov av stöd när en förälder har obotlig cancer. Barn och ungdomar behöver få uppriktig och anpassad information för att kunna förbereda sig på vad som pågår och vad som förväntas hända med föräldern som har obotlig cancer. När barn och ungdomar får information om cancer sjukdom blir deras situation mer begriplig, hanterbar och de känner sig inkluderade i den nya familjesituationen. Föräldrar behöver få hjälp och stöd av sjukvårdspersonal om hur de kan informera och stödja sina barn. Sjuksköterskor behöver klara riktlinjer och utbildning för att känna trygghet i arbetet med att stödja hela familjen.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Genom att ta del av patienters berättelser skapas en förståelse av hur deras liv påverkas av obotlig cancer. Förståelsen är viktig för den palliativa vården och behövs också för att förbättra vården och möta patienters behov. Sjuksköterskan har en central roll där ansvar och relationen med patienten ger underlag till en god palliativ vård. Genom att ta del av patientperspektivet och förståelse för livsvärld, levd kropp och lidande kan sjuksköterskor skapa en trygg vårdrelation. Syfte: Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes där databaserna Cinahl och Pubmed användes för datainsamling. Artiklar mellan 2013-2023 avgränsades med ett antal kriterier och kvalitetsgranskades, vilket resulterade i att 11 artiklar analyserades. Resultat: Studien identifierade de tre kategorierna Relationer och självrelation, Vårdupplevelser inför döden och Hantera det nya, och saknaden av det gamla. Varje kategori innehåller underkategorier. Slutsats: Att leva med obotlig cancer beskrivs som en stor förändring av det tidigare, friska livet. Patienterna förlitar sig på, men också oroar sig för deras familj. Patienternas självkänsla är bristande då de upplever sig som både ensamma och annorlunda. Sjukvården stöttar dem men patienterna beskriver även brister såsom att kommunikationen inte fungerar bra. De hanterar livet med sjukdomen genom att de förlitar sig på närstående, försöker tänka positivt och så gott det går, leva livet som vanligt.

No description available.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer och för vissa blir cancer obotlig. Såväl besked om obotlig cancer som behandlingar skapar emotionellt kaos, lidande och påverkar patientens livsvärld. Kroppsliga förändringar begränsar även den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Palliativ vård bygger på teamsamverkan och har betydelse för att möta patienters mångdimensionella behov. Sjuksköterskan har ett ansvar och en roll att stödja och stärka patientens hopp och minska lidandet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Genom en kvalitativ metod har sex självbiografier analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Beskedet om obotlig cancer väckte existentiella tankar och känslor. Det fanns ett behov av att bearbeta och hitta ett förhållningssätt till sjukdomen. Närstående blev allt viktigare och deras stöd värdesattes. Hoppet spelade en betydande roll och det fanns en ständig strävan efter känslan av kontroll. Diskussion: Genom att sjuksköterskan stöttar patienten mentalt och emotionellt för att stärka förhållningssättet till cancerdiagnosen, kan en känsla av hopp och livskvalitet uppnås. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan vårdgivare är en viktig del. Slutsats: Att drabbas av obotlig cancer påverkar hela människans livsvärld. Stöd från så väl närstående som sjuksköterska är en viktig del av patientens välbefinnande. / Background: More people suffer from cancer and for some people it becomes incurable. Diagnosis and treatment cause emotional chaos and suffering which affects patients’ life world. Physical changes in the body cause limitation on patient’s physical, mental and social existence. Palliative care is important to meet patients’ multidimensional needs, as it is a team based practice. Nurse’s role and responsibilities are to give support and strengthen patients’ hope and reduce suffering. Aim: To illuminate patients’ experiences of living with incurable cancer. Method: Through a qualitative approach, six autobiographies were analyzed by a meaning analysis. Results: The notification of incurable cancer created existential thoughts and feelings. Patients’ needed a process to deal and find an approach to the disease. Support from the family became more important. Hope played an important role and patients’ had constant ambition for self-control. Discussion: By the support from the nurse, patients can find the approach to the cancer, strengthen the feeling of hope and quality of life. To achieve a good palliative care, collaboration between healthcare providers is an important part. Conclusion: Incurable cancer affects the patient's whole life-world. Support from the loved ones and the nurse is an important part for the patient's wellbeing.