Bakgrund: Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och årligen dör det ungefär 23 500 personer av obotlig cancer. Av de personer som dör årligen av cancer så är det ungefär 80 personer som är unga vuxna i åldrarna 16-29 år. Unga personerna har hela livet framför sig till skillnad från äldre personer som har levt större delen av sina liv. Att vara en ung vuxen och att få obotlig cancer kan innebära en livskris. Det är betydelsefullt att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer. För att kunna anpassa omvårdnaden efter unga personers individuella behov kan sjuksköterskor ha nytta av en ökad kunskap och förståelse för denna åldersgrupps upplevelser av att leva med obotlig cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med obotlig cancer.Metod: Det gjordes en kvalitativ innehållsanalys av tre patografier. Patografierna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och sex underkategorier. Kategorin Kroppsliga förändringar fick tillhörande underkategorier smärta, trötthet och biverkningar av behandling. Kategorin mental påfrestning fick underkategorierna nedstämdhet och rädsla. Pendling mellan hopp och förtvivlan fick en underkategori som var drömmar om framtiden. Sista kategorin oro för anhöriga blev utan underkategori.Slutsats: De unga vuxna visade sig ha många liknande upplevelser som tidigare beskrivits av vuxna personer. Det som utmärkte sig för åldersgruppen unga vuxna var att de upplevde en oro över att de skulle dö innan sina föräldrar samt att de inte skulle hinna bilda familj. Den här kunskapen kan sjuksköterskor använda sig av i omvårdnadsarbetet och det kan leda till ett bättre bemötande. Det skulle även kunna vara av vikt att undersöka hur det är att vara anhörig till en person som har obotlig cancer då de anhöriga är en stor del av vårdandet.

Statistik visar att fler och fler människor drabbas av cancer varje år. En del människor får beskedet att cancersjukdomen är obotlig. För de drabbade uppstår en mängd känslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bättre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och känslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som använts är en litteraturöversikt där tidigare forskning analyserats och sedan sammanställts till ett nytt resultat. Samtliga bearbetade artiklar har ett patientperspektiv. 5 huvudteman framkom i resultatet: Känsla av maktlöshet, Känsla av att vara en börda, Känsla av ensamhet, Tankar inför döden samt Positiva tankar trots obotlig sjukdom. Patienterna beskrev känslor av att mista kontrollen av sitt liv, vara beroende av andra människor samt att känna skuld och sorg inför närstående. Känslor av ensamhet av både social och existentiell karaktär uttrycktes, när vårdpersonal såg patienten som ett objekt samt när patienten hade svårigheter att tala om sina tankar. Både rädslor och längtan inför döden samt tankar om hur patienterna skulle bli ihågkomna beskrevs. Trots obotlig sjukdom uttrycktes positiva tankar som att känna tillfredsställelse och mening samt att finna tröst och känna hopp. I diskussionen kopplas vårdvetenskapliga begrepp som livskvalitet samt lidande till tre av huvudteman. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära. Uppsatsen utgår ifrån två självbiografier där upplevelser och känslor hos två patienter med obotlig cancersjukdom beskrivs. Resultatet består av sex teman: Upplevelser av lidande, av ofrivillig ensamhet, av livsvilja, av att slitas mellan hopp och förtvivlan, av att känna tvivel och tillit till Gud samt av ljus i mörkret. Varje tema delas in i två underteman. Resultatet från självbiografierna stämde väl överens med aktuell forskning och det visar att självbiografier kan vara en god källa till kunskap och utveckling inom vården. Det är av största vikt att sjukvårdspersonal försöker sätta sig in i cancerpatienters upplevelser när livets slut är nära för att god vård skall upprätthållas. Alla upplevelser i sjukdomsförloppet från besked till död har lika stor betydelse i cancerpatienters liv. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Det beräknas att nästan var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos i framtiden. Ungefär 40 % utav cancerfallen går inte att bota. Det finns en ökad förståelse för att den palliativa omvårdnaden är viktig för att fullända obotligt sjuka patienters välbefinnande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter med obotlig cancer upplever palliativ omvårdnad. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie. Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar som valts ut systematiskt, granskats och analyserats för att slutligen ge en bild över valt område. Resultat: Patienter som fick delta i sin palliativa omvårdnad och ha ett nära samarbete med sjuksköterskorna upplevde ett bättre humör, minskad oro och bättre livskvalité. Informationen från vårdpersonalen upplevdes ofta som intensiv. Patienterna uttryckte att de upplevde flera olika aspekter av lidande. Dessa var både fysiska och psykosociala. Patienterna upplevde att deras psykosociala behov var otillräckligt uppfyllda utav vårdpersonalen. Konklusion: För att uppnå en god palliativ omvårdnad är det betydelsefullt att som vårdpersonal skapa en fungerande kommunikation, bekräfta patienternas psykiska lidande och inte överge patienterna. Patienterna bör få uppleva att de är värdefulla individer även om de inte kan botas. / Background: It’s an estimation that nearly one third of the Swedish population will get a cancer diagnosis in the future. About 40% of these cancer cases are incurable. There’s an increased understanding that the palliative care is important to improve the wellbeing of terminally ill patients. Purpose: The purpose of this study was to describe how patients with incurable cancer experience palliative care. Method: The study has been conducted as a literature review, based on ten scientific articles that have been systematically selected, reviewed and analyzed to give an image of the selected area. Results: Patients that were allowed to participate in their palliative care and work closely with nurses experienced an improved mood, reduced anxiety and better quality of life. The information from the medical staff was often perceived as intense. The patients expressed that they experienced various aspects of suffering. These were both physical and psychosocial. The patients felt that their psychosocial needs werein adequately met by the nursing staff. Conclusion: To achieve good palliative care it’s important with an appropriate communication, confirmation of the psychological suffering and to not abandon patients. Patients should experience that they are valued individuals even if they can not be cured.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden. Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.

No description available.

Bakgrund Trots utveckling inom cancerbehandlingär obotlig. När det står klart att cancern inte är botbar inleds den palliativa vården som har som syfte att höja patientens livskvalité under tiden som finns kvar när kurativ behandling avslutas. Att befinna sig i det palliativa skedet innebär en sårbar situation för patienten, då sjuksköterskan måste vara beredd att möta patientens reaktioner och behov. Syfte Syftet var att utifrån självbiografier beskriva människors upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat Två kategorier framkom: Sökande efter mening och En negativ spiral. Dessa delades i fem subkategorier: Tillitens betydelse, Närståendes betydelse, Motivation för att kämpa vidare samt Att tappa fotfästet och Den psykologiska påfrestningen. Slutsats Att bli diagnostiserad med obotlig cancer kan vända livet upp och ner för patienten. Ett nytt ljus kastas över ens hela existens och helt plötsligt blir sjukdomen en stor del av vardagen och döden, en oundviklig verklighet som kommer alldeles för snabbt. Sjuksköterskan behöver vara medveten om dessa förändringar i patientens liv för att kunna möta dem utifrån deras förutsättningar.

Alla människor har säkerligen någon nära anhörig eller bekant som har dött av cancer. Det beräknas att en tredjedel av alla som lever idag kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Att få cancer innebär att individen plötsligt hamnar i en ny livssituation och måste försöka lära sig att anpassa sig till och hantera denna. De svåra känslor och situationer som kan uppstå vid anpassningen till ett nytt liv bearbetas av individen genom olika copingstrategier. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier individer med obotlig cancer använder i sitt dagliga liv. Metoden som användes för denna litteraturstudie var Goodmans metodologi, för att systematiskt finna och bedöma relevant litteratur. Litteratur söktes i olika databaser och resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal copingstrategier användes, både problem- och emotionsfokuserade såsom exempelvis att söka stöd eller information. Dessa var till nytta i hanteringen av livssituationen efter beskedet om obotlig cancer. Avslutningsvis är det viktigt att uppmärksamma vilka copingstrategier som används av individerna. Sjuksköterskan kan då, i enlighet med kompetensbeskrivningen för legitimerade sjuksköterskor möta sjukdomsupplevelse och lidande samt på bästa möjliga sätt ge lindring. / All of us most likely have a relative or a close friend who has died from cancer. It is estimated that one third of the population will get diagnosed with cancer in their lifetime. A cancer diagnosis means a sudden changed life situation and a need to adjust and cope with the news of an incurable disease. It is hard to adapt to a new life situation, which involves a number of coping strategies. The purpose of this study was to illustrate which coping strategies people with incurable cancer use in their daily lives. This is important so that nurses can deal with patients and their families in the best possible way. The method used was the Goodman systematic methodology to find and judge relevant literature. The results showed that many people used several coping strategies, both problem- and emotion focused for example search for support or information. These strategies were important when living with incurable cancer. In conclusion, it is important as a nurse to pay attention to the coping strategy that the individual is using. The nurse can then, in accordance with the competencies for registered nurses, meet the needs of the individuals and their families in the most appropriate and comforting ways.

Bakgrund: Närmare hälften av de som drabbas av cancer i Sverige är kvinnor, och vissa av dessa kvinnor är mödrar som fått diagnosen obotlig cancer. När en patient drabbats av obotlig cancer blir den palliativa vården central. De fyra hörnstenarna tillsammans med den personcentrerade modellen de 6 S:n blir grunden i hur vården kan utformas. Syfte: Examensarbetets syfte var att belysa mödrars upplevelse av att leva med obotlig cancer. Metod: En kvalitativ metod där datainsamlingen bestod av sju bloggar. En analys av narrativer användes enligt Dahlborgs modell. Resultat: Resultatet utgjordes av tre huvudkategorier; Känslan av maktlöshet, Livets oundvikliga förändring och, Leva i nuet, tillsammans med sex underkategorier. Konklusion: Obotlig cancer medförde både fysiskt och psykiskt lidande för mödrarna där de upplevde begränsningar i sin roll som mamma. Detta medförde att de existentiella tankarna och känslorna blev oundvikliga och svårhanterliga. Samtidigt visade resultatet att mödrarna fick livskraft genom förmågan att leva i nuet och reflektera kring vad som var viktigt och värdefullt för dem. Sjuksköterskor behöver vidareutveckla sin kompetens kring den personcentrerade palliativa vården för att kunna vårda och bemöta denna patientgrupp på bästa möjliga sätt. / Background: Almost half of those affected by cancer in Sweden are women, and some of these women are mothers who have been diagnosed with incurable cancer. When a patient suffers from incurable cancer, palliative care becomes central. The four cornerstones, together with the person-centered model of the 6 S's, will form the basis of how care will be designed. Aim: The purpose of the thesis was to shed light on mothers' experience of living with incurable cancer. Method: A qualitative method where the data collection consisted of seven blogs. An analysis of narratives was used according to Dahlborg's model. Findings: The results were identified by three main categories; The feeling of powerlessness, Life's inevitable change and Living in the moment, along with six subcategories. Conclusion: Incurable cancer caused both physical and psychological suffering for the mothers and they experienced limitations in their role as mothers. This meant that the existential thoughts and feelings became unavoidable and difficult to handle. At the same time, the results showed that the mothers gained vitality through the ability to live in the present and reflect on what was important and valuable to them. Nurses need to further develop their competence in person-centred palliative care in order to care for and respond to this patient group in the best possible way.

Introduktion: Den palliativa behandlingsfasen vid obotlig cancersjukdom har blivit längre. Cancerpatienters upplevelser och hantering av att leva med en obotlig sjukdom är relativt väl undersökt men för den som lever med en obotlig sjukdom och får palliativ cytostatika- behandlingen behöver upplevelsen av livssituationen belysas mer.  Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sin livssituation under palliativ cytostatika-behandling.   Metod: Detta är en systematisk litteraturöversikt av kvalitativa forskningsresultat som utgick ifrån intervjuer. De delar av studiernas resultat som mötte syftet analyserades med tematisk analys där både det latenta och manifesta innehållet tolkades.   Resultat: Sammanlagt analyserades 13 artiklar. I dessa deltog 213 personer, åldern 28-86 år med 20 olika cancerdiagnoser och relativt jämn könsfördelning. Resultatet inordnades under fyra teman: den fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga dimensionen. Palliativ cytostatikabehandling, trots de problem den medförde, stod för hopp liksom förlängd överlevnad och kunde kontrasteras mot palliativ vård som förknippades med döden. Livet  omorganiserades, omvärderades och deltagarna fokuserade på att leva det liv som fanns kvar och befinna sig i nuet.   Slutsats:  Litteraturöversikten ger en inblick i hur patienter upplever och hanterar sin livssituation; betydelsen som cytostatikabehandlingen har, hur förloppet påverkar patienten liksom dennes starka fokusering på livet och nuet, vilket också inkluderar ett undvikande av att tänka eller samtala om döden eller att anslutas till palliativ vård. Resultatet kan ge stöd i samtalet med patienten och i kontakten med dennes livsvärld, då en förutsättning för god  patientcentrerad vård är att utgå ifrån patientens förutsättningar och prioriteringar. / Introduction: The palliative treatment phase for incurable cancer has become longer. Cancer patients' experiences and ways of living with incurable cancer are relatively well studied, but for those living with an incurable disease and receiving palliative chemotherapy treatment, their own experience of their life situation needs to be elucidated more. Aim: To describe patients' experience of their life situation during palliative chemotherapy. Method: This is a systematic literature review of qualitative research results that were based on interviews. A thematic analysis were used, both the latent and manifest content were interpreted. Result: A total of 13 articles were analyzed. These included 213 persons, aged 28-86 with 20 different types of cancer, men and women were fairly evenly represented. The result was organized into four themes: the physical, psychological, social and existential/spiritual dimension. Palliative chemotherapy, despite the problems it caused, stands for hope as well as extended survival in comparison with palliative care that they associated with death. Life was reorganized, re-evaluated and they focused on appreciating life. Conclusions: The literature review provides an insight into how these patients experience and manage their life; the importance of chemotherapy, how the current situation affects the patient, as well as their focus on life and the present, which also includes the avoidance of thinking or talking about death or being connected to a palliative care unit. The result can provide support in the conversation with the patient and in contact with his or her lifeworld.