SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av obotlig sjukdom med dödlig prognos kan innebära en tvär förändring i livet. Tidigare forskning visar att patienter har behov av stöd och information kring sitt tillstånd. Känslor som sorg, rädsla, ovisshet, ilska, hopp och förtvivlan kan uppstå. Att bemöta döende patienters känslor och tankar ställer krav på skicklighet och kunskap hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa döende patienters känslor inför döden, samt hur de hanterar dessa känslor. Metod: En induktiv kvalitativ studie inspirerad av ett hermeneutiskt synsätt, där självbiografier har analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisades under två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin känslor inför döden med underkategorierna rädsla, sorg, tacksamhet, ilska, utsatthet, skuld och skam, samt kategorin hantering av känslor med underkategorierna: acceptans, reflektion, tröst, stöd och hopp. Slutsatser: I studien framkom känslor och känslohantering som beskrevs av informanterna, dessa kunde dock skilja sig markant mellan individerna. Detta innebär att det är essentiellt att se varje patient som en unik individ och inte anta eller på något sätt generalisera dessa känslor eller hanteringen av dem. Vidare kunskap om hur patienter känner inför och hanterar sitt eget döende kan leda till att sjuksköterskor förmår lindra lidande och främja välbefinnande.

Bakgrund: Varje år dör cirka 90 000 människor i Sverige med ungefär 80 % som är i behov av palliativ vård. Palliativ vård blir aktuellt när en persons sjukdom konstateras vara obotlig och leder till döden. Den palliativa vården inriktar sig i att förbättra den lidandes livskvalité och inte att bota sjukdomen. Den palliativa vården omfattar psykiska, fysiska, existentiella, sociala samt närståendes behov. Sjuksköterskor bör vara medvetna om personers känslomässiga tillstånd och upplevelser för att kunna bedriva en god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med en dödlig sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fyra patografier som har analyserats med Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av en innehållsanalys. Resultat: Ur analysen framkom fyra huvudkategorier med åtta underkategorier. Dessa var huvudkategorin Att inte känna igen sig själv underbyggt av Kroppsliga förändringar och En identitetsförlust. Huvudkategorin Emotionella svårigheter under sjukdomsförloppet underbyggt av känslor av frustration och ilska, känslor av sorg och ångest och känsla av förtvivlan. Huvudkategorin Lycka trots dödlig sjukdom underbyggt av känsla av glädje, känsla av hopp och att hitta värde i livet samt huvudkategorin Att acceptera framtiden och döden. Slutsats: Personer som drabbas av en dödlig sjukdom upplever många svårigheter under hela sjukdomsprocessen. Sjukdomen skapar begränsningar i personers livsvärld. Trots dessa begränsningar så upplever personer lycka vilket kan vara en förutsättning för personerna i dessa situationer att kunna hantera och bearbeta sin förändrade tillvaro och tillslut kunna acceptera döden.