Bakgrund: Sjuksköterskors roll är att främja patienternas hälsa och välbefinnande fram till döden. Det är viktigt att visa förståelse för patientens livsvärld och även ta hänsyn till de existentiella, spirituella och kulturella behoven. Palliativ vård har som mål att lindra lidande, där innefattas de existentiella, spirituella och psykologiska delarna hos patienten. Människor har olika attityder inför döden, i samband med livets slutskede uppstår ofta tankar kring meningen med livet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ta del av det existentiella hos patienter i livets slutskede. Metod: Metoden är en allmän litteraturöversikt baserat på 11 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet redovisas i 3 kategorier; att möta patienter i livets slutskede, det kan vara utmanande för sjuksköterskan och professionsrelataterade möjligheter. Sjuksköterskor känner sig priviligerade att få ta del av patientens tankar. Det kan upplevas utmanande att tillgodose de existentiella och spirituella behoven. Sjuksköterskor upplever stöd från kollegor som viktigt. Konklusion: Det ingår i den palliativa omvårdnaden att tillgodose de spirituella och existentiella behoven och inte enbart lindra det fysiska lidandet. För detta krävs att sjuksköterskan har ett öppet förhållningssätt och en nyfikenhet inför att förstå patientens livsvärld.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer och för vissa blir cancer obotlig. Såväl besked om obotlig cancer som behandlingar skapar emotionellt kaos, lidande och påverkar patientens livsvärld. Kroppsliga förändringar begränsar även den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Palliativ vård bygger på teamsamverkan och har betydelse för att möta patienters mångdimensionella behov. Sjuksköterskan har ett ansvar och en roll att stödja och stärka patientens hopp och minska lidandet. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancer. Metod: Genom en kvalitativ metod har sex självbiografier analyserats med hjälp av innebördsanalys. Resultat: Beskedet om obotlig cancer väckte existentiella tankar och känslor. Det fanns ett behov av att bearbeta och hitta ett förhållningssätt till sjukdomen. Närstående blev allt viktigare och deras stöd värdesattes. Hoppet spelade en betydande roll och det fanns en ständig strävan efter känslan av kontroll. Diskussion: Genom att sjuksköterskan stöttar patienten mentalt och emotionellt för att stärka förhållningssättet till cancerdiagnosen, kan en känsla av hopp och livskvalitet uppnås. För att uppnå en god palliativ vård är samverkan mellan vårdgivare är en viktig del. Slutsats: Att drabbas av obotlig cancer påverkar hela människans livsvärld. Stöd från så väl närstående som sjuksköterska är en viktig del av patientens välbefinnande. / Background: More people suffer from cancer and for some people it becomes incurable. Diagnosis and treatment cause emotional chaos and suffering which affects patients’ life world. Physical changes in the body cause limitation on patient’s physical, mental and social existence. Palliative care is important to meet patients’ multidimensional needs, as it is a team based practice. Nurse’s role and responsibilities are to give support and strengthen patients’ hope and reduce suffering. Aim: To illuminate patients’ experiences of living with incurable cancer. Method: Through a qualitative approach, six autobiographies were analyzed by a meaning analysis. Results: The notification of incurable cancer created existential thoughts and feelings. Patients’ needed a process to deal and find an approach to the disease. Support from the family became more important. Hope played an important role and patients’ had constant ambition for self-control. Discussion: By the support from the nurse, patients can find the approach to the cancer, strengthen the feeling of hope and quality of life. To achieve a good palliative care, collaboration between healthcare providers is an important part. Conclusion: Incurable cancer affects the patient's whole life-world. Support from the loved ones and the nurse is an important part for the patient's wellbeing.

Detta är en narrativ uppsats som bygger på tre självbiografier av svenska kvinnor som själva drabbats av Amyotrofisk lateralskleros (ALS). Den belyser patienters upplevelse av att leva med ALS som är en sjukdom som angriper det motoriska nervsystemet. Symtomen är fortskridande muskelsvaghet och förlamningar med atrofier som med tiden utvecklas med andningsbesvär och infektioner som följd, detta är ofta orsaken till att patienterna avlider. Sjuksköterskans roll beskrivs ingående och vikten av att kunna bemöta patienterna i deras livsvärld och kunna ge en god omvårdnad. I analysen sorterades materialet in under fem olika teman som utgör grunden för resultatet, dessa teman är: upplevelsen av skuld och skam, när kroppen inte lyder längre, existentiella tankar, omgivningens betydelse och fånga dagen. Resultatet levandegörs av citat från författarnas böcker för att på så sätt förstärka upplevelsen av hur det kan vara att leva med ALS. Det är en resa som beskriver allt från skuldkänslor och förnekelse över att tappa kontrollen över sin kropp och skammen över att behöva hjälp, till att lyckas finna mening med livet och ta vara på nuet. Diskussionen fördjupar sig på ordet hopp och dess betydelse för ALS-patienter och även hur viktig omgivningens betydelse är för ALS-patienter i kampen om att orka kämpa vidare men även kunna finna lycka och mening med livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Cancer är den största dödsorsaken för individer under 80 år i världen. År 2018 vårdades cirka 40 miljoner individer med palliativ vård, därför är det viktigt att sjuksköterskor har vetskap kring vad en god palliativ vård innebär. Cancer har både fysisk och psykisk påverkan på individernas liv vilket kan orsaka ett lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva yngre vuxna individers upplevelser av att leva och vårdas med en obotlig cancersjukdom. Metod: Metoden var en kvalitativ innehållsanalys där datainsamlingen gjordes genom fyra narrativa berättelser i självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman samt elva subteman. Människor i omgivningen hade en stor betydelse för individerna då de utgjorde ett stöd. Sjukdomen medförde fysisk påverkan genom biverkningar, symtom och en förändrad självbild medan psykisk påverkan kunde innefatta stark emotionell påverkan och existentiella tankar. Slutsats: Livet vändes upp och ner vid cancerbeskedet och individerna var tvungna att börja identifiera sig med sjukdomen. Cancer bidrog till lidande men genom acceptans kunde välbefinnande trots sjukdom uppnås. Det var viktigt att vårdgivare kunde bemöta unika tankar och behov för att skapa möjlighet till en god relation. / Background: Cancer is the leading cause of death for individuals under 80 in the world. In 2018 about 40 million individuals were in need of palliative care, therefore it`s important that nurses have knowledge of what good palliative care means. Cancer has both physical and mental impact on individuals’ lives, which can cause suffering. Aim: The aim of the study is to describe younger adults’ experiences of living and being cared for with terminal cancer. Method: The method was a qualitative content analysis in which data collection was done through four narrative stories in autobiographies. Results: The results were presented in four themes and eleven sub-themes. People in the surroundings were of great importance to the individuals as they provided support. The illness led to physical impact through side effects, symptoms and a changed self-image, while psychological impact could include strong emotional impact and existential thoughts. Conclusion: Life was turned upside down by the cancer diagnosis and the individuals hadto start identifying themselves with the disease. Cancer contributed to suffering but through acceptance, well-being despite disease could be achieved. It was important for caregivers to respond to unique thoughts and needs to create opportunities for a good relationship.