Bakgrund: Människan sover ungefär en tredjedel av livet. Sömnen har en återhämtande och reparerande funktion på kroppen. Sömnbrist kan leda till en rad problem som bl a försämrad sårläkning, försämrat immunförsvar, oro och högt blodtryck. Stress och sjukdom kan orsaka sömnbrist. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sömnen negativt vid sjukhusvistelse. Metod: Litteraturöversikt enligt Friberg (2012) Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats Resultat: Resultatet är grundat i tre kategorier: Miljöfaktorer; Kroppsliga och psykologiska faktorer, samt Inverkan från vårdpersonal. Slutsats: Sömnkvalitén hos patienterna påverkas negativt av ett flertal faktorer under sjukhusvistelsen. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har god kunskap om sömnens betydelse och vilka faktorer som påverkar den.

Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst. / Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.

<p>Bakgrund: Hjärtsvikt är den enda hjärtsjukdomen i västvärlden vars förekomst ökar. Hjärtsvikt är ett symtom på en bakomliggande hjärtsjukdom och risken att drabbas ökar med åldern. Dödligheten vid hjärtsvikt är hög men den kan sänkas med rätt behandling. Syfte: Syftet är att belysa och sammanställa tidigare forskning som beskriver olika omvårdnadsåtgärder för att förbättra hälsa och välbefinnande hos patienter med kroniskhjärtsvikt. Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databaserna Cinahl,Medline och Swemed +. Litteraturöversikt efter Polit och Becks (2008) modell hara nvänts som vägledning att sammanställa materialet och uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patientersom får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form av ökad fysisk aktivitet förbättrar sin livskvalitet, får minskade symtom, minskar risken för återinläggning på sjukhus och en för tidig eller plötslig död. Implikation: Denna studie är till stor nytta för sjuksköterskans som genom sin förståelse för patienten kan ge patienten ökad information och kunskap om dess sjukdom och egenvårdsbeteende. Patienten kan därmed få en ökad motivation till att öka sin fysiska aktivitet som leder till en ökad livskvalitet. Det som saknas i forskningen är hur patienterna upplever sinsituation och vilka omvårdnadsåtgärder de anser fungerar bäst.</p> / <p>Background: Heart failure is the only heartdisease that increasing in the Wests. Heartfailure is a symtom of underlying heartdisease and the risk increases with the age. The mortality in heart failure is high, but it can be reduced with the right type of treatment. Aim: The aim is to illustrate and put together earlier research that describes diffrent kinds of care proceedings to promote health and well-being with patients with chronic cardiac insufficience. Method: For this literature review, data was collected from the databases Cinahl, Medline and Swemed +. Literature summary from Polit and Becks (2008) model has been used as guidance to putting together the material to reach the aim. Result: During the result of this study four category appeared shows that patients who have knowledge about their disease and give the motivation of self-care behavior through increased physical activity improve their quality of life, have less symtoms, reduce the risk of rehospitalisation and a premature or sudden death. Implication: This study is of high value for the patient who wants to get information about its disease and self-care behavior can get an increased motivation to add their physical activity that leads to improvement of quality of life. Whats missing in the research is how the patients experinces their situation and which kind of care proceedings they consideredthe most suitable.</p>

Bakgrund: Sepsis och septisk chock är ett akut livshotande tillstånd där en tidig behandlingär livsavgörande. Många människor drabbas och fler människor överlever idag jämfört medför några år sedan. Detta leder till fler komplikationer och konsekvenser som kan påverkamänniskans vardagliga liv exempelvis nedsatt ADL. Vid akut sjukdom genomgår människanen traumatisk upplevelse som kan påverka hälsa, välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett patientperspektiv, beskriva upplevelser av hurlivet påverkas efter sepsis eller septisk chock.Metod: Studien är en kvalitativ innebördsanalys. Informanter kontaktades viaFacebookgruppen, Sepsisforum. Informanterna beskrev hur deras liv påverkades efter sepsisoch septisk chock. Analysen framställde fyra teman vilket lade grund till resultatet i studien.Resultat: Resultatet belyser fyra teman; oro och rädsla hos personer skapar lidande, enobeskrivlig trötthet, att inte klara av vardagen och uppnå hälsa, bristande eftervård ochvårdpersonalens ansvar.Konklusion: Komplikationerna som kan uppstå efter sepsis eller septisk chock är mångaoch kan vara livslånga. Detta påverkar personen på olika sätt såsom livskvalité och hälsa.Vården har ett stort ansvar och eftervården behöver utvecklas.

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar människor i alla åldrar och chansen för överlevnad varierar mellan 2-11 procent. De som överlever får problem med psykiska och kroppsliga begräsningar vilket påverkar hälsan och välbefinnandet. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för att främja hälsa- och välbefinnande. Det behövs ökad förståelse om hur patienters upplevelser av förändrat liv efter hjärtstoppet där fokus ligger på deras upplevda hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hur livet förändras efter ett hjärtstopp med fokus på hälsa och välbefinnande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar. Resultat: Det framkom att patienter upplever rädsla efter hjärtstoppet i sin egen kropp. Livssituationen orsakar existentiella frågor som leder till förlorad identitet. Trots rädslan finns en underlängtan till att finna ny mening och nya sammanhang i den nya identiteten. Situationen ledde till reflektion och omvärdering av sitt liv där nya prioriteringar bidrog till ändrade livsstilsvanor och familj prioriterades.Konklusion: Patienter behöver ökat stöd ifrån sjukvårdspersonal.

Idén till denna undersökning väcktes tidigare under vår utbildning när vi skrev ett arbete som handlade om den fysiska aktiviteten i förskolan. Vi ansåg det intressant att undersöka i vilken utsträckning den fysiska aktiviteten sker samt hur förskollärare ser på fysisk aktivitet för att främja hälsa och välbefinnande hos barnen.  Studiens syfte är att undersöka några förskollärares resonemang om och erfarenheter av planerad fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande i förskolan. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning genom selfreports. Vi valde ut KASAM som teori eftersom vi ansåg den vara intressant att koppla vårt arbete till samt som vi tyckte passade bra för att undersöka vad barnen upplever genom fysisk aktivitet. Resultatet visar att de olika förskolorna bedriver en liknande undervisning i ämnet fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande. Gemensamt för de olika förskolorna är att de till stor del mest använder sig av spontan undervisning i ämnet fysisk aktivitet men det sker också planerad, om än inte i samma utsträckning. Resultatet visar också att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är en viktig och betydelsefull del i förskolans undervisning. Slutsatser vi har kunnat dra är att ämnet är stort och innefattar många olika delar vilket kan uppfattas som svårt att undervisa i och behöver delas upp och anpassas utefter barngrupper för att skapa en förståelse till barnen som ska leda till livslångt lärande samt välmående. Genom att förskolan arbetar med målmedveten fysisk aktivitet ges det möjligheter till att arbeta mot ett hälsofrämjande och socialt hållbart perspektiv där barnen får en medvetenhet om betydelse av hälsa.

Syftet med studien var att undersöka huruvida individuella faktorer har en inverkan på upplevelsen av arbetsrelaterad stress inom bank- och finansbranschen genom de tre dimensionerna krav, kontroll och stöd samt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön i allmänhet genom dimensionerna hälsa och välbefinnande, samt balansen mellan arbete och privatliv. De individuella faktorer som studerades var kön, ålder, utbildningsnivå, ledande befattning och anställningstid inom organisationen. Totalt deltog 146 medarbetare (92 kvinnor och 54 män), och respondenternas ålder varierade mellan 19–64 år (M = 44.23; SD = 10.89). I studien användes en kvantitativ utformning samt en tvärsnittsdesign. Mätinstrumentet som användes baserades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg &amp; Bjorner, 2010), vilket är en förkortad version av originalet. Insamlade data analyserades genom separata t-test med oberoende mätningar. Resultaten visade på signifikanta skillnader i det avseendet att kvinnor upplevde mindre kontroll i arbetet än män och yngre medarbetare upplevde mindre stöd än äldre medarbetare. Resultaten visade även signifikanta skillnader i form av att medarbetare utan ledande position ansåg sig ha mindre kontroll i sitt arbete än medarbetare med ledarposition, dock upplevde de sistnämnda högre krav än icke-ledare. Medarbetare med högre utbildningsnivå upplevde en sämre hälsa och välbefinnande än medarbetare med lägre utbildning. Däremot påvisades ej några signifikanta skillnader gällande anställningstid inom organisationen. Följaktligen kunde det konstateras att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder, utbildningsnivå samt ledande befattning.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer. Metod: Kvalitativ metod har används för att få en djupare förståelse i människors upplevelse och erfarenheter. Två själbiografiska böcker valdes ut för analys. Resultat: I resultatet redovisas ett tema; Kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen bröstcancer och fyra kategorier; Att få besked, att få behandling, efter diagnos och uppleva stöd, samt niounderkategorier; tankar och känslor kring beskedet, förnekande av sjukdom, oro och rädsla,ångest och lidande, fysiska förändringar, psykiska förändringar, av familjen, omgivningen ochandra i samma situation samt sjukvårdpersonalen. Resultatet beskriver bland annat kvinnornas känslomässiga upplevelse samt vad det innebär att leva med bröstcancer. Slutsats: För att en bröstcancer patient ska få den ultimata omvårdnaden så är det av stor betydelse att ta vara påpatientens individuella upplevelse och behov. / Background: Breast cancer is the most common type of cancer among women not only in Sweden but worldwide. Somewhere between 15 to 20 women are diagnosed with this type of cancer each day. Being told that you have breast cancer usually results in confusion, anxiety and shock for the one who is ill as well as for those closely related to the affected women. Symptoms of the sickness and side effects of the various treatments have a major impact on women's self-esteem and health experience. Purpose: The purpose of this paper is to describe women's experience of living with breast cancer. Method: Qualitative methodology is used to understand and penetrate deeper into people's perception and experience of the disease. Two autobiographical books were selected to analyze. Results: The result is presented in one theme; Women’s experience of living with the sickness breast cancer and four categories;Receiving the diagnose, getting treatment, after the diagnose and to experience support, as well as nine sub-categories, thoughts and feelings about diagnose, denial of illness, anxiety and fear, anguish and suffering, physical changes, mental changes, the family, surroundings and others in the same situation and finally medical personnel. The results describe among other things women's emotional experience and what it means to live with breast cancer. Conclusions: For a breast cancer patient to receive the best possible care, it is of the greatest importance to be aware of the patient's individual experience and needs.

Antalet äldre människor i Sverige ökar. Ensamhet förekommer främst hos äldre och påverkar deras livskvalité. Det är viktigt att ha kunskap om äldre människors upplevelser av ensamhet för att kunna främja hälsa och välbefinnande. Syftet med denna studie är att belysa äldre människors upplevelser av ensamhet. En kvalitativ analysmetod vilket består av tre faser helhet-delar-helhet användes för att analysera data och datainsamling skedde genom intervjuer med nio äldre människor över 65 år. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades. Ur analysen framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier bildades. Resultatet visade att när respondenterna förlorade sin partner blev upplevelsen av ensamhet påtaglig. Familj, vänner och sociala aktiviteter kunde förebygga eller minska äldre människors känsla av ensamhet. Att känna sig självständig och kravlös var en positiv upplevelse av ensamhet. Det fanns en rädsla hos respondenterna att bli lämnad ensam om de skulle bli sjuka. Det var viktigt för äldre människor att bli respekterade som unika människor och att känna gemenskap. / The number of elderly people is increasing in Sweden. Loneliness occurs specially among elderly and it can affect their quality of life. It is important to gain knowledge of elderly people´s experiences of loneliness to improve health and well-being. The aim of this study is to illuminate older people´s experiences of loneliness. A qualitative analysis method which contained three phages whole-part-whole was used to analyze the data. The data were collected through interviews with nine elderly people over 65 years old. Interviews were recorded in the tape and transcribed. From analysis it appeared three main categories with associated subcategories. Result indicated that when respondents lost their partner, the experiences of loneliness were substantial. Family, friends and social activities could prevent or reduce elderly people´s feeling of loneliness. To feel independent and undemanding was the positive experiences of loneliness. There was fearfulness among respondents of being left alone if they would become sick. It was important for elderly people to be respected as a unique human being and to feel togetherness with others. / Är redan presenterat.