I bakgrunden förklaras att årligen drabbas ett stort antal människor av hjärtinfarkt. Sjukdomen inträffar ofta plötsligt och påverkar stora delar av patientens liv. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen för att kunna ge vård utifrån ett patientperspektiv. Syftet med studien var därmed att beskriva hur patienter upplever att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie där kvalitativ forskning analyserats. Resultatet sammanställdes i fyra olika teman: Ett förändrat och hotat liv, rädslan för en ny hjärtinfarkt, Livsstilsförändringars påverkan på stress och välbefinnande samt känslan av sårbarhet och brist på individanpassad vård. Livet efter en hjärtinfarkt upplevdes som förändrat. Patienterna såg inte på sig själv och sin kropp på samma sätt som tidigare. Betydelsen av stöd ansågs som viktigt i återhämtningsprocessen, dock sågs sjukvårdens stöd stundtals som bristande. Vissa patienter upplevde förändringarna i livet som positiva och som vägen till ett förbättrat liv. Slutsatsen är att upplevelserna tiden efter hjärtinfarkten är individuella, därmed bör vården vara individanpassad för att uppnå så bra vård som möjligt. Vården bör fokusera på att hjälpa patienterna att hantera vardagliga situationer. / In the background it is explained that every year a large number of people suffer from a heart attack. The disease often occurs very sudden and affects the patients life in many ways. As a nurse it’s very important to have knowledge about how the patient experiences the disease and to be able to give the right treatment from a patient perspective. The purpose with this study was by that to describe how patients experience to have suffered a heart attack. The method is a literature based study where qualitative research has been analyzed. The result was then complied into four different themes, A changed and threatened life, the fear of another heart attack, lifestyle changes impact on stress and well-being and the sense of vulnerability and lack of individualized care The life after a heart attack was seen as altered. Patients did not look at themself and there body in the same way as before. The importance of support was considered significant in the recovery process, though the support provided by health care was sometimes vied as insufficient. Some patients experienced the changes in life as positive and as the road to a new improved life. The conclusion is that the experiences from the time after a heart attack is individual and thereby should the healthcare be adapted for individuals to achieve as good healthcare as possible. The healthcare should focus on helping the patients dealing with everyday situations.

Syftet med studien var att kartlägga och redogöra för hur nyutexaminerade sjuksköterskor beskriver sin bild av en idealisk arbetssituation. Studiens ämnesområde fann inspiration i kriterierna för en god organisatorisk och social arbetsmiljö enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2015:4). Semistrukturerade intervjuer utgjorde underlaget för studien. Intervjufrågorna syftade till att undersöka hur respondenterna såg på sin nuvarande arbetssituation utifrån psykosociala aspekter för att sedan följas upp av frågor hur den skulle kunna förbättras och upplevas mer ideal. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys där återkommande mönster från transkriberingsmaterialet sammanställdes i teman. Resultatet visade att en ideal arbetssituation utgörs av starka sociala band, rikligt med tid för återhämtning samt en reducerad arbetsbelastning. Studieresultatet bidrog till en ökad förståelse för vad dessa sjuksköterskor önskar i yrkesrollen.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar och upplevelser av rörelseglädje i förskolan. Studien är kvalitativ och nio förskolebarn som är mellan fyra och sex år gamla har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Därmed har kunskap kunnat bildas om förskolebarns uppfattningar av vad rörelseglädje innebär samt hur förskolebarn uppfattar sina möjligheter till rörelseglädje i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och resultatet har bearbetats utifrån en fenomenografisk analysprocess där uppfattningsbegreppet och andra ordningens perspektiv är centralt.     Resultatet visar att känslan av rörelseglädje förklaras av barn som att ha roligt under fysiska aktiviteter. Det framkommer att barn väljer att engagera sig i de fysiska aktiviteter som uppfattas som roligast för dem. Av dessa aktiviteter är de mest framträdande att springa, cykla och delta i lekar som kräver flera deltagare. Resultatet visar även att barn uppfattar att de fysiska aktiviteter som de har möjlighet att engagera sig i är betydligt fler utomhus än inomhus. Detta uppfattas av barn som att deras möjlighet till rörelseglädje begränsas i förskolan, där de uttrycker en önskan av att få röra sig mer inomhus. Barn uttrycker även ett behov av att förskollärare oftare ska engagera sig i barns fysiska aktiviteter eftersom det krävs vuxenstöd i flera av de aktiviteter där barn upplever rörelseglädje.

A new norm and culture has been created which has lowered the threshold for individuals to work from different and alternate locations, such as the outdoor workspace. The purpose of outdoor workspaces has been suggested to be designed to allow and provide individuals to work in a different scenery with the intention of providing mental and physical health effects that will improve wellbeing and productivity. While there are some advantages to outside workspaces, there are also several difficulties and issues that should be noted. First, and foremost the outside workspace is exposed to nature and all that it entails (bugs, temperature, wind, noise etc.). The overarching purpose of this report was to investigate the hindering and promoting conditions for creating and working in outdoor workspaces at Scania. This included analysing office workers' perceptions and thoughts on outdoor workspaces, discovering what types of work assignments would be suitable to do outdoors, and conceptualizing how these outdoor environments could look like. Information was collected through semi structured interviews that were transcribed and analysed. During this phase, different views and opinions were identified and brought forth in this report. The overall goal of the outdoor workspace should be to design for the employee's well-being, comfort, and satisfaction. It would then stand to reason to design the outdoor workplace with the employee's main wishes in mind. A suitable location for the outdoor workspace was identified at Scania Sodertalje just outside the regular office premises. Suitable work tasks for the outdoor workspace were identified as group discussions, communicative oral tasks, meetings, and simple administrative tasks. The outdoor workspace should be designed to provide a comfortable and relaxing work environment. The outdoor workspace should be designed for the spring and summer seasons due to favourable weather conditions, provide ergonomically designed furniture that is durable and suited for outdoor use, access to reliable digital infrastructure (electricity and internet access) and clear rules, directives, and guidelines that are established and communicated to all workers regarding the use of the outdoor workspace. / En ny norm och kultur har skapats som har sänkt tröskeln för individer att arbeta från olika och alternerande arbetsplatser, till exempel utomhusarbetsplatsen. Syftet med utomhusarbetsplatser har föreslagits att utformas med ambitionen att tillåta individer att arbeta i en annan arbetsmiljö med avsikten att förse dom med de mentala och fysiska hälsoeffekter som kopplats till naturen i syfte att förbättra välbefinnande och produktivitet. Även om det finns vissa fördelar med utomhusarbetsplatser, finns det också flera utmaningar och problem som bör noteras. Först och främst utsätts arbetsplatsen och individerna för naturen och allt vad den innebär. Det övergripande syftet med denna rapport var att undersöka de hindrande och främjande förutsättningarna för att arbeta i utomhusarbetsplatser på Scania. Detta inkluderade att analysera arbetarnas uppfattningar och tankar om utomhusarbetsplatser, upptäcka vilka typer av arbetsuppgifter som skulle vara lämpliga att utföra utomhus och att konceptualisera hur dessa utomhusarbetsplatser skulle kunna se ut. Information samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och analyserades. Under denna fas identifierades och fördes olika åsikter och tankar fram i denna rapport. Det övergripande målet för utomhusarbetsplatsen bör vara att designas för medarbetarens välbefinnande, komfort och tillfredsställelse. Det vore då rimligt att utforma utomhusarbetsplatsen med den anställdes huvudsakliga önskemål i åtanke, då vi vill att de anställda ska använda arbetsplatsen. En lämplig plats för utomhusarbetsytan identifierades vid Scania Södertälje strax utanför den ordinarie kontorslokalen. Lämpliga arbetsuppgifter för utomhusarbetsplatsen har identifierats som gruppdiskussioner, kommunikativa, muntliga uppgifter, möten och enkla administrativa uppgifter. Arbetsytan utomhus bör utformas för att ge en bekväm och avkopplande arbetsmiljö. Utomhusarbetsplatsen bör utformas för vår och sommarsäsongen på grund av de gynnsamma väderförhållandena, förses med ergonomiskt utformade möbler som är hållbara och lämpade för utomhusbruk, ge tillgång till tillförlitlig och adekvat digital infrastruktur (elektricitet och internetåtkomst) och bör ha tydliga regler, direktiv och riktlinjer som fastställs och kommuniceras till alla arbetare angående användningen av utomhusarbetsutrymmet.

Bakgrund: HPV är den vanligaste sexuellt överförda infektionen i världen. Över en halv miljon kvinnor världen över drabbas av cervixcancer varje år där HPV är den primära orsaken. Föräldrars attityder kring faktorer rörande HPV-vaccin till deras barn spelade en avgörande roll för hur många som erhöll vaccinet. Föräldrar valde att inte vaccinera sina barn på grund av attityder och stigman som kom från omgivningen och samhället. Syfte: Att undersöka faktorer som påverkar attityder hos föräldrar kring HPV-vaccin till deras barn. Metod: Arbetet var en litteraturöversikt för att kartlägga det valda området, med analys av valda artiklarna. Artiklarna var vetenskapliga, skrivna på engelska och med kvalitativ grund. Resultat: Rätt information från sjuksköterskor till föräldrar ledde till positiva attityder, däremot var avsaknad av information angående vaccinets säkerhet och effekt en bidragande orsak till tvekan hos många föräldrar. Ekonomi, medias attityder, synen på sex samt rädsla för biverkningar påverkade föräldrars val att vaccinera sina barn. Åsikter kring lämplig ålder hos barnet vid erhållandet av vaccinet gick isär.Slutsats: Föräldrars attityder påverkade i stor grad andelen barn som vaccinerades. Ökad kunskap till föräldrar angående HPV och vaccinets verkan skulle leda till ett högre vaccinationstal och således förbättrad hälsa globalt. / Background: HPV is the most common sexually transmitted infection in the world. Over half a million women in the world suffer from cervical cancer each year were HPV-virus is the primary reason. Parents attitudes towards HPV vaccine for their children played a crucial part in how many actually got provided with the HPV-vaccine. Parents chose not to vaccinate their children because of attitudes and stigma that was founded in environments and communities. Aim: To examine factors that affect parents attitudes about HPV vaccine to their children. Methods: The chosen method was a literature review as topic, to explore the chosen subject and analyzing suitable articles. The articles have been scientific, in English and with qualitative reasons. Results: The right information from nurses to parents led to positive attitudes, however, the lack of information regarding the safety and efficacy of the vaccine was a contributing cause of doubt among many parents. Economics, media attitudes, views on sex and fear of side effects affected the parents' choice to vaccinate their children. Opinions about the appropriate age of the child when obtaining the vaccine went apart. Conclusions: Parents' attitudes largely affected the percentage of children who were vaccinated. Increased parents’ knowledge regarding HPV and the effect of the vaccine would lead to a higher vaccination rate and thus improved health globally

Bakgrund: Cancer är den största dödsorsaken för individer under 80 år i världen. År 2018 vårdades cirka 40 miljoner individer med palliativ vård, därför är det viktigt att sjuksköterskor har vetskap kring vad en god palliativ vård innebär. Cancer har både fysisk och psykisk påverkan på individernas liv vilket kan orsaka ett lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva yngre vuxna individers upplevelser av att leva och vårdas med en obotlig cancersjukdom. Metod: Metoden var en kvalitativ innehållsanalys där datainsamlingen gjordes genom fyra narrativa berättelser i självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman samt elva subteman. Människor i omgivningen hade en stor betydelse för individerna då de utgjorde ett stöd. Sjukdomen medförde fysisk påverkan genom biverkningar, symtom och en förändrad självbild medan psykisk påverkan kunde innefatta stark emotionell påverkan och existentiella tankar. Slutsats: Livet vändes upp och ner vid cancerbeskedet och individerna var tvungna att börja identifiera sig med sjukdomen. Cancer bidrog till lidande men genom acceptans kunde välbefinnande trots sjukdom uppnås. Det var viktigt att vårdgivare kunde bemöta unika tankar och behov för att skapa möjlighet till en god relation. / Background: Cancer is the leading cause of death for individuals under 80 in the world. In 2018 about 40 million individuals were in need of palliative care, therefore it`s important that nurses have knowledge of what good palliative care means. Cancer has both physical and mental impact on individuals’ lives, which can cause suffering. Aim: The aim of the study is to describe younger adults’ experiences of living and being cared for with terminal cancer. Method: The method was a qualitative content analysis in which data collection was done through four narrative stories in autobiographies. Results: The results were presented in four themes and eleven sub-themes. People in the surroundings were of great importance to the individuals as they provided support. The illness led to physical impact through side effects, symptoms and a changed self-image, while psychological impact could include strong emotional impact and existential thoughts. Conclusion: Life was turned upside down by the cancer diagnosis and the individuals hadto start identifying themselves with the disease. Cancer contributed to suffering but through acceptance, well-being despite disease could be achieved. It was important for caregivers to respond to unique thoughts and needs to create opportunities for a good relationship.

Introduktion: År 2022 befann sig minst 100 miljoner människor på flykt. Asylsökande och flyktingar som tvingats fly har många gånger utsatts för traumatiska händelser. Flykten innebär stora livomställningar som påverkar individens aktivitet, identitet, känsla av kompetens samt hälsa och välbefinnande. Syfte: Beskriva aktivitet och delaktighet i vardagen hos asylsökande och flyktingar. Metod: Scoping review användes för att besvara syftet. Datainsamling gjordes genom litteratursökning i databaser samt genom manuell sökning. Sökord som användes var refugee or refugees or asylum seeker or asylum seekers or forced migrant or forced migrants or displaced, occupational participation or occupational engagement or participation, activity or occupation. Inklusionskriterier var artiklar på svenska och engelska, publicerade 2010 – 2023. Grå litteratur och andra litteraturstudier exkluderades. Totalt inkluderades 17 artiklar. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier: Asylsökande och flyktingars aktivitetsidentitet och Kontexters betydelse för aktivitet och delaktighet. Ett genomgående tema i studien framkom: Ovisshet inför framtiden. Resultatet indikerar på att asylsökande och flyktingar utsätts för aktivitetsberövning, aktivitetsobalans och förändringar i individens aktivitetsidentitet samt aktivitetsförmåga. Individens aktivitet och delaktighet påverkas av kontextuella faktorer. Slutsats: Asylsökande och flyktingar begränsas i sin aktivitet och delaktighet i vardagen. Resultatet indikerar på att delaktighet i och möjlighet till meningsfulla och nödvändiga aktiviteter är av betydelse för hälsa och välbefinnande. / Introduction: Year 2022, around 100 million people were estimated to be on the run. Asylum seekers and refugees who are forced to flee their home country may have been exposed to traumatic events. The flights results in lifestyle changes that affect the individual’s activity, identity, sense of capacity, health and well-being.  Aim: Describe activity and participation in everyday life of asylum seekers and refugees. Method: A scoping review was used. Data collection was carried out through literature search in databases and by manual search. Keywords used were refugee or refugees or asylum seeker or asylum seekers or forced migrant or forced migrants or displaced, occupational participation or occupational engagement or participation, activity or occupation. Inclusion criteria were articles in Swedish and English, published 2010 – 2023. Grey literature and other literature reviews were excluded. A total of 17 articles were included. Results: The study resulted in two main categories: Asylum seekers and refugees activity identity and The importance of contexts for activity and participation. An overarching theme emerged: Uncertainty about the future. The results indicate that asylum seekers and refugees are exposed to activity deprivation, activity imbalance and changes in the individual’s activity identity and ability. The individual’s activity and participation are influenced by contextual factors. Conclusions: Asylum seekers and refugees are limited in their activity and participation in everyday life. The result indicates that participation in and opportunity to meaningful and necessary activities is important for health and well-being.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) räknas idag till en av de allvarligaste psykiska störningar eftersom sjukdomen är förenad med allvarliga komplikationer. Vanligaste åldern för insjuknande är 14–19 år. Tonårsflickor med AN upplever nedsatt hälsa och välbefinnande samt ökat lidande. Sjuksköterskans roll vid AN syftar till att normalisera vikten samtidigt som tonårsflickorna påtalar en önskan om att sjuksköterskan ska inge stöd och motivation. Syfte: Att beskriva tonårsflickors upplevelser av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Självbiografiska blogginlägg har analyserats utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier som beskriver tonårsflickors upplevelser av att leva med AN. Dessa innefattar Att leva i ständig konflikt med sig själv, Att leva med en förändrad kropp, Känslan av psykisk påfrestning och dess konsekvenser samt Att vilja bli frisk och fri. Konklusion: Att möta tonårsflickor som lever med AN kan upplevas svårt och kan innebära en utmaning för sjuksköterskan. Vidare påvisas att tonårsflickors behov och önskemål inte överensstämmer med sjuksköterskans roll vid AN. Som sjuksköterska är det angeläget att se till tonårsflickors behov och önskemål för att kunna öka upplevelsen av hälsa och välbefinnande, lindra lidande samt främja tillfrisknande. / Background: Anorexia nervosa (AN) is considered one of the most serious mental disorders since the disease is associated with serious complications. The most common age for AN is 14–19 years. Teenage girls with AN experience impaired health and well-being and increased suffering. The nurse's role aims to normalize the bodyweight. Teenage girls needs support and motivation from the nurse. Aim: To describe teenage girls' experiences of living with Anorexia nervosa. Method: Autobiographical blog entries have been analyzed based on a manifest qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The result revealed four main categories that include Living in constant conflict with oneself, Living with a changed body, The feeling of mental stress and its consequences and Wanting to be healthy and free. Conclusion: Meeting teenage girls who live with AN can be a difficult experience for the nurse. Furthermore, it is shown that the needs of teenage girls do not correspond to the nurse's role in AN. As a nurse, it is important to look at the needs of teenage girls in order to increase the experience of health and well-being, alleviate suffering and promote recovery.

Introduktion: Det finns allt fler studier inom området “Aktivitetsbalans” inom Arbetsterapin. Studier lyfter associationer till aktivitetsbalans inom olika livsområden men än finns få studier som sammanställer Forskningsläget kring dessa associationer. Samlad kunskap behövs kring arbetsterapeutens förebyggande, återställande och bibehållande insatser gentemot sina klienter. Syfte: Syftet var att beskriva forskningsläget kring vad som är associerat till aktivitetsbalans i kvantitativa studier. Metod: Designen för examensarbete var scoping review. Datainsamling genomfördes i databaserna Cinahl och Medline. Tjugo artiklar inkluderades och analyserades med numerisk och tematisk analys. Resultat: Examensarbetet resulterade i teman och underteman som beskriver associationer till aktivitetsbalans. Följande fem teman skapades: Hälsa och välbefinnande, Sociodemografi, Aktivitet, Interpersonella faktorer och Omgivningsfaktorer. Dessa utmynnade i elva underteman som associerar till aktivitetsbalans: Hälsa, livskvalitet och livstillfredsställelse, personfaktorer, variabla personfaktorer, sysselsättning, tillfredsställelse med aktivitetsutförande, problematiskt internetanvändande, familj och sociala relationer, barn med särskilda behov, samhällsinformation och isolering. Slutsats: En persons hälsa, relationer och dagliga aktiviteter har genom arbetet visat sig ha ett samband med aktivitetsbalans. Även personliga egenskaper och delar av den omgivningen där personen befinner sig i förefaller vara associerat till aktivitetsbalansen. Aktivitetsbalans har i examensarbetet visat sig ha associationer till flera olika delar av en människas tillvaro. / Introduction: More research is getting produced regarding ”occupational balance” (OB) in the field of occupational therapy. Studies lifts associations to occupational balance in different areas of life but there’s still few studies that conclude these associations. Congregated knowledge is needed in the occupational therapist daily preventive, restorative and maintaining work. Aim: To describe the current research about associations to OB in quantitative studies. Method: The study design was a scoping review. Data was collected from Cinahl and Medline. Twenty articles were included and analysed through numerical and thematical analysis. Results: The thesis resulted in five themes and eleven sub-themes describing associations to OB. Following five themes were created: Health and wellbeing, sociodemographic, activity, interpersonal factors, environmental factors. These themes resulted in eleven sub-themes with associations to OB: Health, life quality and life satisfaction, personal factors, variating personfactors, employment, family and social relationships, children with special needs, problematic internet use, social information, isolation, and satisfaction with occupational performance. Conclusions: A persons health, relations and daily activities have shown a relationship to occupational balance. Personal characteristics and surrounding environment of which the person belongs seems to relate to occupational balance. Occupational balance has shown associations to many parts of the human life.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden. / The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.