Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.

Syftet med studien var att undersöka om introverta och extroverta individer har samma förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse i aktivitetsbaserade arbetssätt. Studien genomfördes som en explorativ, kvalitativ fallstudie av två IT-företag. Ett målstyrt urval tillämpades och data samlades in med hjälp av enkäter, vilka besvarades av 13 medarbetare på respektive företag. Detta resulterade i totalt 26 enkätsvar lika fördelade mellan extroverta och introverta individer. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en tematisk analysmetod vilken resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultatet visade att både introverta och extroverta individer efterfrågade fler, och större variation av, tysta zoner. Det framkom att extroverta individer uppskattade socialt utbyte och interaktion i högre grad än introverta. Introverta individer betonade istället vikten av regler, stördes mer av distraktioner som inte innebar någon direkt interaktion med andra människor och hade ett större behov av en arbetsmiljö med färre distraktioner. Sammantaget visade fallstudien att introverta och extroverta individer har olika förutsättningar för att nå arbetstillfredsställelse, men att deras olika behov kan tillgodoses i aktivitetsbaserade arbetssätt.

Syftet med kandidatuppsatsen var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka vilka faktorer som påverkade stress och oro under en omorganisation. Vilka faktorer påverkade kommunens berörda chefer och medarbetares upplevda stress och oro under den nyligen genomförda organisationsförändringen? Förändringsprocesser är svårkontrollerade och kan leda till oro hos medarbetare, vilka kan skapa ett motstånd till förändringen men även en ohälsosam arbetsmiljö. Vissa faktorer har dock visat sig reducera arbetsrelaterad stress. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter, vilket var åtta kvinnor och tre män i ett åldersspann mellan 34 till 60 år, från en svensk kommun för att försöka identifiera dessa faktorer. En tematisk analys användes. Resultatet visade att det som mest orsakade oro visade sig vara bristen på information innan förändringsprocessen. Tillit till förändringsledningen samt den närmaste chefens agerande reducerade oro. Resultatet visade även att kollegorna både reducerade och orsakade oro samt att medarbetarnas egna initiativ och tankesätt påverkade upplevelsen av stress och oro avsevärt.

Mellanchefer har en komplex roll med både chefer över sig och medarbetare under sig, och rollen kännetecknas av en stressig arbetsvardag med motstridiga krav. Mellanchefer har varit föremål för viss forskning, men den har huvudsakligen riktat in sig på mellanchefer i offentlig sektor som sjukvård, skola och omsorg. Syftet med studien var därför att undersöka arbetssituationen för mellanchefer i den privata sektorn. I en kvalitativ studie har elva semistrukturerade intervjuer med mellanchefer (sex kvinnor och fem män) inom Sverige genomförts, där materialet sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade att mellanchefer i privat sektor möter stora utmaningar i sin vardag, där de får anta olika roller med varierande krav och förväntningar. Mellancheferna upplevde en stressad vardag med hög arbetsbelastning där stödet från främst kollegor i samma position var av stor betydelse för att hantera den komplexa vardagen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur det psykologiska kontraktet upplevdes för arbetstagare som hade fler än en arbetsgivare. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades. Totalt deltog 10 respondenter, tre män samt sju kvinnor vars åldrar varierade mellan 23 och 40 år. Samtliga arbetade som tjänstepersoner hos olika kundföretag för ett bemanningsföretags räkning. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Frågorna kretsade kring respondenternas upplevelser av förväntningar som fler än en arbetsgivare hade skapat och hur dessa uppfyllts. Det insamlade materialet analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visade att bemanningsanställda tjänstepersoner hade en relativt samstämmig bild av vad de förväntade sig. Förväntningarna inbegrep rättvisa, lön och avtal samt kommunikation i relationen till arbetsgivarna. Respondenterna tenderade att fördela förväntningarna mellan arbetsgivarna vilket resulterade i att antalet förväntningar skiljde sig åt mellan bemannings-och kundföretagen. Upplevelsen av på vilket vis arbetsgivarna levde upp till förväntningarna varierade.

Syftet med fallstudien var att undersöka kvinnors upplevelser av att arbeta på en arbetsplats där de flesta anställda är män. Mer specifikt syftade studien till att undersöka anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en mansdominerad arbetsplats. Den kvalitativa studien utgick från en explorativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Genom ett målinriktat bekvämlighetsurval medverkade 13 kvinnliga deltagare (N=13) inom åldersspannet 21–42 år som arbetar på ett stort svenskt företag där de flesta anställda är män (36 % kvinnor och 64 % män). Studiens analysmetod var tematisk analys, vilket resulterade i tre övergripande teman (organisationskultur, ledning och företaget) och sex underteman. Studiens resultat visade att anledningar till att kvinnliga anställda stannar kvar på en arbetsplats där de flesta anställda är män är socialt stöd, ett gott arbetsklimat, utvecklingsmöjligheter, lön och förmåner. Ytterligare aspekter som kvinnorna upplevde var viktiga för att trivas på den mansdominerade arbetsplatsen var upplevd likabehandling, företagets värderingar, positiv WLB, att företaget vidtar åtgärder vid incidenter av diskriminering och sexuella trakasserier, samt upplevd inre motståndskraft.

Denna studie syftade till att undersöka hur management hanterar generationer på arbetsplatser. I studien tillämpades en kvalitativ forskningsansats där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av chefer (N=14) från olika branscher varav 7 var kvinnor och 7 var män. Respondenterna var i åldrar mellan 28 och 58 år, samt var 6 respondenter från Finland och 8 från Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Analysen resulterade i fyra teman: livsstadium, individuella skillnader, digital vana och ledarskap. Resultatet visade att cheferna initialt inte hanterar medarbetare utifrån deras ålder, snarare utifrån vad individen kräver. Respondenterna var eniga gällande att medarbetarnas olika egenskaper och erfarenheter skapar en spridd personalstyrka. Detta leder till en lärande och öppen arbetsmiljö som främjar både medarbetare och arbetsplatsen som helhet. Slutsatsen drogs att det fanns skillnader mellan åldersgrupper men att dessa inte stod i fokus i chefernas dagliga arbete med att hantera generationer på sina arbetsplatser.

Syftet med studien var att utforska och jämföra om karriärmöjligheter skiljer sig åt mellan könen på den svenska arbetsmarknaden med fokus på respondenternas uppfattningar. Karriärmöjligheter definierades utefter aspekterna befordringsmöjligheter, löneutveckling, tillgång till utbildning och träning, samt stöd till familjeliv. I studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där data insamlades genom en webbaserad enkät. Genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval genererade 105 respondenter (N=105), varav 54 kvinnor och 51 män. Vid analys av data användes Independent Samples t-test. Analysresultatet visade på en signifikant skillnad mellan de två grupperna kvinnor och män(p = .004), där resultatet visade att kvinnor upplever att de har sämre karriärmöjligheter jämfört med män. Studien visade att det finns strukturella hinder och normer som begränsar kvinnors karriärutveckling i Sverige, trots formella framsteg i jämställdhetsfrågor. Den väcker frågan om dessa hinder är verkliga eller ett resultat av kvinnors historiskt formade uppfattningar, då studien bygger på subjektiva uppfattningar snarare än objektiva data.

Dagens traditionella 40 timmars arbetsvecka har diskuterats i samhället med en omfattning av att förkorta arbetstid till mellan 30–36 timmars arbetsvecka. Vissa organisationer eller avdelningar av organisationer i Sverige har implementerat en sådan arbetstidsförkortning. Intresset för studien låg därav i att undersöka om arbetstid har en inverkan på arbetstillfredsställelsen. Studiens syftade till att undersöka huruvida inre-, yttre och generell arbetstillfredsställelsen skiljer sig åt med avseende på 40 timmars respektive 30–36 timmars arbetsvecka bland kontorsanställda. I genomförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där datamaterial samlades in från totalt N=254 respondenter, varav n=73 män och n=181 kvinnor, genom tillämpning av bekvämlighets- och snöbollsurval. Av de arbetade n=150 respondenter 40 tim/v och n=104 respondenter 30–36 tim/v. För att mäta arbetstillfredsställelsen används Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ). Data samlades in via en webbaserad enkät som konstruerades i programmet Microsoft Forms. Insamlade data analyserades genom Independent Sample t-test. Analysresultatet visade signifikanta skillnader i yttre- och generell arbetstillfredsställelse. Anställda med 30–36 timmars arbetsvecka hade högre yttre- och generell arbetstillfredsställelsepoäng än anställda med 40 timmars arbetsvecka Däremot återfanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande den inre arbetstillfredsställelsen.

Syftet med studien var att utforska hur chefer värderar egenskaper relaterade till emotionell intelligens hos sina medarbetare och hur chefer upplever att dessa egenskaper kommer till uttryck hos deras medarbetare. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet i studien bestod av 11 chefer från så väl privat som offentlig sektor. Könsfördelningen hos deltagarna var åtta kvinnor samt tre män. Studien baseras på Salovey och Myers teoretiska ramverk och förmågsmodell. En induktiv tematisk analys användes för att analysera det insamlade materialet. Analysen resulterade i fyra övergripande huvudteman med tillhörande underteman. Studiens resultat visade att EI relaterade förmågor värderas högt av chefer, men att olika förmågor värderas i olika situationer.  Resultatet visade även att det finns en avsaknad av formalisering kring vikten av detta. Dessa förmågor kommer också huvudsakligen till uttryck i utmanande situationer eller vid bristande EI relaterade förmågor. Resultatet visade även att cheferna upplever att det finns potentiella individuella skillnader i EI relaterade förmågor hos medarbetare.