Det moderna arbetslivets utveckling har bidragit till införandet av flexibla arbetsvillkor, vilket medfört ett ökat ansvar för medarbetaren att själv styra över sin arbetssituation och dra gränser mellan arbete och privatliv. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några skillnader mellan tjänstemän med en gränsdragningspreferens för segmentering respektive integrering, när det kom till upplevelse och hantering av flexibla arbetsvillkor i en global organisation. I studien tillämpades ett målinriktat urval som resulterade i n = 192. Skillnader mellan grupperna studerades med hjälp av en blandstudie, där både kvantitativa och kvalitativa data inhämtades med hjälp av en webbaserad enkät. Data analyserades dels genom envägs variansanalys (ANOVA) i SPSS och dels genom en tematisk analys, för att kunna studera skillnader från olika infallsvinklar. Resultaten av de olika analyserna visade att det fanns skillnader mellan segmenterare och integrerare i upplevelse och hantering av de flexibla arbetsvillkoren. Skillnader mellan grupperna kunde framförallt påvisas när det flexibla arbetsvillkoret IT-tillgänglighet undersöktes. Sammantaget kan det konstateras att de skillnader som hittades, i de flesta fall, hade en tydlig koppling till det som i tidigare forskning fastställts som typiska karaktärsdrag för segmenterare respektive integrerare.

Syfte: Det nya arbetslivet har inneburit en rad förändringar för den lönearbetande populationen i Sverige, gällande allt ifrån tid, rum och tillgänglighet i de alltmer flexibla arbetsvillkoren. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal faktorer i det nya arbetslivet som kan ha inverkan på den lönearbetande populationens livsbalans. Studien undersöker också om det finns skillnader mellan chefers och övriga anställdas livsbalans samt även om chefens nivå i hierarkin påverkar livsbalansen. Metod: Datamaterialet som används i denna kvantitativa studie är hämtat från European Social Survey 2010. Studien bygger på en svensk population bestående av 832 lönearbetande respondenter. Den beroende variabeln är ett index som mäter livsbalans. Kontroll- och oberoendevariablerna mäter bakgrund, familjesituation samt arbetsförhållanden. Analyserna består av medelvärdesjämförelser, korrelationer samt multipel regressionsanalys. Resultat/slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen av denna studie är att den faktor som inverkar mest negativt på livsbalansen hos den lönearbetande populationen är om den anställda har personalansvar eller inte. Resultatet av studien visar även en negativ inverkan på livsbalansen för anställda som har barn. En positiv inverkan på livsbalansen är om den anställda har möjlighet att påverka arbetets tempo. Genom denna studie kan även slutsatsen dras att chefsnivå inte har någon inverkan på livsbalansen. / Purpose: Todays changed work-life has caused a number of changes to the wage-earning population in Sweden, regarding everything from time, space and availability in increasingly flexible working conditions. The purpose of this study is to examine a number of factors in the changed work-life that may have caused an impact on the life balance of the wage-earning population. The study also examines whether there are differences between managers and other employees' work-life balance, and also if the manager's level in the hierarchy affects life balance. Methodology: The data used in this quantitative study is taken from the European Social Survey of 2010. Study is based on a Swedish population consisting of 832 wage-earning respondents. The dependent variable is an index measuring life balance. The control and independent variables measures the background, family situation and working conditions. The analyzes consist of mean comparisons, correlations and multiple regression analysis. Results: The main conclusion of this study is that the factor that has the largest impact negatively on work-life balance of the wage-earning population is whether the employee is responsible for supervising other employees or not. Results of the study also shows a negative impact on work-life balance for employees who have children. A positive impact on work-life balance is if the employees are allowed to choose/change pace of work. influence the work. Through this study can also be concluded that the managerial level has no impact on work-life balance.

Denna kvalitativa studie har som syfte att analysera tjänstemäns upplevelse av autonomi närde arbetar under flexibla arbetsvillkor. Avsikten med studien är att bidra till forskningsvärldenmed nya insikter för att på sikt skapa en effektiv och välmående arbetsmiljö för tjänstemän attverka i. I avsnittet teoretisk referensram har vi lyft upp och definierat både autonomi ochflexibla arbetsvillkor, då dessa begrepp är komplexa. Risker och möjligheter med flexiblaarbetsvillkor samt autonomi har även presenterats i syfte att få en djupgående bild av eventuellapositiva samt negativa påföljder av tidigare nämnda begrepp. Vi har även valt att ta medforskning som berör organisationens förhållningssätt till flexibla arbetsvillkor samt autonomi isyfte att få en förståelse av hur det kan påverka tjänstemännens upplevelse av autonomi när dearbetar under flexibla arbetsvillkor. Under metoddelen presenterar vi tillvägagångssättet förarbetsprocessen. Det har genomförts tio intervjuer med tjänstemän där materialet haranalyserats utifrån våra tre forskningsfrågor. I resultat- och analysavsnittet redovisastjänstemännens upplevelse av autonomi under flexibla arbetsvillkor där de beskriver att denyttjar sina arbetsvillkor men där nyttjandet påverkas av organisation, arbetsvillkorensutformning samt arbetsbörda. Vidare presenteras de slutsatser vi har kommit fram till för varjeforskningsfråga med en påföljande diskussion där styrkor och svagheter som vi finner i studienpresenteras. Vi avslutar avsnittet med att presentera förslag för framtida forskning beträffandevårt studieämne.