Syftet med denna studie var att studera hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) mottas och planeras för inom ett antal centrala förvaltningsmyndigheter. Studien undersökte vilka incitament för en omläggning av arbetsmiljöarbetet som följer av föreskrifternas lansering. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med elva HR-medarbetare på central och regional nivå vid sju centrala förvaltningsmyndigheter i Sverige. Intervjuerna genomfördes i april 2016 i samband med att AFS 2015:4 trädde i kraft. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vid myndigheterna påverkades av en hög arbetsbelastning i samspel med ett varierande bemötande från kunder och från kollegor. Därför har föreskrifterna mottagits med en positiv attityd av HR-medarbetare på grund av sitt symbolvärde men att mer konkreta definitioner av begrepp och riktlinjer för arbetsmiljöarbete upplevdes saknas. Majoriteten av informanterna ansåg emellertid att de redan innan föreskrifterna bedrev ett gott arbetsmiljöarbete gällande sociala och organisatoriska aspekter vid deras myndigheter. De insatser som ändå planeras för bland ett flertal myndigheter till följd av AFS 2015:4 är översyn av styrdokument, utbildning av chefer och skyddsombud samt utökad dialog mellan chef och medarbetare.

Syftet för den här studien är att undersöka hur ledare och tjänstemän inom kommunal förvaltning förstår social hållbarhet ur ett arbetsmiljöperspektiv inom organisationen. Carol Bacchis metod “What’s the ‘problem’ represented to be?” (WPR) har använts för att skapa och analysera studiens empiri. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats där empirin består av semistrukturerade intervjuer med sammanlagt nio respondenter. Respondenterna bestod av förvaltningschefer, verksamhetschefer samt HR-strateger från två olika kommuner i Västsverige. Studien fann åtta förståelser för social hållbarhet, de är; långsiktiga processer, ledare har ansvar för social hållbarhet, organisatorisk och social arbetsmiljö, balans mellan arbets- och privatliv, inte jobba för mycket, känsla av meningsfullhet, personalomsättning samt att man ska orka arbeta till pensionsålder. Social hållbarhet på arbetsplatsen prioriteras genom ledarskap samt att arbeta för att behålla och utveckla medarbetarna. Resultatet visade att respondenterna problematiserar social hållbarhet som arbetsmiljö och långsiktighet, och förstås i relation till bemanningsfrågan. Som lösning på problemrepresentationerna prioriteras det egna ledarskapet samt att utveckla och behålla medarbetarna.

Studiens syfte är att studera hur arbetsorganisationer förhåller sig till arbetsmiljöföreskrifterna AFS 2105:4 och AFS 2001:1 och hur ledare utövar arbetsmiljöarbete i praktiken. För att studera detta har vi genomfört intervjuer och använt en kvalitativ forskningsmetod. Nutidens arbetsliv präglas av komplexitet, flexibilitet och allt mer decentraliserade organisationer. Detta kan ses leda till en utmaning för chefen att orientera sig i denna komplexitet. Med anledning av de i Sverige höga sjukskrivningstalen på grund av psykisk ohälsa riktas idag ett allt större fokus på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Hur arbetsmiljöarbetet och ledarstilen kan antas främja en god arbetsmiljö är denna studies fokus. Studiens resultat visar att det för att den relationsorienterade ledarstilen ska ha en möjlighet att nå önskad effekt på arbetsmiljön krävs ett medarbetarskap. Även struktur och organisering kring hur det relationella; såsom hur samtal, dialog, uppföljning och åtgärder ska genomföras ingår i studiens fokusområden. / The purpose of this study is to study how labour organizations relate to the work environment regulations AFS 2015:4 and AFS 2001:1 and how managers exercise work environment management in practice. To study that we conducted interviews and used a qualitative research method. Today ́s labour market is characterized by complexity, flexibility and more decentralized organizations. It can be a challenge for a manager to orientate in this complexity. Due to the high level of psychological ill health, today ́s focus is increasingly on the social and organizational work environment. Due to Sweden’s highnumbers of employees reporting sick, a sick leave caused by psychological ill health, focus is increasingly pointed towards the social and organizational work environment. The focus of this study is on how the work environment and leadership style can be assumed to promote satisfied employees. The results show that for the relationship-oriented leadership style to have an opportunity to achieve the desired effect on the work environment, empowerment of the employee is required. Organizational structure with a relational focus, such as conversations, dialogue, follow-up and how to carry out necessary precautions and actions are also in focus in this study.

Uppsatsen är en kvalitativ studie, med ett blandad induktivt- och deduktivt förhållningssätt med en kritisk realistisk lins, som har tillämpats under bearbetning och presentation av materialet. Uppsatsen avser att undersöka de strategier och resurser som bolag X har tillhandahållit för att skapa en sund social- och organisatorisk arbetsmiljö hos distansarbetande medarbetare. Strategierna och resurserna bygger på det arbetsmaterial som studenten fått tillgång till samt en gruppintervju med ansvarig HR-personal. Därutöver undersöka hur strategier och resurser mottagits av första linjens ledarskap och kundtjänstmedarbetare, har empiriskt insamlats genom 11 semi-strukturerade intervjuer. Respondenternas upplevelser med att arbeta på distans presenteras utifrån ett upplevt, socialt- och organisatoriskt arbetsmiljöperspektiv. Likväl presenteras de förbättringsåtgärder som framkommit under intervjuerna. Resultatet visar på att HR-avdelningen i sitt arbetsmiljöarbete har försökt att skapa strategier och resurser riktade mot distansarbetet. Däremot saknas det en gemensam vision och riktning som dikteras av högre ledning. Det återspeglas i respondenternas svar, upplevelser och rekommendationer. Arbetsmiljön präglas av bristfälliga organisatoriska resurser med höga krav och förväntningar. Det resulterar i en betoning och framarbetning av sociala- och personliga resurser i arbetsmiljön bland medarbetare och teamledare, vars syfte är att täcka upp den organisatoriska arbetsmiljöproblematik som existerar.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Det finns ett behov av att undersöka social och organisatorisk arbetsmiljö för vårdpersonal. De bristande arbetsförhållandena utgör en risk för deras välbefinnande där arbetsbelastning, krav och otydlig ansvarsfördelning samt prioritering är de främsta riskfaktorerna. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur vårdpersonal upplever sin sociala och organisatoriska arbetsmiljö inom Region Uppsala samt att undersöka om de upplever att verktyget Idékraft beaktar deras möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö.  Metod: Studien hade kvalitativ karaktär och semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön för vårdpersonal är bristfällig. Medan socialt- och kollegialt stöd framstår som friskfaktorer, upplevs krav, arbetsbelastning, bristande kontroll över sin egen arbetsmiljö och otydliga ansvarsområden samt prioritering som riskfaktorer för den sociala och organisatoriska arbetsmiljön och vårdpersonalens psykiska hälsa.  Slutsatser: Utifrån resultatet uppfattar vårdpersonal sin sociala och organisatoriska hälsa som de aspekter som präglar deras förutsättningar att utföra sitt arbete. Socialt stöd är viktigt för att förhöja upplevelsen av den egna sociala och organisatoriska arbetsmiljön och dess välbefinnande. Idékraft i teorin är ett lämpligt och välkomnande initiativ, men som saknar uppföljning och konkretisering. Idékraft beaktar inte personalens möjlighet att påverka sin egen sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / ABSTRACT  Background: There is a need to investigate the social and organizational work environment for healthcare professionals. The lack of good working conditions constitutes a risk to their well-being, where workload, demands and unclear division of responsibilities as well as prioritization are the main risk factors. Aim: The aim of the study was to investigate how healthcare staff experience their social and organizational work environment within the Uppsala Region. An additional purpose was to investigate whether they feel that the tool Idékraft consider the employees' opportunity to influence their own social and organizational work environment. Method: The study was based of qualitative nature and semi-structured interviews were conducted and analyzed with a manifest qualitative content analysis. Results: The results presented show that the social and organizational work environment for the healthcare staff is deficient. While social and collegial support appears to be health factors, demands, workload, lack of control over one's own work environment and unclear areas of responsibility and prioritization are perceived as risk factors for the social and organizational work environment and the mental health of the healthcare staff. Conclusions: Based on the results, healthcare professionals perceive their social and organizational health as the aspects that characterize their ability to perform their work. Social support is important to enhance the experience of one's own social and organizational work environment and its well-being. Idékraft is a suitable and welcoming initiative in theory but it lacks follow-up and concretization. Idékraft does not consider the employees' ability to influence their own social and organizational work environment.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden. / The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.