Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv. 21 omsorgsmedarbetare gav svar som därefter kategoriserades med metoden grounded theory. Betydelsen av kategorierna och dess faktorer analyserades utifrån teorin om KASAM, känsla av sammanhang. Kategorierna erkännande, uppgiftsvariation och brukare framstod som resurser för personalen. Dessa kan, tillsammans med medbestämmande och social tid med de äldre, ge styrka åt KASAMs komponenter och betraktas som hälsofrämjande för personalen. Betydelsen av detta resultat diskuterades ur personal-, brukar, organisations och samhällsperspektiv

Work-related stress is one of the main causes that contribute to a number of different mental and physical ailments. It has been proven that office work involves a high workload and increased stress levels due to high expectations, productivity and on performance. To reduce the incidence of stress-related illnesses and symptoms among office workers, it is important to limit sedentary time at work and encourage physical activity. Physical activity contributes to a number of different psychological and physical health benefits, such as memory capacity and strengthens the body to fight public diseases. The theoretical perspective in the study is based on the Demand-control-support model (KKSM). The purpose of this study is to investigate office workers' perceptions of how physical activity affects work-related stress. A qualitative method was used where data was collected through semi-structured interviews, then analysed based on a manifest qualitative content analysis. The sample in the study is office workers and was based on a purposive sampling, where six informatics were chosen. The results of the study have shown that office workers experience a high level of work-related stress, and insufficient opportunity for physical activity outside of working hours. It also emerged that physical activity affects office workers' well-being positively; thus, work-related stress is perceived as an obstacle. The obstacles that office workers stated for physical activity are a lack of time and energy as well as motivation, which is caused by deficiencies in the psychosocial work environment and increased sedentary time. Keywords: Health-promoting work environment, physical activity, sedentary lifestyle, work-related stress

Arbetsmiljöombud har en strategiskt viktig roll då de representerar medarbetarna och samverkar med arbetsgivaren i systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas fortfarande kunskap hos arbetsgivare att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det saknas även studier som beskriver arbetsmiljöombuds upplevelser av sitt uppdrag och hur de upplever att samverkan fungerar med arbetsgivare. En god arbetsmiljö är viktig för medarbetare inom vård- och omsorg. Idag är en av de främsta utmaningarna som arbetsgivare står inför kopplade till den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad sjukskrivning hos medarbetare. En strategi som arbetsgivare kan vidta för att undvika arbetsrelaterad ohälsa och sjukskrivningar hos medarbetare är att fokusera på ett proaktivt och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete med fokus på friskfaktorer. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av hur det är att vara arbetsmiljöombud inom kommunal vård och omsorg. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med arbetsmiljöombud genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Resultatet presenteras utifrån tre kategorier; Arbetsmiljöombudets attribut, Hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet samt Upplevelser av friskfaktorer. Under varje kategori finns flera underrubriker. Resultatet visar vad som kännetecknar ett arbetsmiljöombud samt upplevelser av vad arbetsmiljöombuds uppdrag inom kommunal vård och omsorg innebär. Det framkom hinder och utmaningar i arbetsmiljöarbetet på organisatorisk-, grupp- och individnivå. Ytterligare en utmaning som beskrevs i arbetsmiljöarbetet och som framkom i denna studie var att det fanns en brist på arbetsmiljöombud i studerad kommun. Enhetschef upplevdes ha en avgörande roll i det strategiska arbetsmiljöarbetet och den som beskrevs som operativt ansvarig för medarbetares arbetsmiljö. På vilket sätt enhetschef tog sig an arbetsmiljöuppgifterna på arbetsplatsen var avgörande för hur arbetsmiljöarbetet bedrevs. Resultatet visade även att det sociala stödet och det psykosociala klimatet i arbetsgruppen var de viktigaste friskfaktorerna i det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet.

Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genomgått kraftiga organisatoriska förändringar samtidigt som det ställts ökade krav på högkvalitativ vård. Detta påverkar anställdas arbetssituation och kan leda till ökad arbetsbelastning och stress. Forskning visar att en god organisatorisk och social arbetsmiljö bidrar till välbefinnande, trivsel och välmående. Något som får anställda att stanna kvar. Tidigare forskning samt arbetsgivares insatser har i huvudsak fokuserat på risker och negativa faktorer som bidrar till sjukskrivningar. Ett hälsofrämjande perspektiv, där organisationen istället lägger fokus på det som främjar det goda på arbetsplatsen, skapar välbefinnande och främjar organisatorisk och social hållbarhet över tid. Hälsofrämjande arbetsmiljöarbete behöver ske i flera dimensioner där den psykosociala arbetsmiljön är fokus för välbefinnandet. Organisatorisk och social arbetsmiljö kännetecknas av faktorer som till skillnad mot fysisk arbetsmiljö är subjektivt abstrakta och som behöver omfattas av det hälsofrämjande arbetet. Denna studie sammanställer kunskapsläget kring vad som skapar en hälsofrämjande organisatorisk och social arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård genom en systematisk litteraturstudie. Studiens huvudfynd visade att organisatoriska förutsättningar tillsammans med resurser som socialt stöd, autonomi, meningsfullhet är nyckelfaktorer till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Dessa samverkar och överlappar varandra. De påverkar och påverkas av varandra både enskilt och tillsammans. Detta argumenterar för att det finns många vinster för organisationer att investera i anställdas välbefinnande. Hälsofrämjande organisatoriskt och socialt arbete behöver ske inom organisationen som ram, eftersom det utgör en determinant för anställdas välbefinnande och trivsel. Organisationen behöver stötta individens autonomi och även erbjuda socialt stöd och andra stödjande funktioner. Organisationen behöver också delaktiggöra medarbetare och hjälpa dem att öka sin känsla av meningsfullhet. / During the 2000s, the health service has undergone major organizational changes at the same time as they have faced increased demands for high-quality care. This affects the employees' work situation and can lead to increased workload and stress. Research shows that a good organizational and social work environment contributes to well-being. Something that makes people stay. Previous research and employers' efforts have mostly focused on risks and negative factors that contribute to sick leave. A health-promoting perspective, where the organization focuses on what promotes the good in the workplace, creates well-being and promotes organizational and social sustainability over time. Health-promoting environment work needs to take place in several dimensions where the psychosocial work environment is the focus for well-being. Organizational and social work environment is characterized by factors which, unlike the physical work environment, are subjectively abstract and which need to be included in the health promotion work. This study compiles the state of knowledge about what creates a health-promoting organizational and social work environment in health care, through a systematic literature study. The findings that were made were that Organizational conditions and workplace-related resources such as social support, autonomy, purpose (meaningfulness) are key factors in a health-promoting work environment. These interact and overlap systematically. They affect and are influenced by each other both individually and together. This argues that there are many benefits for organizations in investing in employee well-being. Health-promoting organizational and social work must take place within the organization as it constitutes a determinant of employee well-being and well-being. The organization needs to support the individual's autonomy and also offer social support and other supportive functions. The organization needs to involve employees and help them increase their sense of meaning.