Bakgrund: Att monitorera fotbollsspelares inre och yttre belastning har ökat under de senaste åren. Elitfotbollsklubbar världen över använder dessa hjälpmedel för att följa spelarnas utveckling och att således få en bättre förståelse om spelarens belastning under träning och match. Mätverktyget globala positioneringssystemet (GPS) möjliggör för tränarstaben att få bättre insikt kring spelarnas yttre belastning vilket har påvisats i tidigare forskning är av betydelse för prevention av skador och idrottslig framgång.    Syftet med studien var att kartlägga totalvolym av löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning som manliga elitfotbollsspelare utför under matchspel mellan åren 2013–2023. Tillhörande frågeställningar löd ” Vilken betydelse har spelarens position gällande löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning?” samt ”Finns det ett samband mellan löpvolym och vinst utav matchspel?” Metod: Studien är en strukturerad litteraturstudie med en systematisk sökning. Sökningen gav 261 träffar som skedde över två databaser. Elva artiklar inkluderades i studien. Några av de inklusionskriterier var bland annat manliga elitfotbollspelare samt att mätningarna i samtliga studier skulle skett med hjälp av GPS. Efter vidare analys och kvalitetsbedömning av artiklar så kunde tematisering av begreppen löpdistans, högintensiv löpning och sprintlöpning tillämpas.  Resultat: Sammanställning av artiklarna visade på att fotbollsspelare springer i genomsnitt mellan 9-10km under match beroende på position följt av cirka 500m högintensiva löpningar och 120m sprintlöpningar. Resultatet är väldigt positionsberoende. Slutsats: Att besitta en god löpkapacitet är en grundpelare för fotbollsspelare på elitnivå. Men det går inte att påvisa någon koppling mellan löpvolym och matchutfall.

Bakgrund: Inspiratorisk muskelträning (IMT) har historiskt använts inom vården, men har på senare tid uppmärksammats mer inom idrottsvärlden. IMT kan förstärka andningsmuskulaturen som är förknippat med en förhöjd prestationsförmåga.Syftet med litteraturstudien är att sammanställa befintlig forskning och undersöka om IMT har en effekt på prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Metod: Litteraturöversikten är utformad med hjälp av PRISMA Guidelines. Artikelsökningar gjordes på PubMed, SPORTDiscus och Sports Medicine & Education Index i februari 2021. Totalt valdes sex artiklar utifrån framtagna inklusionskriterier. Artiklarna kvalitetsgranskades metodologiskt av båda författarna enligt PEDro skalan och Risk of Bias 2. Resultat: Analyserade studier inkluderade 62 deltagare i IMT-grupp, 27 IMT-sham och 51 i kontrollgrupp. Genomsnittliga studiekvalitéten klassificerade som ”måttlig” med en medelpoäng på 6 av 10. Samtliga studier visade på signifikant ökning av inspiratorisk muskelstyrka med en genomsnittlig ökning på 27.2% i maximal inspiratory pressure. Majoriteten av inkluderade studier kunde även visa på signifikant förbättring av i löpdistans efter IMT-intervention. Konklusion: IMT i kombination med traditionell fotbollsträning har en effekt på prestationsförmågan i form av inspiratorisk muskelstyrka och löpdistans. En ökad inspiratorisk muskelstyrka bidrar till att individen kan arbeta på en högre intensitet under en längre tid. IMT är därmed en effektiv, lätthanterlig och billig metod för att förbättra den individuella prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Mekanismen bakom IMT antas vara en fördröjning av metaboreflexen. Framtida forskning behöver klargöra förklaringsmodellen och även ta fram optimala riktlinjer för användandet av IMT för att nå interventionens fulla utvecklingspotential.