Datorspel och Tv-spel är populärare än någonsin i världen, både i hemmen och på digitala arenor. Eftersom datorspel speciellt blivit en egen sport, e-sport, har det också startats upp e-sportsprogram på gymnasieskolor runt om i Sverige. Syftet är därför att undersöka hur undervisningen ser ut i e-sport och om det kan mäta sig med de traditionella sporterna. Det är även av intresse hur de kopplar e-sportsundervisningen till styrdokumenten. Detta program går under idrott och hälsa specialisering eller träningslära. Metoden för studien var kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data. Resultatet visade att e-sport inte kunde räknas som en idrott, men att det kunde räknas som en sport precis som andra traditionella sporter enligt intervjuade e-sportslärare. Dock menar de att det är en kognitiv sport och inte en fysisk sport. Inom undervisningen använde sig e-sportslärarna av individuella uppgifter för att möta varje elev. Fokus i uppgifterna var olika strategier utifrån om de var på attack eller försvarssidan. Eleverna skapade även individuella träningsprogram kopplat till e-sport där de satte upp fysiska mål för att kunna hålla sin koncentration uppe längre i sitt spelade samt orka med flera långa matcher.

<p>Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.</p>

Man has always in one way or another had to take risks in order to survive, but in today's society, voluntary risks increased markedly. It is about both physical and financial risks. The aim of this essay is to problematize what it is for properties that drive people to extreme sports and adventure travel. We want to see how extreme sports performers own picture looks compared to how the media presents them. We have in this essay interviewed two long sailors, a BASE jumper and an ex-mountain climber to see how the performers own picture of reality looks. We examined how the media presents different extreme sports in the form of news magazines and lifestyle magazine. We have concluded that there is a huge gap between the self images of their sport compared to how the media presents them. News Magazines often deals with risks and dangers of extreme sports and put them in different contexts in their articles and that the sport is to demonstrate its capacity, to reach goals, triumph and prestige. Also Sunday supplement that are not news-oriented have the same main focus. Lifestyle magazines image of extreme sports performers is more consistent with the addition to the participants own image in which the actual experience and lifestyle is important and not the risk-seeking.

Bakgrund: Inspiratorisk muskelträning (IMT) har historiskt använts inom vården, men har på senare tid uppmärksammats mer inom idrottsvärlden. IMT kan förstärka andningsmuskulaturen som är förknippat med en förhöjd prestationsförmåga.Syftet med litteraturstudien är att sammanställa befintlig forskning och undersöka om IMT har en effekt på prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Metod: Litteraturöversikten är utformad med hjälp av PRISMA Guidelines. Artikelsökningar gjordes på PubMed, SPORTDiscus och Sports Medicine &amp; Education Index i februari 2021. Totalt valdes sex artiklar utifrån framtagna inklusionskriterier. Artiklarna kvalitetsgranskades metodologiskt av båda författarna enligt PEDro skalan och Risk of Bias 2. Resultat: Analyserade studier inkluderade 62 deltagare i IMT-grupp, 27 IMT-sham och 51 i kontrollgrupp. Genomsnittliga studiekvalitéten klassificerade som ”måttlig” med en medelpoäng på 6 av 10. Samtliga studier visade på signifikant ökning av inspiratorisk muskelstyrka med en genomsnittlig ökning på 27.2% i maximal inspiratory pressure. Majoriteten av inkluderade studier kunde även visa på signifikant förbättring av i löpdistans efter IMT-intervention. Konklusion: IMT i kombination med traditionell fotbollsträning har en effekt på prestationsförmågan i form av inspiratorisk muskelstyrka och löpdistans. En ökad inspiratorisk muskelstyrka bidrar till att individen kan arbeta på en högre intensitet under en längre tid. IMT är därmed en effektiv, lätthanterlig och billig metod för att förbättra den individuella prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Mekanismen bakom IMT antas vara en fördröjning av metaboreflexen. Framtida forskning behöver klargöra förklaringsmodellen och även ta fram optimala riktlinjer för användandet av IMT för att nå interventionens fulla utvecklingspotential.

Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva knäfunktionen och idrottsdeltagandet hos bollsportsutövare på elitnivå som drabbats av korsbandsskada, med fokus på skillnader mellan de som genomgått operation och de som valt konservativ behandling. För att besvara syftet användes tre frågeställningar. En syftade till att svara på om det fanns skillnader i knäfunktionen hos de som blir opererade och de som genomgått konservativ behandling. De två andra frågeställningarna fokuserade på om bollsportsutövarna kom tillbaka på samma nivå som innan skadan, gällande båda behandlingsmetoderna. Den systematiska artikelsökningen utfördes i två databaser, MEDline och PubMed, där utfallet blev 11 inkluderade artiklar. Några av inklusionskriterierna var att artiklarna skulle innehålla bollsportsutövare på elitnivå som haft en korsbandsskada och genomgått antingen operation eller konservativ behandling. Innehållet analyserades genom granskningsmallar och riktlinjer för kvalitetsgranskning. Resultatet visade att knäfunktionen skiljde sig mellan opererade och konservativt behandlade bollsportsutövare på elitnivå. I uppföljningsstudier 1-2 år efter behandling visade denna litteraturöversikts resultat att de konservativt behandlade har bättre knäfunktion än de opererade. Vid längre uppföljningar (&gt;2 år) visade däremot resultaten på att de opererade elitidrottarna har bättre knästabilitet än de konservativt behandlade. Gällande återgång till idrott kom bollsportsutövarna på elitnivå tillbaka till samma nivå som innan skadan både efter operation och konservativ behandling. Slutsatsen blev att det inte fanns någon betydande skillnad mellan opererade och konservativt behandlade elitidrottare gällande återgång till idrott och knäfunktion. Med kunskapen som denna litteraturöversikt har bidragit med, bör det finnas större förtroende för konservativ behandling.