I dagens samhälle blir vi ständigt distraherade i vår vardag i form av notiser och dylikt, det är ett fenomen som refereras till som informationsöverflöd. På arbetsplatser blir detta ett problem då överflödet av information distraherar oss från arbetet och därav kan vi inte vara effektiva. Informationsöverflödet belastar då vår mentala kapacitet med irrelavant information, syftet med denna studie var därför hur etablerade designprinciper påverkar uppmärksamhet och mental belastning vid just inlärning av ett gränssnitt. I denna uppsats undersöks därmed områden som mental belastning, uppmärksamhet, arbetsminne, informationsarkitektur och användbarhet med teorin Cognitive Load Theory som teoretiskt ramverk. Två empiriska datainsamlingar genomfördes i studien för att undersöka valda forskningsområden. Den första empiriska datainsamlingsmetoden var en skissworkshop där målet med denna var att, tillsammans med användarna, diskutera informanternas skisser i relation till mental belastning och uppmärksamhet. Datan från workshopen lade grunden för utveckling av en prototyp över ett gränssnitt. Den senare empiriska datainsamlingen bestod av ett “think aloud” användartest och en SUS-utvärdering av prototypen. Resultatet från denna studie har visat att designprinciper som ämnar att förbättra användbarhet med fördel kan appliceras för att hjälpa användaren att behålla uppmärksamheten vid användning av ett gränssnitt samt minska den irrelevanta mentala belastningen. Enligt Cognitive Load Theory kan en lägre total mental belastning bidra till effektivare bearbetning av information och därmed även till effektivare inlärning.

Forskning har visat att kognitiv belastning påverkar stereotyper och fördomar och hur människan agerar på dem. Då mobiltelefoni är en variant av kognitiv belastning som ökar undersöktes huruvida kognitiv belastning i form av mobiltelefonliknande input påverkar implicita fördomar samt om effekten skiljer sig beroende på kön och ålder. Deltagare var 162 studenter (94 kvinnor) i åldrarna 19–59 år (Md = 24) från en medelstor mellansvensk stad. Under studiens första del läste deltagarna, med eller utan mobiltelefonliknande störning, en vinjettext om en arbetslös man från antingen Västmanland eller Somalia och skattade därefter sin uppfattning om mannen i syfte att exponera implicita fördomar. Studiens andra del mätte explicita fördomar genom Modern Racial Prejudice scale. Resultatet bekräftade inte hypotesen att mobilstörning medför ökade implicita fördomar. En tendens att uppfatta invandraren mindre och svensken mer som belastning vid mobilstörning erhölls. Resultatets indikationer för stereotypbilden av invandraren och förändrade fördomar i samhället diskuterades.

För att möjliggöra interaktion med den stora mängd datorenheter som dyker upp i vår vardagkrävs nya gränssnitt och ett nytt synsätt på teknologi. Reflexiv interaktion, en specifik del avperifer interaktion, ämnar att skapa interaktioner som sker under en bråkdel av en sekundmed ett sekundärt system, vilket skapar bättre förutsättningar för ett effektivt arbete ochminskar risken för misstag. Kognitiv belastning är centralt inom perifer interaktion och ännuviktigare i reflexiv interaktion, det saknas dock undersökningar där den kognitivabelastningen mäts och undersöks för perifera eller reflexiva interaktioner.Teorin om kognitiv belastning är väl utforskad inom forskningsområdet instruktionsdesign,och delar av den kunskap som skapats inom instruktionsdesign har applicerats inommänniska-datorinteraktion. Det finns dock fortfarande aspekter av kognitiv belastning somundersökts i instruktionsdesign men är outforskade inom människa-datorinteraktion.En studie med 19 deltagare har undersökt den kognitiva belastningen för en central del ireflexiv interaktion: notifikationer. Studiens resultat visar på att skillnaden i kognitivbelastning mellan ljudliga och visuella notifikationer är väldigt liten.

Denna studie undersökte hur smartklockors gränssnitt kan utformas för att upplevas användbara samt bidra till minimal kognitiv belastning under fysisk aktivitet. Smartklockors skärmar ställer andra krav på gränssnittet samt medför ett antal utmaningar för hur information kan presenteras på bästa sätt. Utöver detta brukar smartklockor användas i samband med fysisk aktivitet, som ställer höga krav på användarens uppmärksamhet. För att bibehålla hög kvalitet på träningen bör den kognitiva belastningen minska. För att undersöka detta har Cognitive Load Theory applicerats för att kunna optimera arbetsminnets kapacitet. Studien gjorde på personer i 20 års ålder. En kvalitativ datainsamling gjordes genom ett användartest och semistrukturerade intervjuer. Användartestet utfördes på en stationär cykel där deltagarna utförde ett antal uppgifter på en smartklocka. Efteråt skedde semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom kategorisering och jämfördes med tidigare studier. Utifrån de mest förekommande resultaten skapades åtta designförslag. Resultaten visade att eliminering av viss information på gränssnitt kan minska den kognitiva belastningen samt höja användbarheten. Ett konsekvent gränssnitt skulle kunna minimera antal fel samt underlätta för användaren att korrigera fel. En tillämpning av de framtagna designförslagen kan eventuellt minimera den kognitiva belastningen vid interaktion med smartklockors gränssnitt vid fysisk aktivitet. Detta kan underlätta för användaren att fokusera på träningen samt uppleva klockan som mer användbar. / This study examined how an interface for smartwatches can be designed to be perceived as useful and reduce cognitive load during physical activity. Smartwatch screens have other demands on the interface and face several challenges regarding how information can be presented. In addition to this, smartwatches are often used in physical activity, which places high demands on user's attention. To maintain high-quality training, the cognitive load should be reduced. To investigate this, cognitive load theory has been applied to optimize the capacity of the working memory. The study looked at people in their 20s. Qualitative data collection was done through a user test and semi-structured interviews. The user test was done on a stationary bike, the participants performed several tasks on the smartwatch. The participants rode a stationary bicycle while performing tasks on a smartwatch, followed by semistructured interviews. The results were analyzed by thematization and compared with previous studies. Based on the most common results, eight design proposals were created. The results showed that by eliminating unnecessary information, the interface can reduce cognitive load and increase usability. A consistent interface could minimize the number of errors and make it easier for the user to correct errors. An application of the developed design proposals may minimize the external load when interacting with the smartwatch interface during physical activity. This can support users can focus on training and experience the watch as more useful.

Understanding speech in the presence of noise can be difficult, especially when suffering from a hearing loss. This thesis examined behavioural and electrophysiological measures of speech processing with the aim of establishing how they were influenced by hearing loss (internal degradation) and listening condition (external degradation). The hypothesis that more internal and external degradation of a speech signal would result in higher working memory (WM) involvement was investigated in four studies. The behavioural measure of speech recognition consistently decreased with worse hearing, whereas lower WM capacity only resulted in poorer speech recognition when sound were spatially co-located. Electrophysiological data (EEG) recorded during speech processing, revealed that worse hearing was associated with an increase in inhibitory alpha activity (~10 Hz). This indicates that listeners with worse hearing experienced a higher degree of WM involvement during the listening task. When increasing the level of background noise, listeners with poorer hearing exhibited a breakdown in alpha activity, suggesting that these listeners reached a ceiling at which no more WM resources could be released through neural inhibition. Worse hearing was also associated with a reduced ability to selectively attend to one of two simultaneous talkers, brought on by a reduced neural inhibition of the to-be-ignored speech. Increasing the level of background noise reduced the ability to neurally track the to-be-attended speech. That internal and external degradation affected the tracking of ignored and attended speech, respectively, indicates that the two speech streams were neurally processed as independent objects. This thesis demonstrates for the first time that hearing loss causes changes in the induced neural activity during speech processing. In the last paper of the thesis, it is tentatively suggested that neural activity can be utilized from electrodes positioned in the ear canal (EarEEG) for adapting hearing-aid processing to suite the individual listeners and situation. / Att förstå tal i brus kan vara svårt, speciellt när man lider av en hörselnedsättning. Denna avhandling undersöker beteende- och elektrofysiologiska data med föremålet att bestämma hur de påverkas av hörselskada (intern försämring) och lyssningssituation (extern försämring). Hypotesen att båda intern och extern försämring av talsignalen resulterar i mer aktivering av arbetsminnet under bearbetning av talsignaler har undersökts i fyra studier. Beteendedata visade att talförståelse försämrades med större hörselnedsättning, medan lägre arbetsminneskapacitet endast resulterade i sämre talförståelse när ljudkällorna inte var rumsligt sammanfallande. Elektrofysiologiska mätningar (EEG) gjorda under bearbetning av tal, visade at sämre hörsel associerades med högre inhibitorisk alfa-aktivitet (~10 Hz). Detta indikerar att personer med sämre hörsel upplevde en högre involvering av arbetsminnet under lyssningsuppgiften. Då nivån av bakgrundsljud höjdes, visade personer med sämre hörsel ett sammanbrott av alfaaktiviteten, vilket tyder på att de nådde ett tak där ytterligare arbetsminnes-resurser inte kunde frigöras genom neural inhibition. Sämre hörsel var också förknippat med en reducerad förmåga till at fokusera uppmärksamheten på en av två samtidiga talare, förorsakat av en reducerad förmåga till neuralt att undertrycka den störande talsignalen. En ökning av nivån av bakgrundsljud minskade förmågan att inkoda den relevante talsignalen. Att intern och extern försämring påverkade respektive inkodning av störande och relevant tal, indikerar att de två tal-strömma är neuralt behandlas som oavhängiga objekt. Denna avhandling demonstrerar för första gången att hörselskada förorsakar ändringar i den inducerade neurale aktiviteten under bearbetningen av talsignaler. I avhandlingens sista artikel förslås det preliminärt att neural aktivitet kan upptas från elektroder placerade i hörselgången som kan användas till att kontrollera hörapparat signalbehandling. / <p>Funded by the Oticon Foundation. Project number: 11-2757.</p>

<p>Företagsförvärv är en vanligt förkommande strategi för tillväxt och verksamhetsutveckling. Hur den förvärvande parten hanterar själva integrationsprocessen av den uppköpta verksamheten är av avgörande betydelse för möjligheten att realisera önskade samordningseffekter. Integrationsprocessens framgång är i sin tur beroende av de anställdas upplevda välmående och belastning under processen. Syftet med undersökningen är att studera hur hårda integrationsansatser påverkar de anställdas upplevda välmående och belastning i samband med ett företagsförvärv. Undersökningen studerar också huruvida det existerar samband mellan anställdas upplevda välmående och deras arbetsbelastning, samt hur upplevelserna skiljer sig åt mellan olika faser i integrationsprocessen. Undersökningen bygger på teorier om integrationsprocesser samt anställdas välmående och belastning, vilka bryts ner till fyra respektive tre förklarande variabler: oro, kommunikation, stress, kulturkrockar samt övertid, tilldelade uppgifter och informationsflöde. De teoretiska begreppen har sammanställts utifrån våra egna teoristudier. General Electric Company är ett av världens största företag med lång vana av företagsförvärv, vilka de ofta tar sig an med hårda integrationsansatser. Material har samlats in genom intervjuer med anställda på studieföretaget, numera känt som GE Healthcare.<strong> </strong>Undersökningens resultat visar att det existerar ett mindre, emellertid ej väsentligt, samband mellan anställdas upplevda välmående och belastning. De anställdas upplevelser varierar kraftigt mellan olika faser av integrationsprocessen, med de starkaste upplevelserna i det inledande stadiet. </p> / <p>Company acquisitions are commonly used strategies for growth and business development. How the acquiring party manages the process of integrating the acquired operations is critical to the ability to realize desired synergies. Integration process success is in turn dependent on the employees' well-being and perceived workload during the process. The purpose of this study is to explore how hard integration approaches affect employees' perceived well-being and work-load during the course of a company acquisition. The study focuses on determining whether there is any correlation between employees' perceived well-being and their workload, and how these experiences differ between different phases of the integration process.<strong> </strong>The study is based on theories of integration process elements and the well-being and workload of employees, which are broken down into four respectively three explaining variables: concern, communications, stress, culture clashes and overtime, assigned duties and flow of information. General Electric Company is one of the world's largest companies with long experience of acquisitions, which often takes on the hard integration approaches when acquiring other companies. Material was collected through interviews with staff from the company studied, now known as GE Healthcare.<strong> </strong>Results show that there exists a small, however not decisive, correlation between employees’ perceived well-being and workload. The employees' experiences vary to a large extent between different phases of the integration process, with the strongest experiences at the early stages.<strong></strong></p>

Företagsförvärv är en vanligt förkommande strategi för tillväxt och verksamhetsutveckling. Hur den förvärvande parten hanterar själva integrationsprocessen av den uppköpta verksamheten är av avgörande betydelse för möjligheten att realisera önskade samordningseffekter. Integrationsprocessens framgång är i sin tur beroende av de anställdas upplevda välmående och belastning under processen. Syftet med undersökningen är att studera hur hårda integrationsansatser påverkar de anställdas upplevda välmående och belastning i samband med ett företagsförvärv. Undersökningen studerar också huruvida det existerar samband mellan anställdas upplevda välmående och deras arbetsbelastning, samt hur upplevelserna skiljer sig åt mellan olika faser i integrationsprocessen. Undersökningen bygger på teorier om integrationsprocesser samt anställdas välmående och belastning, vilka bryts ner till fyra respektive tre förklarande variabler: oro, kommunikation, stress, kulturkrockar samt övertid, tilldelade uppgifter och informationsflöde. De teoretiska begreppen har sammanställts utifrån våra egna teoristudier. General Electric Company är ett av världens största företag med lång vana av företagsförvärv, vilka de ofta tar sig an med hårda integrationsansatser. Material har samlats in genom intervjuer med anställda på studieföretaget, numera känt som GE Healthcare. Undersökningens resultat visar att det existerar ett mindre, emellertid ej väsentligt, samband mellan anställdas upplevda välmående och belastning. De anställdas upplevelser varierar kraftigt mellan olika faser av integrationsprocessen, med de starkaste upplevelserna i det inledande stadiet. / Company acquisitions are commonly used strategies for growth and business development. How the acquiring party manages the process of integrating the acquired operations is critical to the ability to realize desired synergies. Integration process success is in turn dependent on the employees' well-being and perceived workload during the process. The purpose of this study is to explore how hard integration approaches affect employees' perceived well-being and work-load during the course of a company acquisition. The study focuses on determining whether there is any correlation between employees' perceived well-being and their workload, and how these experiences differ between different phases of the integration process. The study is based on theories of integration process elements and the well-being and workload of employees, which are broken down into four respectively three explaining variables: concern, communications, stress, culture clashes and overtime, assigned duties and flow of information. General Electric Company is one of the world's largest companies with long experience of acquisitions, which often takes on the hard integration approaches when acquiring other companies. Material was collected through interviews with staff from the company studied, now known as GE Healthcare. Results show that there exists a small, however not decisive, correlation between employees’ perceived well-being and workload. The employees' experiences vary to a large extent between different phases of the integration process, with the strongest experiences at the early stages.

Ny statistikk viser økende forekomst av aldersdemens blant eldre. Menn utgjør en økende gruppe omsorgsgivere. Disse mennene har fått relativt liten forskningsmessig oppmerksomhet, det finnes en begrenset mengde litteratur tilgjengelig om menn som omsorgsgivere for ektefeller med aldersdemens. Der er derfor viktig å gi dette feltet forskningsmessig oppmerksomhet, blant annet for å kunne gi helsepersonell kunnskap om denne gruppen. Med økt innsikt i mennenes opplevelse av sin situasjon vil de kunne gis bedre følelsesmessig og praktisk assistanse i omsorgsarbeidet sitt. Det ble gjennomført en studie med fokus på ektefeller av menn med demente ektefeller ved bruk av Grounded Theory som metode. Studien ble basert på opplevelsene til ni menn, seks av dem hadde omsorg for hjemmeboende ektefelle, de tre andre hadde flerårige erfaringer med å ha dement ektefelle hjemme men hadde nå sine ektefeller i sykehjem og fulgte dem opp der. Data ble samlet gjennom dybdeintervjuer tatt opp på bånd. Intervjuene ble analysert ved bruk av Grounded Theory. Det ble funnet fem hovedkategorier, mestring, ensomhet, lojalitet, sorg og tap av felleskap med ektefelle / Recent statistics reveal a growth in the incident of Alzheimer disease and related dementia amongst elderly. Males make up an increasing group of caregivers, yet little attention has been given to them as that, there is limited literature available on husbands as caregivers for wives with the disease. Therefore, the need to conduct research in the area of male caregivers is essential if nurses and other help personnel are to understand and provide appropriate support and care for male caregivers. A qualitative study which focused on the experience of husbands who are home caregivers of wives diagnosed with dementia was conducted using Grounded Theory as research method. The study was based on the experience of nine husbands, six of them were caregiving for their wives at home at the time of the interview, the others had their wives in an institutional setting after years of home caregiving. Data collected during in-dept tape recorded interviews with the participants was analysed using Grounded Theory. Five major categories themes emerged from the participants stories, coping methods, loneliness, grief, loyalty and loss of fellowship in relationship. / <p>ISBN 91-7997-140-7</p>

Indlæggelsestiden i forbindelse med kirurgi er blevet kortere. Der er meget lidt viden om, hvordan den umiddelbare postoperative periode forløber. Formålet med undersøgelsen har været at vurdere om korte hospitalsforløb hos patienter, der er opereret for forstørret prostata, bevirker at de pårørende overtager en del af plejen, at undersøge om der kommer en øget belastning på andre dele af sundhedsvæsenet, samt at få en viden om hvordan patienterne har det i de første uger efter operationen. Der er foretaget kvalitative interviews med ti hustruer. Til analyse af interviewene er brugt den fænomenologiske metode, beskrevet af Giorgi og Karlsson. På baggrund af disse interviews er der udarbejdet et spørgeskema, som er udsendt til alle hustruer, hvis ægtefælle i perioden november 2004 til maj 2005 er blevet prostataopereret. Resultaterne fra spørgeskemaundersøgelsen blev sat ind i en access database. Resultatet viser at den første postoperative periode er præget af mange vandladningsgener så som inkontinens, hyppige vandladninger, blødning og urinstop. Gener som også belaster hustruerne. Hustruerne følte sig usikre på om efterforløbet var normalt, og de manglede viden om, hvor de kunne henvende sig med problemer. / The length of stay at hospital after surgery has shortened. Little is known about the immediate post-surgery period. The aim of this study is to assess whether spouses have to take active care of their husbands and to assess if the burden of other part of the health service increases as a result of early discharge after prostatic surgery. Furthermore, the study intends to increase the knowledge about how patients experience the first postoperative weeks. Initially qualitative interviews were conducted with ten spouses. The Phenomological method described by Giorgi and Karlsson was used for analysing the interviews. Based on the experience of this, a questionnaire was prepared and sent to all spouses of patients who had undergone prostatic surgery between November 2004 and May 2005. The results of the questionnaires were put into an access database. The principal finding is that many patients during the first postoperative period experience various urinary problems such as incontinence, frequency, haematuria, and urinary retention. Problems which negatively impacted on the spouses. Furthermore, the spouses were uncertain whether it was common to experience these problems, and they did not know whom to contact when in need of support / <p>ISBN 91-7997-152-0</p>

This master thesis report presents a 20 weeks long project within Industrial design engineering at Luleå University of Technology, performed at Volvo Group Trucks Operations in Umeå. Since the company from a previous study knew that the operators on segment two work in unfavorable work postures, a further investigation of the operators’ work environment was needed. Therefore, the subject of investigation in this project became the physical workload and more specifically, the factors related to the appearance of work related musculoskeletal disorders (MSDs). Segment two is positioned at the end of Volvos’ production line called finishline where the work is primarily done manual by two shift teams with approximately 14 operators in each one. The project objective was to map the current situation for the manual welding operators at segment two and identify potential ergonomic risks within their everyday work. The focus was placed on finding improvements that could decrease the operators’ risk for developing MSDs during work. The project aim was to develop improvements that direct, and over a longer time span, could ease and improve the operators work situation. By observing, filming, interviewing and hand out questionnaires, the current state for the operators could be mapped. Three interviews were held, 22 questionnaires were answered and almost 50 film sequences were made. The work on segment two are station based where the operators are allocated a specific time for each operation within the station. Usually, the operators rotate after ten truck cabs and then move to the next station. The work consists of screwing, welding, grinding, drilling and controlling. The situation analysis was done by investigating the questionnaire responses further, explore the body postural MSD risks with help of RULA and REBA and using the software AviX to let the operators self-estimate the strain in different muscle groups during work. According to the questionnaires, the operators are highly or partly strained physical and psychological where the experienced psychological strain variates more than the physical strain. Furthermore, most of the operators experienced the occurring work acceleration as positive and the manager and coworker relationship as good. Also, ten operators expressed that they had experienced pain in their body the last 12 months caused by their work and over 70 % of the operators wanted to have a greater opportunity to affect the number of work tasks. By relating this to the findings in the study made at Volvo in 2011, where the investigators identified knee-standing work together with some critical work postures that caused the operators an unfavorable strain in mainly the neck, the back and the arms, I assume that the work on segment two today is performed during similar circumstances and in a similar way. The concept development started with an ideation session together with the operators. Here, the analysis findings were discussed, and my own ideas and improvement suggestions were presented. From these discussions, three tests were arranged including a step construction to facilitate when entering and leaving the truck cab, new knee pads and a stretch program, developed by Volvos’ ergonomist. The findings from the two first tests showed how different the operators found the concepts where some operators appreciated both the step construction and the knee pads, and some didn’t. The stretch test on the other hand, were appreciated by all operators where over 50 % felt an improvement in their body. Also, an educational approach including an additional introduction, updated work instructions and a continuous dialogue about work environmental risks during the group meetings were proposed. The tests resulted in a concept development, a concept evaluation with help of previous established specifications of requirements and the ergonomist, together with an implementation strategy. The strategy proposes an implementation of stretch during the workday within the following months, a further investigation of the knee pads and the step construction, and an implementation of the complete educational approach within 5-10 years. Also, based on the results of this thesis, Volvo are recommended to establish guidelines for how to measure work environmental factors linked to physical and psychosocial work environment. Further, the company are recommended to prioritize their employees’ health, well-being and work environment by working systematically in a close cooperation with the workforce to not risk costs in terms of dissatisfaction, sick leaves and poor reputation.