Bakgrund: De flesta kvinnor oavsett bh-storlek, belastar via sin bh:s axelband nacke, axlar och dess muskulatur med bystens tyngd hela dagen, vilket skapar ett statiskt tryck under en längre tid utan vila. För att belastningsskador inte ska uppstå bör belastning begränsas i tid (AFS 1998:1). Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor i arbetsför ålder med diagnosen fibromyalgi upplever och hanterar smärtan i nacke och axlar utifrån bh-bandens statiska belastning, samt försöka förstå om och hur detta även påverkar arbetsförmågan. Metod: Med en kvalitativ forskningsansats som grund genomfördes en gruppdiskussion utifrån fokusgruppsintervjuns arbetssätt, samt två enskilda intervjuer där respondenterna fick delge sina erfarenheter och upplevelser inom ämnesområdet. Resultat: För tre av studiens fyra deltagare visade resultatet på att bh-bandens belastning hade betydelse för en utökad smärtupplevelse i nacke och axlar och att detta även påverkade arbetsförmågan negativt när deltagarna upplevde försämrad ork, koncentration och kraftlöshet. Slutsats: Bh-bandens statiska belastning kan ha negativ inverkan på smärta i nacke och axlar och för att i framtiden kunna underlätta hanteringen, minska belastningen och öka arbetsförmågan hos berörd målgrupp men även hos andra kvinnor med liknande problem, är information och vidare forskning inom området nödvändig. / <p>2013-06-04</p>

The aim of this PhD thesis was to investigate traffic safety and mobility for individuals with hearing loss (HL). Three studies were conducted: 1. a questionnaire survey aimed to evaluate differences in choice of transportation that might be related to HL, 2. a driving simulator study that looked into compensatory strategies and evaluated the efficiency of a tactile signal to alert the driver, and 3. a field study to evaluate these effects in real traffic and to evaluate a navigation system with a supportive tactile signal. The effects of HL discovered in this thesis add to the knowledge and understanding of the influence of HL on traffic safety and mobility. Differences found consistently point to a generally more cautious behavior. Compensatory and coping strategies associated with HL are bound to driving complexity and appear when complexity increases. These strategies include driving at lower speeds, using a more comprehensive visual search behavior and being less engaged in distracting activities. Evaluation of a tactile signal showed that by adding a tactile modality, some driver assistance systems can also be made accessible to drivers with HL. At the same time, the systems might be more effective for all users, since the driver can be more focused on the road. Based on the results in this thesis, drivers with HL cannot be considered an increased traffic safety risk, and there should be no need for adjustments of the requirements of hearing for a license to drive a car. / Syftet med den här doktorsavhandlingen var att undersöka trafiksäkerhet och mobilitet för individer med hörselnedsättning (HN). Tre studier har genomförts: 1. en enkätstudie för att undersöka skillnader i transportvanor relaterade till HN, 2. en körsimulatorstudie for att titta på kompensatoriska strategier och utvärdera effektiviteten i en taktil signal för att påkalla förarens uppmärksamhet och 3. en fältstudie för att undersöka effekterna i riktig trafik samt utvärdera ett navigationssystem med en taktil signal som stöd för navigering. Effekterna av HN som kom fram i denna avhandling bidrar till kunskapen och förståelsen för hur HN påverkar trafiksäkerhet och mobilitet. De funna skillnaderna pekar konsistent mot ett generelltmera försiktigt beteende. Kompensatoriska - och copingstrategier förknippade med HN beror på körkomplexitet och observeras när komplexiteten ökar. Dessa strategier innebär körning med lägre hastighet, mera heltäckande visuell avsökning och mindre engagemang i distraherande uppgifter. Utvärdering av en taktil signal visade att genom att lägga till en taktil modalitet kan vissa förarstödsystem bli tillgängliga även för förare med HN. Samtidigt kan systemen bli mera effektiva för alla användare eftersom föraren då kan fokusera mera på vägen. Baserat på resultaten i den här avhandlingen kan inte förare med HN betraktas som någon förhöjd risk och det bör därmed inte finnas något behov av att justera hörselkraven när det gäller körkortsinnehav.

Kraven på ett driftsäkert elnät ökar hela tiden i takt med att elanvändning blir allt viktigare i dagens samhälle. Luftledningar byts ut med markkabel och möjlighet till reservmatningar samt bra elkvalitet är av hög prioritering. Skicket på elnätets utrustning försämras med åren och kommer med tiden behöva bytas ut. Med uppdrag från Uddevalla Energi AB har siffror tagits fram berörande spänningsfall, kapacitiv jordfelsström och belastningar vid normaldrift och reservmatning, samt ålder och typ på kablar i Uddevalla citys mellanspänningsnät. Den här rapporten presenterar dessa resultat och ger några förslag på ändringar om så krävs. Även en del om planerade framtida utbyggnationer tas upp och hur dessa påverkar nätet. För att få fram resultaten används Uddevalla Energis program för nätberäkning, "DpPower". Beräkningarna visade att vid normaldrift var alla värden godkända enligt tumregler som Uddevalla Energi följer. Vid reservmatning däremot var vissa linjer överbelastade, analysen visar dock tillgängliga lösningar. Ålder och status på kablar i nätet varierar stort vilket gör det svårt att specificera hur ombyggnationer ska ske. Hänsyn bör istället tas till överbelastningar. / The demand of reliable power distribution is increasing as the usage of power is increasing in the society of today. Overhead lines are replaced by underground cables, availability to reserve power supply and power quality is of high priority. The condition of the equipment deteriorates over the years and will eventually have to be replaced. By request from Uddevalla Energi, values have been provided concerning voltage drop, capacitive ground fault current and loads during normal operation and standby power supply. The types and ages of cables in Uddevalla City’s high-voltage network has also been looked at. This report presents these results and gives some suggestions for modifications if required. Planned future deployments are looked over and how these may affect the network. To obtain these results the network calculating program "DpPower" was used. The calculations presented shows that in normal operation all values are approved within the company standards that Uddevalla Energi follows. For the reserve supply however, some lines are overloaded. The analysis shows possible solutions for these issues. Age and status of cables in the network varies widely, making it difficult to specify how redevelopments should take place. Instead the overloads should be given more consideration.

Inledning: Fotboll är en lagsport som innehåller fysiska -och tekniska krav. Till författarnas kännedom finns det begränsat med vetenskaplig forskning om kvinnliga fotbollsspelare, dess belastning och sambandet till skador under träning och match. Syfte: Syftet med denna studie var att mäta den fysiska belastningen och skador under en fyra veckors träning -och matchperiod hos kvinnliga fotbollsspelare i ålder 18–22 år. Metod: Datainsamlingen genomfördes med 10 hertz Global Positioning System (GPS)- enheter på sex kvinnliga fotbollsspelare från mellersta Sverige under säsong 2018. Variablerna som mättes var distans i meter, player load, meter i olika hastigheter, en egenskattad belastning för styrketräningspass och egenskattad veckobelastning. Fotbollsspelarna studerades under 17 träningstillfällen och tre matcher. Data analyserades deskriptivt för att se som det fanns samband mellan player load och egenskattad belastning. Ett t-test användes för att se om det fanns några skillnader i lagets planerade belastning och den uppmätta belastningen. Vidare analyserades även om det fanns ett samband mellan de skador som uppstod och den fysiska belastningen. Resultat: Mätningarna visar att de kvinnliga fotbollsspelarnas planerade belastning stämmer relativt bra med den uppmätta belastningen för distans (m) och player load, dock inte hastighetszonerna. Vid ett högre player load värde skattar sig fotbollsspelarna som en mer ansträngd belastning och muskeltrötthet. Under denna studie uppstår fyra skador hos de deltagande. Slutsats: Resultatet tyder på att hög fysisk belastning kan ha ett samband med skador hos kvinnliga fotbollsspelare.

The use of smartphone applications has increased dramatically in the last decade. With the technology being ubiquitous around us it is important to reduce the required cognitive demand for interacting with the technology. A common use of smartphones is calendar applications. This paper investigates if cognitive load can be lowered by using a calendar application specifically designed with cognitive load in mind compared to the widely used Google Calendar. The hypothesis is that the application will generate a lower cognitive load in comparison. An experiment was conducted where participants were instructed to perform a primary task by following given instructions of what to do in the calendar application while also performing a secondary task. There were no significant differences in performance except for two tasks where the new app performed worse. Participants also reported a higher level of frustration for the new app which could mean that their cognitive load was slightly higher. / Användandet av smartphone applikationer har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, eftersom att tekniken hela tiden är närvarande runt om oss så är det viktigt att minska de kognitiva kraven som behövs vid användandet. Ett vanligt användande av smartphones är kalenderapplikationer, den här studien undersöker om den kognitiva belastningen kan minskas vid användandet av en kalender app genom att använda applikation som designats med kognitiv belastning i åtanke för att sen jämföras mot Google Kalender. Hypotesen är att applikationen kommer att generera en lägre kognitiv belastning i jämförelse. Ett experiment utfördes där deltagarna instruerades att utföra en huvuduppgift som innebar att utföra givna instruktioner med uppdrag i kalendarapplikationen, samtidigt som en sekundär uppgift utfördes där deltagarna fick trycka på en knapp när en signal hördes. Det var ingen signifikant skillnad i prestation förutom i två uppgifter där appen presterade sämre, deltagarna rapporterade också en högre nivå av frustration vilket skulle kunna innebära att den kognitiva belastningen var något högre.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

Att köra bil är en komplex uppgift som kräver mycket av förarens kognitiva processer. I dagens samhälle finns det system som ska stödja säkerheten vid bilkörning och ett exempel på ett sådant system är navigationssystem som ska hjälpa föraren att hitta vägen till en destination. Det finns dock en risk att ett navigationssystem kan belasta förarens uppmärksamhet och andra kognitiva processer. Det är därför av vikt att det finns tillfredsställande metoder för att mäta förarens belastning på. Arbetet är en litteraturstudie som syftar till att kritiskt granska och jämföra två av dessa metoder, sekundära uppgifter och NASA TLX, i samband med bilkörning och navigationssystem. Det verkar finnas en tendens till att forskning inom navigationssystem inte använder metoden sekundära uppgifter särskilt ofta medan forskning inom bilkörning gör det. Detta visade sig stämma överens med den slutgiltiga analysen. Sekundära uppgifter visade sig vara mer lämplig metod att använda för att mäta belastning. Det skulle därför vara till fördel om forskningen inom navigationssystem utförde studier där metoden sekundära uppgifter används.

Detta arbete har som utgångspunkt att specificera, implementera och utvärdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat från frågeställningar mot registrerade data från flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvärderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det går att hitta tillfällen där hög kognitiv belastning upplevdes.

Digitala läroböcker har ökat i skolorna efter Skolverkets nya riktlinjer 2018 om att skolorna skulle förstärka digitaliseringen. Läroboksförlagen erbjuder därför både traditionella analoga böcker, online- samt digitala böcker. I det här examensarbetet har jag studerat den digitala versionens potentiella påverkan på den kognitiva belastningen vid inlärning jämfört med den traditionella analoga boken. Studien har utförts enligt Swellers kognitiva belastningsteori (cognitive load theory) för att utvärdera hur den kognitiva belastningen påverkas utifrån några valda faktorer som enligt teorin belastar minnet och därmed inlärningen. Resultaten visar att det finns skillnader i den kognitiva belastningen mellan den analoga boken, boken online och den digitala boken enligt de variabler som studerades. Den analoga boken ger med stor sannolikhet den minsta kognitiva belastningen och därmed bättre inlärning för eleverna. Den digitala versionen ger i sin nuvarande form en ökad kognitiv belastning främst genom splittrat fokus.

Fotboll är en högintensiv sport med intermittent arbete och har höga krav på den aeroba förmågan. För att utveckla den aeroba förmågan hos fotbollsspelare används ofta small sided games (SSG). Träningsmetoden liknar match men spelas på mindre yta med färre spelare. I ett idrottssammanhang visar tidigare forskning på samband mellan inre motivation och större upplevd glädje till aktiviteten, så även uthållighet i att utföra aktiviteter till hands. Detta kan komma att påverka idrottares utveckling samt prestation. Studien jämförde yttre fysisk belastning (Total distans (TD), sprintlöpningar (SL), höghastighetslöpningar (HHL), accelerationer (ACC) och deaccelerationer (DEC) i SGG mellan olika planstorlekar och antal spelare. Vidare undersöktes om spelarnas typ av motivation skiljde sig mellan uppläggen, samt om samband mellan motivationsformerna och yttre fysisk belastning fanns. Sjutton fotbollsspelare (18 ± 1 år) från ett pojklag deltog i studien. Global Positioning System data samlades in via Polar Team Pro applikation som tilldelades av fotbollsklubben. Planstorlek för uppläggen var 7 mot 7(7vs7); 50m x 35-45m, 4 mot 4(4vs4); 32m x 20m. Distansen var längre i SSG 7vs7 än i SSG 4vs4 (p &lt;0.05), spelare gjorde även fler accelerationer (p &lt;0.05) såväl som deaccelerationer (p &lt;0.05) i SSG 7vs7. En enkät baserad på Situational Motivation Scale (SIMS) användes för att identifiera spelarnas motivationsform; Inre motivation, identifierad reglering, extern reglering och amotivation. Resultatet visade inga signifikanta skillnader i motivationsform mellan SSG 7vs7 och SSG 4vs4. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan amotivation och TD i SSG 7vs7, samt ett mellan identifierad reglering och SL i SSG 7vs7. Studien visar att olika upplägg av smålagsspel påverkar den yttre fysiska belastningen hos unga fotbollsspelare på olika sätt samt att spelarnas motivationsform kan påverka utfallet av träningen och utvecklingen. Vidare krävs mer forskning på unga fotbollsspelare för att säkerställa pålitliga resultat. / Soccer is a high intensity sport with intermittent work that puts high demands on aerobic ability. To develop the aerobic ability for soccer players it’s common to use small sided games (SSG). The training method resembles a real match but is played on a smaller area with fewer players. In a sports context, previous research shows a connection between internal motivation and greater perceived happiness to the activity, as well as perseverance in performing activities at hand. This may affect the athlete's development and performance. This study compared the external load (Total distance (TD), sprints (SL), high speed running (HHL), accelerations (ACC) and decelerations (DEC) in SSG between different pitch sizes and number of players. Furthermore it was studied whether there was a difference between the motivation and sizes and whether there was a correlation between motivation and external load. Seventeen soccer players (18 ± 1 years) from a soccerc academy participated in the study. Global Positioning System data were collected from the Polar Team Pro application, allocated from the football club. SSG pitch sizes were 7vs7; 50m x 35-45m, 4vs4; 32m x 20m. TD were longer in SSG 7vs7 than in SSG 4vs4 (p &lt;0.05), players made more accelerations (p &lt;0.05) and decelerations (p &lt;0.05) in SSG 7vs7. A survey based on the Situational Motivation Scale (SIMS) was used to measure the players' form of motivation; Internal motivation, identified regulation, external regulation and amotivation. The results showed no significant differences between SSG 7vs7 and SSG 4vs4 for the motivation forms. The results showed a significant negative correlation between amtoviation and TD in SSG 7vs7, and in identified regulation and SL in SSG 7vs7. This study shows that different layouts of SSG affect the external load of young soccer players in different ways and that the players’ motivation can affect the outcome of training and development. More research is needed on young soccer players to ensure reliable results.