Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom. Även andra åkommor  har i samband med yrseln framkommit såsom panikångest, depression, agrofobi och social tillbakadragenhet. Resultaten tolkas utifrån både Selyes stressteori GAS (General Adaptation Syndrome) och en teori av McEwen kring allostasisk belastning. Långvarig stress hos deltagarna indikeras som den utlösande faktor till yrseln som också resulterat i ytterligare symptom. Tidigare forskning stöder dessa samband mellan stress, yrsel och andra psykiska åkommor.

<p>Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom. Även andra åkommor har i samband med yrseln framkommit såsom panikångest, depression, agrofobi och social tillbakadragenhet. Resultaten tolkas utifrån både Selyes stressteori GAS (General Adaptation Syndrome) och en teori av McEwen kring allostasisk belastning. Långvarig stress hos deltagarna indikeras som den utlösande faktor till yrseln som också resulterat i ytterligare symptom. Tidigare forskning stöder dessa samband mellan stress, yrsel och andra psykiska åkommor.</p>

Att drabbas av yrsel är ett komplext symptom med varierande bakgrundsorsaker. Yrsel utan fysiskt definierbar anledning, tex. Störning på balansorganen, är ofta förknippad med stress och psykisk ohälsa. Föreliggande studie genomfördes i form av sex intervjuer med syftet att undersöka hur det är att leva med yrsel och hur denna är relaterad till stress och psykisk ohälsa. Resultaten indikerade en koppling mellan yrsel, stress och symptom på utmattningssyndrom. Även andra åkommor har i samband med yrseln framkommit såsom panikångest, depression, agrofobi och social tillbakadragenhet. Resultaten tolkas utifrån både Selyes stressteori GAS (General Adaptation Syndrome) och en teori av McEwen kring allostasisk belastning. Långvarig stress hos deltagarna indikeras som den utlösande faktor till yrseln som också resulterat i ytterligare symptom. Tidigare forskning stöder dessa samband mellan stress, yrsel och andra psykiska åkommor.

Introduktion Menieres sjukdom är en relativt ovanlig åkomma som karakteriseras av symtom som yrsel, hörselnedsättning och tinnitus. Sjukdomen beror på en störning i innerörat som kan påverka både balans och hörsel. Mekanismen bakom Menieres sjukdom är ännu inte klarlagd, men det finns flera teorier som menar att uppkomsten av symtomen beror på ett förhöjt vätsketryck i innerörat. Flera farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar har prövats som terapi vid Menieres sjukdom, men det finns ännu inte någon tillräckligt effektiv behandling att tillgå. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på vilka farmakologiska alternativ som finns vid behandling av Menieres sjukdom och hur effektiva dessa är vid behandling av yrsel. Metod Större delen av informationssökningen till denna litteraturstudie har gjorts via databasen PubMed med hjälp av MeSH- termer, men sökmotorn Google har också utnyttjats. Information till introduktionen i detta arbete har även inhämtats från hemsidorna; fass.se och internetmedicin.se. Resultat De läkemedel som finns som behandling av yrsel vid Menieres sjukdom idag är Gentamicin, Betahistin, Diuretika och Dexametason. Det finns även teorier om att Latanoprost skulle kunna ha en gynnsam effekt vid sjukdomen. I Resultatet redovisas effekten av dessa fem läkemedel vid yrsel, utifrån studier som är gjorda för att undersöka hur gynnsamma läkemedlen är vid Menieres sjukdom. Resultatet i denna litteraturstudie bygger på fem vetenskapliga artiklar, dvs. en artikel om varje läkemedel. Enligt resultatet från samtliga studier gav alla läkemedel bättre effekt vid yrsel än placebo. Diskussion Jag valde att inrikta mig på den farmakologiska behandlingen av yrsel vid Menieres sjukdom då jag förut inte har stött på några artiklar som endast tar upp och diskuterar detta. Något jag märkte tidigt under arbetet var att det inte har gjorts så mycket forskning inom ämnet, det var därför svårt att hitta lämpliga artiklar att inkludera i mitt arbete. Tanken var från början att jag skulle jämföra effekten av de olika läkemedlen som kan användas som behandling vid Menieres sjukdom för att se vilken behandling som är att föredra. Det var dock inte möjligt att göra denna jämförelse även om jag lyckats hitta studier med samma upplägg och design. Studierna skiljer sig nämligen åt vad det gäller resultatredovisning samt val av symtomskattningsskalor. Slutsats De läkemedel som finns för behandling av yrsel vid Menieres sjukdom idag är Gentamicin, Betahistin, Diuretika och Dexametason. Ett läkemedel som kan komma att användas som ny farmakologisk behandling i framtiden är Latanoprost. Enligt resultaten från de fem olika studierna gav samtliga läkemedel bättre effekt än placebo vid behandling av yrsel hos patienter med Menieres sjukdom. Vilket läkemedel som har bäst effekt vid yrsel går dessvärre inte att avgöra. Det behövs göras fler studier inom området, för att i framtiden kunna erbjuda patienter med Menieres sjukdom en bättre behandling.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Yrsel kan härstamma från olika bakomliggande orsaker och är mer vanligt förekommande hos äldre. Sjuksköterskans ansvar för personcentrerad vård spelar en viktig roll i bemötandet av patienterna. Patienterna livssammanhang och miljö är viktiga aspekter för att uppnå ökad förståelse för patienternas sänkta livskvalitet. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur äldres livskvalitet påverkas av att leva med yrsel i vardagen.  Metod: Studien är en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar med fokus på äldres upplevda erfarenheter har granskats. Resultat: Äldre patienter med yrsel upplever rädsla för att falla och framtiden. De beskriver önskan och strategier för att klara av sin vardag samt önskan om att få stöd. De tar upp begränsningar i vardagen och i det sociala livet. Konklusion: Yrsel försämrar äldres livskvalitet i vardagen. Patienterna med yrsel har svårt att uttrycka sina besvär och sjuksköterskor att finna åtgärder. Patienterna skapar egna strategier eftersom yrsel oftast inte tas på allvar. Strategierna kan ibland orsaka fysiska skador. Slutligen kan det leda till att patienterna blir isolerade i sina hem. Rädslan som uppstår kring vardagen ger ångest och depression. / Background: Dizziness can be derived from various underlying causes and is more common in the elderly. Nurses responsibility for person-centered care plays an important role in the treatment of the patient. The patient's life context and environment are important aspects for achieving greater understanding of the patient's reduced Quality of Life. Aim: The aim of this study was to illustrate how dizziness impairs Quality of Life in elderly´s everyday life. Method: This study is a literature review. Scientific articles focusing on elderly patients’ experiences have been examined. Result: Elderly patients with dizziness experience the fear of falling and the future. They describe the desire and strategies to cope with their everyday lifes as well as the desire for support. They describe limitations in everyday life and in social life. Conclusion: Dizziness has a negative impact on the Quality of Life of the elderly’s everyday life. The patients with dizziness have difficulty expressing their problems and nurses to find action. Patients create their own strategies because dizziness is usually not taken seriously. Strategies can cause physical damage. Finally, patients can be isolated in their homes. The fear that arises around everyday life causes anxiety and depression.

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Patients who suffer from motion-sickness, visual vertigo and other conditions relating to visual hypersensitivity will often feel dizzy when exposed to rapid visual motion or cluttered fields-of-view. Previous studies indicate that attentiveness to these stimuli influence the intensity of discomfort for these individuals, which suggests that mentally ignoring visual stimuli might help make them more tolerable. This thesis project had two goals. The primary goal was the development of a visual biofeedback system for use with a commercial electroencephalographic headset and a personal computer. The secondary goal was to evaluate its usefulness for treating motion-sickness and other related illnesses through regular training sessions. A neurofeedback program was constructed using MATLAB and a Muse 2 Brain Sensing Headband (Muse). The program projected a spinning maze like pattern on a monitor where increase in velocity was proportional to increase in theta wave activity (3.5-6.5 Hz) detected by the Muse. Five test subjects (three men and two women) were given a copy of the program and a Muse, and then instructed to practice reducing their EEG activity (e.g. by calming themselves), which would be reflected in the program as a slower spin velocity of the maze. These practice sessions took place daily for seven days. Neurofeedback proficiency and body sway data was collected before and after. Mean spectral power data from the training regimen shows a 23.7% drop in theta wave activity from first session to last (p = 0.005). Using Pearson’s correlation, no significant results were obtained while comparing training improvements and proficiency test improvements (r = -0.22, p = 0.72) or reduction in body sway (r = 0.78, p = 0.12).

Dizziness and other vestibular symptoms affect around five percent of the general population. As one grows older the risk for dizziness increases and the symptoms become more severe and frequent. Studies have shown that digital tools can be used effectively when treating these symptoms. By developing and implementing digital tools in healthcare, the effectiveness in healthcare can be improved and the work for healthcare professionals facilitated. YrselTräning is an application developed to help patients with rehabilitation of acute dizziness. The aim of this study was to evaluate the usability of the application. We wanted to investigate how the usability of the prototype for the acute dizziness application can be improved based on users tests, cognitive theories and design principles. Five participants, two males and three females in the ages of 50-65, participated in the study. Qualitative data was obtained by conducting semi-structured interviews with direct observations, where the participants were asked to use the think-aloud-method. Quantitative data was collected with the lite version of the likert scale Usability metric for user experience (UMUX-LITE). The results showed that YrselTräning is an application with relatively good usability. The main concerns were regarding a lack of, or unclear instructions and feedback. A new design of the application was created that for example included added functions and modified instructions to improve the usability. Further research is required to evaluate and improve the new design of the application. / Yrsel och andra vestibulära symptom drabbar ungefär fem procent av populationen. Med åldern ökar risken för yrsel och symptomen förvärras och sker mer frekvent. Studier har visat att vestibulära symptom kan behandlas på ett effektivt sätt med hjälp av digitala verktyg. Genom att utveckla och implementera digitala verktyg i sjukvården, kan effektiviteten inom vården förbättras och arbetet för vårdpersonal förenklas. YrselTräning är en applikation utvecklad för att hjälpa patienter med rehabilitering av akut yrsel. Syftet med denna studie var att utvärdera användbarheten av applikationen. Det vi avsåg att undersöka var hur användarvänligheten av en prototyp av applikationen för akut yrsel kan förbättras baserat på användartester, kognitiva teorier och designprinciper. Fem deltagare, två män och tre kvinnor i åldrarna 50-65 deltog i studien. Kvalitativ data samlades in via semistrukturerade intervjuer med direkta observationer där deltagarna uppmanades att använda sig av tänka-högt-metoden. Kvantitativ data samlades in via en lite version av en likertskala, Usability metric for user experience (UMUX-LITE). Resultatet visade att YrselTräning är en relativt användarvänlig applikation. De huvudsakliga problemen gällde brist på och otydliga instruktioner samt feedback. Ett nytt designförslag skapades där till exempel nya funktioner implementeras och instruktioner modifierades för att förbättra användarvänligheten. Vidare forskning behövs för att utvärdera och förbättra det nya designförslaget av applikationen.