Det finns en spänning mellan regeringens krav på implementering av ansvarsfördelning och den platta organisation som förskolan är. Studiens syfte är att nå kunskap om ansvarsfördelning i förskolan. Kunskapen nås genom att besvara hur ansvar fördelas inom arbetslaget och varför det fördelas så. I studien definieras ansvar som något som kan antas i förväg eller ses ha blivit taget i efterhand. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie på en montessoriförskola. Observationer, intervjuer och fotografering har använts för att samla in empiri som sedan analyserats med hjälp av relationell teori med ett transaktionellt perspektiv. Resultatet synliggjorde fyra återkommande mönster för hur ansvar fördelas: görandemodellen, överlämning, delegering och förhandling. Bakomliggande orsaker till hur ansvaret fördelas som framkommer i studien är skillnader i utbildningsnivå samt arbetslagets interna relationer. För att kunna förstå varför det är problematiskt att implementera ansvarsfördelning utifrån utbildningsnivå i förskolan behöver mer forskning om gruppsykologi, organisationsteori och professionsteori utföras på förskolor.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.