Som rektor i kommunal verksamhet förväntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man är anställd. Rektorers roll är ofta förknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket gör att det inte är enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det är vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, så som arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utförda arbetet. Med bakgrund av detta har uppsatsens frågeställning varit ”hur rektorer förstår och förhåller sig till sina arbetsbeskrivningar i relation till den egna rollförståelsen”. För att kunna besvara forskningsfrågan valdes en kvalitativ metod med intervjuer som tillvägagångssätt. Fyra rektorer inom förvaltningen skola och förskola i Örebro kommun intervjuades. Resultatet från intervjuerna visade att rektorerna har olika uppfattningar om arbetsbeskrivningarna och hur de använder dem i sitt dagliga arbete. En förklaring till deras skilda uppfattningar kan vara att rektorerna har varierad praktisk erfarenhet. Intervjupersonerna har även gått olika rektorsutbildningar som kan vara en ytterligare förklaring till deras olika åsikter. Intervjupersonerna hade en bra och tydlig förståelse av deras uppdrag som rektor. Gemensamt var att alla rektorer var lärare i bakgrunden, vilket delvis kan förklara deras förståelse av uppdraget. Rektorsutbildningen ansågs även vara en förklaring till deras insikt i uppdraget, då de får med sig mycket kunskap och förståelse via utbildningen. En annan intressant aspekt utifrån intervjuerna var att alla intervjupersoner beskrev rektorsuppdraget som en roll och att de är noga med att befinna sig i rollen på arbetsplatsen.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Stockholms stad där fyra HR-chefer står i fokus. Syftet är att skapa en förståelse av hur dessa HR-chefer ser på sin egen roll och sin relation till de förtroendevalda politikerna i nämnden ovanför dem. Genom att titta på målstyrningens effekter på HR-chefernas roller och relationer till förtroendevalda politiker uppfylls uppsatsen syfte. Utifrån fyra semistrukturerade intervjuer har data samlats in för att sedan jämföra med tidigare forskning.Resultaten visar på att målstyrningen ger ett verktyg som öppnar upp för transparens inom organisationen vilket underlättar måluppfyllnaden och skapar legitimitet. Insynen i hela organisationen ger en bekräftelse i den egna rollen som HR-chef och fungerar även som en länk mellan kommunala tjänstemän och förtroendevalda politiker. Det går att se på relationen mellan HR-chefer och förtroendevalda politiker ur olika synvinklar beroende på var i organisationen HR-chefen befinner sig. HR-cheferna under förvaltningsnämnder har mer överlappande roller som innebär en högre delaktighet innan målen sätts. I jämförelse med HR-cheferna under kommunstyrelsen som har mer separata roller, vilket innebär att de arbetar med redan fastställda mål. En förklaring till skillnaden kan vara att förtroendevalda politiker ute på nämnderna är fritidspolitiker medan de förtroendevalda i kommunstyrelsen består av fler heltidsengagerade politiker.

För att på bästa sätt tillgodose brukarens behov behöver det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal fungera. Därför är det viktigt att ha kunskap om vilka aspekter som bidrar till ett välfungerande interprofessionellt samarbete samt vilka aspekter som försvårar. Syftet med studien var att belysa arbetsterapeuters erfarenheter och reflektioner över interprofessionellt samarbete med boendepersonal inom LSS-verksamhet. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där fyra legitimerade arbetsterapeuter deltog i semistrukturerade individuella intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Enligt resultatet upplever arbetsterapeuterna att det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal behöver fungera för att de ska kunna arbeta för brukarens välmående. Resultatet visar arbetsterapeuters erfarenheter av rollskillnader, kunskapsskillnader, kommunikationssätt och relationsskapande samt hur dessa aspekter påverkar det interprofessionella samarbetet mellan arbetsterapeut och boendepersonal. I resultatet framkommer det även reflektioner över förbättringsområden samt brister som behöver åtgärdas för att förbättra det interprofessionella samarbetet. Studien rekommenderar även ytterligare undersökningar för att få fördjupad förståelse av de olika synsätt arbetsterapeuten och boendepersonalen har på arbetets tillvägagångssätt samt hur det interprofessionella samarbetet påverkas av organisationens uppbyggnad.

Enligt Goffmans dramaturgi får en social situation sin definition av att aktörer genom framträdanden presenterar sin förståelse av den. Syftet med detta magisterarbete är att utveckla en teori om hur människor tolkar sådana framträdanden, samt att pröva några av den nya teorins teser empiriskt. Det teoretiska arbetet har en hermeneutisk karaktär, där idéer från symbolisk interaktionism och anknytningsteori tolkas, omtolkas och korsbefruktas. Den empiriska delen är kvantitativ och använder ett frågeformulär. Den nya teorin förklarar människors strävan efter en gemensam definition som en minimering av risken att känna förödmjukelse inför självet. Teorin beskriver också ett sökande efter uppmärksamhet och en strävan efter att klara sig själv som två riskminimerande strategier. Vidare är de strategier som människor använder avgörande för hur de tolkar framträdanden. Dessutom finns en koppling mellan människors tolkningar och deras anknytningsstilar. Det sistnämnda undersöks empiriskt, dock utan framgång. Slutsatsen är att frågeformuläret behöver vidareutvecklas.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utveckla en sociologisk förståelse av anknytning mellan vuxna samt att bidra teoretiskt till relationell sociologi och emotionssociologi. Studiens frågeställningar fokuserar på hur människor värderar och reagerar på anknytningsrelaterade interaktioner. Arbetet är dels teoretiskt, där anknytningsteori korsbefruktas med sociologisk roll- och handlingsteori, och dels empiriskt, där personer intervjuas om sina nära relationer. Empirin tolkas hermeneutiskt, vilket leder till att teoretiska antaganden ifrågasätts och att teorin revideras och kompletteras. Resultatet relateras slutligen till annan relevant teoribildning. En slutsats är att människor bedömer om omsorg kommer att ges på önskat sätt genom att utvärdera varandras förståelse för och vilja att spela sina roller som omsorgsgivare respektive omsorgstagare. Olika människor fokuserar då på olika aspekter, vilket ger dem olika anknytningsstilar och olika sätt att bygga positiva självbilder. Arbetet visar också hur anknytningsrelaterade impulser efter funktionell adaption kan motivera människor till att bland annat inleda och upprätthålla relationer.

I takt med den ökande projektifieringen av forskningsarbetet möter forskarna nya krav till ledarskapskompetens. Trots detta har forskningsprojekt länge förbisetts som en arena för forskning på projekt. Också inom studier av ledarskap i forskningsinstitutioner har man ofta valt att fokusera på ledarskap på högre nivåer. Detta trots att en väsentlig del av det forskningsnära ledarskapet i akademiska institutioner utövas i forskningsprojekten. Genom att belysa hur ledare av forskningsprojekt i akademiska miljöer uppfattar sin roll som ledareönskar det här arbetet att bidra till en hittills lite empiriskt undersökt del av projektverksamheten. Det här görs genom en studie av norska center för framstående forskning. Tio ledare av norska center för framstående forskning semistrukturerade intervjuades för studien. Intervjuerna har analyserats tematiskt med fokus på att belysa projektledarnas uppfattning av sin roll.  Resultaten från studien visar på en dualitet mellan hur forskarna uppfattar sin roll som forskare och som ledare. Forskningsprojektets kontext är viktig för hur projektledarna upplever sin roll. Ledarna beskriver en formell och en informell ledarroll, som är delvis överlappande. I dessa ingår att hitta en balans mellan autonomi och kontroll, som samtidigt möter de krav som finansiären har och bidrar till att projektet uppnår de mål som man har satt i projektplanen. / The projectification of research brings with it new demands for research leadership skills. Despite this, there have been few studies of research projects as an arena for project research. This work contributes to a part of the project literature, which so far has only to some extent been empirically investigated.  This work studies the project leaders perception of his or her role as a leader of a research project. The focus for the study is leaders of of Norwegian centers of excellence. Ten leaders of ten different Norwegian centers of excellence were interviewed for this study. The interviews have been analyzed thematically, with a focus on highlighting project leaders' perception of their role. The study shows that the context of the research project is important for understanding the project leader’s role. The results from the study show that there is a duality in the leaders’ perception of their role as a researcher and as a leader. The leaders describe a situation where they strive to find a balance between autonomy and control, which also helps to achieve the goals defined in the project plan.